Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilken kariesförebyggande effekt olika fluorbehandlingar har bland personer med muntorrhet. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Åtta artiklar relevanta för denna litteraturstudie valdes ut för granskning. Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultaten visade att god munhygien i kombination med 1 % NaF-gel i skenor har visat sig vara en adekvat behandlingsmetod mot karies hos patienter med muntorrhet.

Arbetet har jämfört de emissioner som olika tjocklek på lacklagren samt olika torkningstemperaturer ger upphov till. Det konstaterades att tjocka lager ger upphov till oproportionerligt höga emissioner både på kort och framförallt på lång sikt. En högre torkningstemperatur orsakar lägre emissioner på kort sikt men lika höga eller högre på lång sikt. Inverkan från underlaget som lacken applicerades på undersöktes också och där konstaterades att ett porösare medium, i detta fall en MDF-skiva, orsaker lägre emissioner. Sannolikt pga att ämnena sugs upp av materialet.

Sulfitlut, en biprodukt som erhölls från pappersmassaindustrin, blandades med ostvassla som är en biprodukt från osttillverkningsindustrin, för att odla fyra olika Zygomyceter i blandningen för produktion av proteinrikt biomassa.Arbetet fokuserades på den maximala produktionen av Zygomycetbiomassa från olika Koncentrationer av biprodukterna sulfitlut och ostvassla i skakflaskor och de bästa förhållandena upprepades i en bioreaktor i bänkskala. Bästa odlingen för de olika Zygomycetstammarna vid 35 °C påvisade att vid 30%ig sulfitlut hade M. indicus och M1 producerade maximal koncentration (4,0 respektive 3,8 g/L) och utbyte (0,1 respektive 0,09 g/g) av biomassa efter 72 h. Maximala etanolproduktionen samt utbytet från dessa stammar var vid 38 h 12,4 g/L (0,31 g/g) respektive 13,4 g/L (0,30 g/g). Konsumerat socker för respektive etanolproduktion för dessa stammar var 41,2 g/L respektive 44,0 g/L.För odling i bioreaktor valdes M1 i ett medium med 50%ig sulfitlut med ostvassla, detta för att experimentera med mer användning av sulfitlut samt M1 som ursprungligen har isolerats från en indonesisk maträtt, tempe.

Syfte: Att ta reda på om hästar som utför ett upprepat hårt intervallarbete i backe får stegringar i koncentrationen av cTnI och om så är fallet studera hur snabbt cTnI Koncentrationerna normaliseras efter arbete. Material och metod: Elva vältränade varmblodiga travare fick utföra ett arbetstest bestående en uppvärmning i långsam trav (4000m) följt av 7 intervaller i ett tempo av 9 m/s i en 500 meters backe (lutning 24m/500m). Arbetet avslutades med att hästarna fick trava tillbaka till stallet (drygt 2000m) i långsam trav. Blodprov för analys av cTnI togs i vila före arbetet, samt vid 3 och 6 timmar efter arbetstestets slut. Resultat: Alla hästar utom en uppnådde en puls på >200 slag/min i samtliga intervaller.

Detta examensarbete syftade till att ta fram ett underlag för en regional åtgärdsplan avseende dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner, gemensamt benämnda som PCDD/F eller dioxiner, i Gävleborgs län. Länet har historiskt varit ett av de mest utsatta områdena i Sverige beträffande dessa föroreningar och höga Koncentrationer i bland annat strömming har medfört att denna inte får saluföras i övriga EU. I arbetet har resultaten från den rådande forskningen på området studerats för att få kunskap om nuvarande källor och möjliga förklaringar till de fortsatt förhöjda Koncentrationerna av dioxiner. Därefter har data från tidigare undersökningar av dioxinKoncentrationer i Gävleborgs län samlats in, sammanställts och använts för att studera hur Koncentrationerna varierar geografiskt inom länet. Principalkomponentanalys (PCA) av specifika dioxinkongeners Koncentrationer har sedan använts för att försöka identifiera verksamhetstyper som potentiellt kan ha bidragit till föroreningarna på olika platser - en analys som dock är behäftad med stora osäkerheter. De insamlade provresultaten har även använts för att genom massbalansmodellering undersöka återhämtningen i två känt förorenade fjärdar i länet; Norrsundet och Gårdsfjärden.

Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida trevärt aluminium, Al3+, inverkar på nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.). Vidare avsågs att undersöka om koncentrationen av jonen ifråga är av betydelse. Hypotesen som testades var att trevärda aluminiumjoner verkar hämmande på nitratupptaget och att hämningsgraden stiger med ökad koncentration av aluminium. I försöket användes veteplantor som togs i bruk på sjunde dagen efter det att de planterats i vermikulit. Provlösningarna utgjordes av fyra stamlösningar som endast skilde sig åt med avseende på aluminiumjonskoncentrationen.

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Sperma består av spermier och seminalplasma, vars förhållande liksom spermans innehåll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och påverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat påverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spädningsmedium. Vid naturlig betäckning gynnas spermierna av seminalplasmans närvaro men under lagring har denna, för vissa arter, även en negativ inverkan. Spermans Koncentrationer av olika ämnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, där den totala proteinkoncentrationen är lägst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som även är den mest spermierika.

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida trevärt aluminium, Al3+, inverkar på nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.). Vidare avsågs att undersöka om koncentrationen av jonen ifråga är av betydelse. Hypotesen som testades var att trevärda aluminiumjoner verkar hämmande på nitratupptaget och att hämningsgraden stiger med ökad koncentration av aluminium. I försöket användes veteplantor som togs i bruk på sjunde dagen efter det att de planterats i vermikulit. Provlösningarna utgjordes av fyra stamlösningar som endast skilde sig åt med avseende på aluminiumjonskoncentrationen.

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Human T-lymfotropt virus (HTLV) är ett C-typ onkovirus som tillhör familjen Retroviridae som huvudsakligen angriper T-lymfocyter och orsakar leukemi och andra autoimmuna sjukdomar. I den nuvarande kliniska diagnostiken används Enzyme-linked immunosorbent assay och ibland vid screeningsmetoden uppträder ospecifika reaktioner. På senare tid har flera metoder baserade på real-tids PCR utvecklats för att bestämma halten av virala genom i patienter. Syftet med denna studie var att sätta upp och optimera en realtids-PCR för detektion av humant T-lymfotropt virus typ-1 och 2. Inför optimering av realtids-PCR extraherades DNA från MT-4 och MO-T cellinjer.  Under optimering av realtids-PCR användes SYBR Green och smältpunktsanalys där flera komponenter bl.a.

Syftet med detta arbete var att sammanställa information kring letala och subletala effekter av oljor och såpor på parasitsteklarna Encarsia spp. och Aphidius spp. Resultaten baseras främst på vetenskapliga artiklar, men det gjordes även en mindre intervjuundersökning. De som blev intervjuade var mycket medvetna om att oljor och såpor generellt var skadliga för parasitsteklarna. Resultaten från litteraturundersökningen visade att oljor och såpor kan ha stora letala och subletala effekter på både skadedjur och nyttodjur.

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Sperma består av spermier och seminalplasma, vars förhållande liksom spermans innehåll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och påverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat påverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spädningsmedium. Vid naturlig betäckning gynnas spermierna av seminalplasmans närvaro men under lagring har denna, för vissa arter, även en negativ inverkan. Spermans Koncentrationer av olika ämnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, där den totala proteinkoncentrationen är lägst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som även är den mest spermierika.