Bakgrund: Årligen drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Överlevnaden efter hjärtstopp är låg och risken för långvariga Komplikationer som nedsatt kognitiv förmåga, blindhet och fysiska funktionsnedsättningar är stor hos de som överlever. Komplikationerna är ofta kroniska och kan komma att påverka det fysiska och psykiska välbefinnandet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka upplevelser av livskvalitet hos individer som överlever ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteratursöversikt, där vetenskapliga artiklar systematisk sökts för att samla information kring den aktuella forskningen i ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka variationen i utläsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andraspråks-kommunikation, som används för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick läsa utvalda symboluttryck högt innantill, men också med ord skriva hur de skulle läsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utläsning och många variationer noterades. Då den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvärderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle säga? resulterade i text som lätt kunde översättas i talspråk och därefter analyseras på liknande sätt som muntliga utläsningar.

SammanfattningBakgrund: Sjukdomar som kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan vara orsak till att en patient erhåller en stomi som en del av behandlingen, en stomi är en kostgjord öppning på magen där tarmen eller urinröret mynnar ut och samlar upp avföring i en påse. Att anpassa sig till ett liv med stomi kan innebära problem. Att vara medveten om svårigheter som kan uppstå i deras situation kan bidra till bättre vård av denna patientgrupp. Syfte:Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi utifrån ett patientperspektivMetod:En litteraturstudie utfördes där tio vetenskapligt granskade artiklar analyserades och sammanställdes till ett resultat. Analysen gick ut på att finna likheter och skillnader som framgått i den tidigare forskningen. Utifrån denna bearbetning av texterna har ett resultat vuxit fram.Resultat:Tre huvudteman med fokus på patientens upplevelser relaterade till stomin identifierades.

Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på Komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt.

Långtidsbehandling med ventilator utan tillräcklig befuktning kan torka ut en patients luftvägarmed olika Komplikationer som följd. Målet för detta examensarbete var att utveckla en ny teknikför att befukta och värma inandningsgasen. Ett fungerande koncept och en prototyp som styrkerkonceptet skulle tas fram.Marknaden för befuktare studerades och de vanligast använda befuktningsmetoderna granskadesför att hitta svagheter som behövde åtgärdas. De två vanligaste befuktartyperna är HeatedHumidifier och Heat and Moisture Exchanger. Den främsta nackdelen med Heated Humidifiervar dess tendens att övermätta luften med kondensutfällning som följd, och med Heat andMoisture Exhanger att inte tillräckliga fukt- och temperaturnivåer nåddes.Därför togs en ny design fram med målet att kunna styra fukt och temperatur oberoende avvarandra.

Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera Komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor.

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess Komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden.

Sjukdomar i hjärtats kranskärl och dess Komplikationer förorsakar 23% av alla dödsfall hos kvinnor i Sverige där akut hjärtinfarkt ensam står för 6% av fallen. Atypiska och diffusa symtom är en av orsakerna till att kvinnor med hjärtinfarkt inte alltid kommer till sjukhus i tid. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Vi vill även få klarhet i varför kvinnor ofta väntar med att söka vård och dessutom riskerar att inte bli tagna på allvar. Vi har valt metod i form av en litteraturstudie där vi analyserar kvalitativ forskning som bygger på nio vårdvetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Bakgrund: På intensivvårdsavdelningar finns olika rutiner kring huruvida endotrakealtubens position hos intuberade skall skiftas eller bibehållas i samma mungipa, då sidbyten kan leda till allvarliga Komplikationer. Rutinen vid CIVA har varit att byta endotrakealtubens position på alla intuberade patienter en gång per dygn. Varken rutinen med skifte samt bibehållen position har utvärderats. Syftet med studien är att undersöka oralt intuberade patienters munhälsa vid bibehållen position av endotrakealtub under vårdtiden. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie.

Medicinsk och vårdvetenskaplig forskning som behandlar urträning ur respirator syftar på urträningsmetoder och tekniker för att minska vårdtid, Komplikationer och sänka vårdkostnader inom intensivvården. Det finns vårdvetenskaplig litteratur som menar att sjuksköterskan kan spela en betydande roll i detta genom sin kunskap om och närvaro till intensivvårdspatienten. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans roll avseende urträning av patienter som respiratorvårdas på IVA. Resultatet baseras på en litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskans roller kan sammanfattas i fem områden: kommunikationen med patienten, att lära känna patienten, samarbete i personalgruppen, erfarenhet och teknisk kunskap, kliniskt arbete och utveckling.

BakgrundÅldrande medför en ökad risk för att drabbas av dysfagi, och studier som har undersökt prevalensen på svenska vård- och omsorgsboenden har visat en hög dysfagiförekomst även om variationen mellan studierna varit stor. Det har påvisats att omvårdnadspersonalen inte alltid har tillräckligt med kunskap och att äldre med dysfagi utsätts för risker att drabbas av sekundära Komplikationer.Syfte Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prevalensen av orofaryngeal dysfagi, samt undersöka om skillnader förekommer avseende kön, ålder och förmåga att ge eget samtycke. Studien syftade även till att undersöka om sväljsvårigheter har uppmärksammats av personalen.MetodSväljförmågan hos 55 kunder från ett vård- och omsorgsboende undersöktes med hjälp av den svenska översättningen av The Standardized Swallowing Assessment (SSA-S). 19 deltagare ur personalen svarade på en enkät om de deltagande kundernas sväljförmåga. Kompletterande information om måltidsanpassningar inhämtades från personal och listor i köken.ResultatTecken på sväljsvårigheter uppvisades hos 27 % av kunderna.

Det kan föreligga en risk idag att sjuksköterskor inte hinner tillgodose patienternas behov som tidigare eftersom att vårdtiderna är kortare och att arbetsbelastningen inte har blivit mindre. Patientens preoperativa skede början när han/hon känner att något inte står rätt till med hans/hennes kropp. Det är ett stressfyllt moment att genomgå en operation både fysiskt och psykiskt. Många patienter kan uppleva ångest, otrygghet och maktlöshet eftersom man inte har någon kontroll över sin kropp under operationen. Vård är ett samspel mellan patient och vårdare.

Inom neonatalvården möter vi många barn som behandlas i NCPAP. Vård i NCPAP är en etablerad och i många avseende livsnödvändig behandling för neonatala barn, men innebär också risker för Komplikationer som kan orsaka ett vårdlidande hos barnet. Dåantalet barn som överlever trots att de fötts mycket för tidigt ökar, ökar också antalet barn som behandlas lång tid i NCPAP. Syftet med studien är att kartlägga nässkador till följd av NCPAP-vård som kan orsaka vårdlidande hos neonatala barn. Metoden är baserad på Axelssons modell för systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste Komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna.Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet.Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns.