Problem: Bankerna har i en situation med ökande konkurrens anammat en relationsmarknadsföringsstrategi för att genom denna ansats bättre kunna tillfredsställa kunderna och därmed stärka marknadsandelarna. Vid denna strategis tillämpning tillskrivs den personliga bankmannen en central, men också mycket komplicerad roll. Hon eller han ställs följaktligen inför uppgiften att balansera de krav som organisationen har på vinst och lönsamhet med de finansiella önskemål och behov som kunderna har. Emellertid kan denna dubbla uppmärksamhet resultera i att bankmannen, för egen kortsiktig vinning, exploaterar och påverkar kundens svagare situation vilket kan medföra att strategin i ett längre perspektiv undergrävs. Syfte: Att klargöra huruvida bankerna och de personliga bankmännen är medvetna om problemen med påverkan, samt att utreda ifall de agerar för att förhindra att kunderna utnyttjas och på vilket sätt detta i så fall sker.

Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

AMA- Arbetsmarknad(AMA) är en offentlig organisation inom Västerås Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I ett led att kvalitetssäkra verksamheten finns planer på att implementera dvs. införa och börja använda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lättare att fånga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen är att, innan ett beslut om att börja använda metoden har tagits, undersöka vilka omständigheter som påverkar och hindrar implementeringsprocessen.

Tillförlitlig blodtrycksmätning hos hund är viktigt för att kunna upptäcka avvikelser som kan orsaka eller kopplas samman med sjukdomstillstånd. Flera olika former av blodtrycksmätning existerar, men metoderna har utvärderats i varierande grad. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med olika metoder för blodtrycksmätning hos hund. Viktigt vid utvärdering är att mätningarna sker simultant, eftersom blodtrycket varierar mycket mellan olika tillstånd och situationer. I huvudsak finns två typer, direkt och indirekt blodtrycksmätning. Den direkta mätningen är invasiv och innebär att en kateter med trycksensor sätts in i en artär, vilket kräver gott handlag. Direkta mätningar anses bäst återspegla de ?sanna? värdena och används ofta som ?golden standard? vid utvärdering av indirekta metoder.

BAKGRUND: När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet. Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden. SYFTE: Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. RESULTAT: Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet.

AbstraktBakgrund: På 1970-talet betraktades en intrauterin barnadöd som en icke-händelse. Idag är det känt att intrauterin barnadöd innebär en traumatisk upplevelse för föräldrarna och att man som vårdpersonal måste bekräfta barnets existens och föräldrarnas sorg. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att få ett barn som dött intrauterint, samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie utfördes som omfattade 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes.

Audiologisk rehabilitering är en komplicerad process som ska innehålla olika insatser byggda på ett holistisk synsätt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fått ta större plats än psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angående audiologisk rehabilitering utifrån ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och på Island.Metod: För att kunna uppnå syftet och få en mer helhetlig inblick i ämnet delades studien i två delar (litteraturstudie och enkätstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga länder samt ideologin. Enkätstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn på audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvägagångssättet på arbetsplatsen.Resultat: En röd tråd går genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gäller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns både likheter och skillnader länderna emellan.

Ungefär 200 personer insjuknar årligen i sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket ses som en ökning de senaste 30 åren. Att insjukna i en obotlig sjukdom bidrar till både fysiskt och psykiskt lidande. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av sjukdomen vilket det saknas information om. Syftet var att utifrån självbiografier, beskriva patienters upplevelser av att leva med ALS. En kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim gjordes.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syfte: Vårt syfte med föreliggande arbete är att undersöka, såväl teoretiskt som praktiskt vilken roll IR spelar på den svenska aktiemarknaden. Vi vill öka förståelsen för dess roll på aktiemarknaden och vi bör kunna dra slutsatser om hur informationen används och vilket värde den tillmäts av mottagare och av givare. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som framför allt bygger på information från en enkät skickad till investerare samt djupintervjuer med företagsledare. Vi använder också data från IR-symposium 2002. Utifrån teorier analyseras sedan det empiriska materialet.

I Sverige genomgår årligen 25-30 patienterhjärttransplantation. Denna litteraturstudie belyser patienters upplevelser efter hjärttransplantation. Studien visade att många upplevde negativa känslor såsom rädslaoch skuld. Även kontrollbrist upplevdes av dem som genomgått en hjärttransplantation och det kunde leda till depression. Fler kvinnor än män drabbades av depression och oro.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.