I Nicaragua utsätts varannan kvinna för fysiskt våld av en partner vid minst ett tillfälle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning är under 17 år och vart fjärde nyfött barn föds av en mamma som är under 18 år. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det våld de har utsatts för av en partner och hur våld i nära relationer påverkar unga kvinnors möjligheter att bestämma över sin sexualitet och användningen av preventivmedel. Syftet var också att undersöka vad som finns skrivet om detta ämne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgående intervjuer med unga kvinnor som upplevt våld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

Äldre över 65 år och läkemedel är ett komplext område och det är många faktorer som ingår och spelar in om läkemedelsbehandlingen kommer att vara av god kvalitet. Följsamheten bland äldre patienter är 50 procent och detta beror bland annat på okunskap, bristande information från vården samt kognitiva nedsättningar. Att vara behandlad med många läkemedel kan skapa en upplevelse av ohälsa och lidande hos den äldre patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan försöker skapa en vårdrelation där patienten kan känna sig avslappnad samt känna tillit. Därmed kan sjuksköterskan finnas där som ett stöd för patienten och sträva mot att hjälpa patienten att uppleva hälsa.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Patienter med nedsatt kommunikationsförmåga har begränsade möjligheter till att förmedla sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan har till uppgift att bedöma patientens smärta vilket kan vara oerhört komplext. Syftet med denna litteraturstudie var att  belysa  bedömning av smärta hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga. Litteraturstudiens resultat grundades på 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och bearbetades. Analysen av dessa artiklar resulterade i två teman: smärtbedömning av vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga och smärtuttryck hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga.

En grundförutsättning för folkhälsan är delaktighet och inflytande i samhället. Delaktighet är ett mångtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebär således rätten till delaktighet i allt som rör den egna vården. I svensk sjukvård innebär det att all sjukvårdspersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet.Flertalet åtgärder via lagar och förordningar har under senaste årtiondet vidtagits för att stärka patientens ställning i vården. Vilka faktorer påverkar då patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som påverkar patientens upplevelse av delaktighet i vården, oavsett kontext.

Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

Smärta förekommer inom all sjukvård och är ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vård då patienten ofta inte själv kan beskriva sin smärta eftersom patienten ofta är medvetslös eller är sederad. För att bedöma smärta finns olika verktyg, men för de som inte själv kan beskriva sin smärta är detta en svårighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet på smärtbedömningsformulär inom intensiv- och postoperativ vård. Metoden vi använde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vårt syfte. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, postoperative och intenisive care.

Två upplevelseproducenter har i den här examensuppsatsen undersökt begreppet autenticitet, hur det ter sig och vad detta innebär i musik som sådan men även som en upplevelseprodukt i musikbranschen. Med ett hermeneutiskt synsätt har vi valt att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med musiker och andra nyckelpersoner inom musikbranschen.Vi har inte presenterat ett klart och tydligt svar, det skulle inte göra ett komplext ämne som detta rättvisa, utan istället utarbetat modeller som visar på ett förhållningssätt att arbeta efter. Den första handlar om ett förhållningssätt för att bibehålla autenticitet i bland annat olika processer. Den andra redovisar för hur ett sammansvetsat team som byggs upp likt en plattform kan vara ett hållbart alternativ för många, denna modell har vi valt döpa till KBM-plattformen, vilket står för Kreatör, Business och Management. Med denna modell vill vi visa hur dessa tre funktioner kan samspela.

Bakgrund: Triagesystem användes för att identifiera allvarligt sjuka från mindre sjuka på akutmottagningar. En snabb och adekvat behandling var viktig för en god patientsäkerhet. En sjuksköterskas felbedömning kunde ge allvarliga konsekvenser för en patient och andra vårdsökande. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan i sitt triagearbete på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 18 resultatartiklar inkluderades.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, och för många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuell forskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiska hälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antal sökkombinationer. Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade. Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vid nästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet.

På senare tid har smarta mobila enheter fått en allt större roll i vardagen och det finns en uppsjö av applikationer till dessa. Den som är uppmärksam kan upptäcka att prestandan och användarupplevelsen kan variera kraftigt mellan olika applikationer. Prestandaoptimering är en viktig del i utvecklingsprocessen för mobila applikationer eftersom mobila enheter ofta har betydligt mer begränsade resurser jämfört med till exempel persondatorer. Eftersom prestanda är komplext med många faktorer som spelar in kan man använda sig av verktyg för att underlätta optimeringsarbetet. För att hitta de mest lämpliga verktygen för prestandaoptimering av Android-applikationer har en utvärdering av en delmängd verktyg som finns på marknaden utförts.

Perifera nervskador uppkommer oftast till följd av trauma mot nervstrukturerna. Karpaltunnelsyndrom innebär att det har blivit en skada på n. medianus till följd av tryck mot nerven. Symtom som uppkommer vid skadan är stickningar, domningar och smärta i nervens utbredningsområde och patienterna vaknar ofta på nätterna till följd av parestesier i den drabbade handen. Tarsaltunnelsyndrom liknar karpaltunnelsyndrom och innebär att patienterna drabbas av stickningar och domningar i n.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.