Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll.

Denna studie handlar om jämställdhet vid handläggningen av EU-projekt vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att implementera ett jämställdhetsperspektiv i alla regionala projekt som beviljas EU-medel. Vi fick i uppdrag av projektet ?Lyftet? att studera hur handläggarna arbetar för att implementera jämställdhet i EU- projekten. Syftet med vår studie är att beskriva hur jämställdheten beaktas vid handläggningen av EU-projekt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Syftet med denna studie var att belysa mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att få en ökad förståelse inför fenomenet. Vi ämnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förändringsarbete som krävs för att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien är kvalitativ då vi strävade efter en djupare förståelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna vi använde i vår analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isärhållandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Studiens syfte är att undersöka hur elever och lärare ser på kreativitet, hur den värderas och vilka effekter dessa uppfattningar och värderingar kan få i gymnasieskolans bildundervisning. Frågeställningarna är som följer: Hur ser eleverna på kreativitet och hur definierar de begreppet? Hur ser läraren på kreativitet och hur definierar hon begreppet? Hur påverkas elevernas identitetsskapande av hur de upplever att samhället och den övriga skolan ser på kreativitet? Hur påverkar den upplevda samhällssynen samt elevernas och lärarens syn på kreativitet bildundervisningen? Forskningsöversikten och teorikavsnittet visar att det finns många olika teorier om vad kreativitet är idag. Många av dessa tidigare populära uppfattningar har motbevisats även om de fortfarande finns ute i samhället. De forskare som tas upp i översikten visar genom sina studier att alla dessa teorier är för förenklade för att kunna förklara ett så komplext fenomen som kreativitet.

Liv och hälsa ung är en enkätundersökning bland ungdomar i skolår 7, 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för Sverige och Örebro län enligt regeringens folkhälsoproposition samt Örebro läns folkhälsoplan. I skolan har rektorn det yttersta ansvaret, i denna studie valdes rektorer ut för att ge ett ledarskapsperspektiv på ett användande. Uppsatsens syfte äratt undersöka hur resultatet från Liv och hälsa ung undersökningarna används avrektorer för skolår 7-9 i Örebro län. Studien är kvalitativ där nio stycken rektorer iÖrebro län har intervjuats.

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser.Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals.

Anestesisjuksköterskorna har traditionellt sett betraktats som företrädare för prehospitalakutsjukvård utan att för den skull vara utbildade för detta vårdområde.Anestesisjuksköterskornas utbildning skall förbereda till ett brett kompetensområde somkan innebära ett vårdarbete såväl inom den hospitala som inom den prehospitalaverksamheten. Det prehospitala vårdområdet är ett komplext område som kräverspecifik kompetens. Anestesisjuksköterskornas specialistfunktion kan dock blibristfällig i den prehospitala vården då den utövas mer eller mindre sporadiskt. Frågorsom väcks är om det ens är möjligt att upprätthålla detta specifika kompetensområde omdet går lång tid mellan de prehospitala uppdragen? Hur bra är anestesisjuksköterskorförberedda för den förändrade ambulanssjukvården med fokus på ett brettbedömningsansvar för prehospitalt verksamma sjuksköterskor.I denna studie beskrivs anestesisjuksköterskors uppfattningar av sin yrkesroll inomprehospital akutsjukvård.

Intresset för och konsumtionen av vin har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Vinproducenter och vindistrubutörer upplever dock svårigheter med att differentiera sig bland andra vinmärken och skapa kundlojalitet. Att förstå vinkonsumenters köpbeteende är av vikt för marknadsföring av vin och därför av intresse att studera. Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka vinkonsumenters upplevelser och erfarenheter vid köp av vin. Detta för att öka förståelsen för vilka faktorer som är centrala i valet av vin.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen.Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer.Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsättningar för koncentration hos eleverna. För att få reda på detta använde vi oss av intervjuer med och observationer av åtta olika lärare i skolår 1-3, där fokus låg på lärarnas arbetssätt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att många lärare nämnde att de skapade förutsättningar för koncentrationen genom att hålla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades så buller ändå existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ändå jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgång till ett annat rum där de kunde få jobba ifred.

Kultur är ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna språk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det är som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i läromedlen blir därför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre läromedel i tyska för grundskolans år 9 och på vilket sätt kulturbilden skiljer sig åt mellan läromedlen samt hur denna kulturbild förhåller sig till kursplanerna. Med utgångspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har språkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Utifrån de här kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av läromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jämte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan läromedlen, särskilt vad gäller texternas tematiska innehåll.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där människan ses som oskiljbar från den kultur och det sociala sammanhang hon ingår i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, då människans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön påverkar möjligheterna till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollärare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lärande, bör utformas så att den är upptäckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhålls att tillgänglighet är en viktig aspekt som förskollärare tar hänsyn till och att den påverkas av en rad faktorer.

SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNING EN PILOTSTUDIE OM FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER HIEFA ISKANDARANI KHADIJE AL-RIFAI Iskandarani, H & Al-Rifai, K. Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning. En pilotstudie om föräldrars upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011. En sjuksköterska verksam på en barnakutmottagning träffar vanligen en hel del föräldrar och barn.