Dataspelsproblematik är ett eskalerande problem som har visat sig påverka många unga människors utveckling och välbefinnande. Syftet med denna studie var därför att undersöka ungas dataspelsproblematik, vilka konsekvenser ett överdrivet dataspelande medför samt vilken behandling som ges till unga med dataspelsproblematik. Empirin erhölls genom kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med denna typ av problematik vid verksamheterna Game Over och Theory in Action. Resultatet visade att dataspelsproblematik idag inte har en bestämd definition och att det är ett problem som inte är tillräckligt uppmärksammat. Synen på orsaker till dataspelsproblematik hos unga är komplext då det kan tänkas bero på många olika faktorer.

Syftet med studien är att undersöka hur professionella uppfattar begreppet skam utifrån mötet med patienter och behandlingsprocessen. För att fånga in uppsatsens syfte har vi haft följande två huvudfrågeställningar:- Hur ser professionella på skambegreppet utifrån sin teoretiska kunskap och praxis?- På vilket sätt närmar sig de professionella patienternas eventuella skam- och skuldkänslor i behandlingen?Uppsatsen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex professionella med olika yrkesbakgrunder inom det sociala fältet. Samtliga av de intervjuade har lång erfarenhet av samtal med människor. I studien problematiseras skuld- och skambegreppet, skammens uppkomst och yttring diskuteras, och fenomenet skamlöshet blir belyst.

I ett bostadsområde möts mängder av skilda krav och behov och det är därför på många sätt komplext. Boendesituationen innebär både för- och nackdelar som är intressanta att studera och värda att belysa. Vid sidan om behov av samvaro finns även krav på avskildhet. I området Krusboda byggdes i början av sjuttiotalet en mängd nya bostäder med en tanke om att kunna påverka de boendes liv genom att de möts. Arkitekten Åke Jansson planerade området utifrån en tydlig vision om gemenskap och möten mellan människor i olika åldrar. Eftersom jag växte upp i Krusboda känner jag området väl och kan utifrån egen erfarenhet säga att det sociala livet minskat betydligt sedan jag var barn.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ?delaktighetsintervjun? baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ?Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning? användes.

Det är uppmuntrande att höra respondenterna, från olika offentliga myndigheter, uttrycka sig om arbetet med eArkiv. Det går att lägga märke till att deras arbete inte handlar om att hålla reda på dammiga papper och arkivkartonger utan att det istället handlar om att bevara det digitala minnet i första hand. De visar en genuin känsla av att vilja utveckla sitt åtagande på bästa möjliga sätt och ge ett viktigt bidrag till verksamheten. Resultatet av den undersökning som gjorts visar några viktiga åtgärder som vidtagits och insikter som arbetet gett. De beskriver i sina uttalanden hur komplext arbetet med att skapa ett system för att ta emot digital data är.

Den diskurs eller världsbild som vi som individer har påverkar vår tolkning av omvärlden. Diskurserna är föränderliga och skapas i en ständig dialog mellan olika aktörer i samhället. En aktör är medierna som tillhör eliterna i samhället och utövar makt på så sätt att de kan påverka vårt sätt att tänka. Syftet med denna artikel är att genom en diskursanalys studera hur en nationell identitet skapas i förhållande till ?dom andra? och tar sin utgångspunkt i framställningen av homosexualitet i ghanansk media.

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer.

Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen.

Föreliggande uppsats är en praxisnära fenomenologisk studie genomförd på en mindre skol- och behandlingsverksamhet i Täby, som heter Svalnäs. På Svalnäs samlas personalen en gång per vecka i något de kallar metodforum. I detta forum delas och reflekteras det kring erfarenheter från den dagliga praktiken som på olika sätt berört personalen. Metodforum är ett svårfångat och komplext fenomen och därmed också svårt att beskriva. Denna uppsats är ett försök att beskriva metoden från insidan, via deltagarnas upplevelser av metoden.I uppsatsen presenteras Svalnäs och den värdegrund och kultur ur vilken metodforum uppkommit.

Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar eller stroke. Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en livsstilsförändring hos överviktiga. Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och kategoriserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett längre liv.

Att utöva våld i hederns namn har historiskt sätt existerat länge och kvinnor som gjorde sig skyldiga till utomäktenskapliga eller föräktenskapliga relationer fick allvarliga påföljder. Syftet med studien var att se hur olika yrkesverksamheter så som kvinnojouren, polisen, kuratorer och barnmorskor arbetar och samarbetar i hedersrelaterade ärenden och undersökt vilka komplikationer kan förekomma. Fjorton deltagare intervjuades. Hedersrelaterat våld präglas av patriarkala kulturer som innefattar hierarkisystem där underordnade individer tar skuld för skam. Resultatet visar att isoleringen från samhället och det sociala livet börjar stegvis och i tidig ålder.

Den inredda buren är en kompromiss mellan frigående system och konventionella burar, och syftar till att ge hönsen möjlighet att i större utsträckning kunna utföra sina naturliga beteenden. Utanför Sverige är näbbtrimning vanligt förekommande och därmed även större gruppstorlekar. Det är av intresse att undersöka hur större gruppstorlekar skulle kunna tillämpas på den svenska modellen. Denna litteraturstudie har jämfört olika artiklar för att utröna om det förekommer en effekt av gruppstorlek på djurvälfärd och produktionsresultat. Djurvälfärd definieras i detta kandidatexamensarbete utifrån de fem friheterna. Forskningsresultaten har varierat och området är komplext.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv.

Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode männen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förståelse för vad uppdraget innebär. Jag ville ge en inblick i de gode männens situation och inställning till uppdraget. För att ta reda på detta ställde jag frågan: Vad innebär det att vara god man för ensamkommande barn med avseende på professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode män för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjälp av några teorier och begrepp som jag fann relevanta.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.