Sök:

Sökresultat:

1125 Uppsatser om Komplext arbetssätt - Sida 15 av 75

Olympiska stÀder : Hur förvaltas det Olympiska arvet?

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att anvÀndas efterÄt. Vidare Àr syftet att se vilka förutsÀttningar och vilken problematik som dÀrefter uppstÄr. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet frÄn studien har dÀrefter analyserats och diskuterats utifrÄn ett par teoretiska huvudpunkter som Àr viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen Àr ett komplext projekt med mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till.

Komplext arbete. En studie av handlingsutrymme och komplexitet inom arbetsförmedlares uppdrag.

The purpose of this study was to examine the narrative skill of sixyear-olds in terms of macrostructure and cohesion, and its relation tonarrative content, auditory attention, auditory short-term memory and threemeasures of word retrieval. A group comparison of macrostructure andcohesion was also performed between children with and without epilepsy.The material consisted of audio recordings of 44 children (18 with epilepsyand 26 from a reference group) retelling the story Nelli-sagan (Holmberg &Sahlén, 2000). No correlation was found between content and macrostructureor cohesion, but several between the latter two. Auditory short-termmemory and word retrieval without pictures showed several correlationswith macrostructure as well as cohesion. No differences in macrostructure orcohesion were found between the children with epilepsy and the referencegroup.

Att leva med yrsel och hur den relaterar till stress och psykisk ohÀlsa

Att drabbas av yrsel Àr ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning pÄ balansorganen, Àr ofta förknippad med stress och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det Àr att leva med yrsel och hur denna Àr relaterad till stress och psykisk ohÀlsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom pÄ utmattningssyndrom.

UtvÀrdering av arkitektur för underhÄll av ett Back Office-system

Syftet med arbetet har varit att undersöka om en viss arkitektur kan anvÀndas för att underlÀtta utvecklingen av ett Back Office-system till ett befintligt och komplext verksamhetssystem.För att grÀnsa av arbetet och hitta de delar som var intressanta att fokusera pÄ genomfördes intervjuer med tre olika personer som hade olika syn pÄ ett Back Office-system genom sin yrkesroll. Intervjuerna resulterade i ett antal önskemÄl för vad man ville uppnÄ med ett Back Office-system.Arbetet resulterade i en arkitektur som kan anvÀndas för att underlÀtta utvecklingen av ett Back Office-system till det befintliga verksamhetssystemet samt till verksamhetssystemet sjÀlvt. Arkitekturen har utvÀrderats genom att man först stÀllde en mÀngd krav pÄ den och sedan studerade hur den klarade av en mÀngd nya krav som delvis var relaterade till de gamla kraven.Alla tester som gjorts visar pÄ att arkitekturen Àr vÀl designad och lÀtt att underhÄlla samt att den kommer underlÀtta den fortsatta utvecklingen av verksamhetssystemet och dess Back Office-system..

Hu(mÄr) du? : Att belysa anvÀndningen av humor i omvÄrdnaden av patienten utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: Humor Àr ett komplext fenomen som Àr vanligt förekommande i sociala sammanhang, dÀrmed sÄledes ocksÄ i omvÄrdnaden. Den generella uppfattningen om humor Àr dess positiva inverkan pÄ individen men anvÀndning av humor vid fel tillfÀllen kan fÄ konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnad av patienten. Syftet med studien Àr att belysa anvÀndningen av humor i omvÄrdnaden av patienten utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie med granskning och sammanstÀllning av Ätta vetenskapliga artiklar. En innehÄllsanalys gjordes.

The Gender Gap

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i verksamma lÀrares förestÀllningar och förhÄllningsÀtt kring genus. Samt skolans syn pÄ begreppet och vilka faktorer som pÄverkar arbetet kring genus. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: ? Vilka förestÀllningar har lÀrarna kring genus och hur förhÄller sig de till detta? VÄra underfrÄgor Àr: ? Vilka svÄrigheter anser lÀrare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges Ät genuspedagogik i skolan för lÀraren? Vi har utgÄtt frÄn Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lÀrare anser att genus Àr ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet i studien visar att lÀrarna arbetar vÀldigt hÄrt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

Grafiska stilars pÄverkan pÄ spelupplevelsen : Kan den grafiska stilen pÄverka en spelares uppfattning av spelupplevelsen?

Detta arbete gick ut pĂ„ att undersöka ifall tvĂ„ spelmekaniskt identiska spelprototyper med tvĂ„ olika grafiska stilar kunde pĂ„verka en spelares uppfattning av spelupplevelsen. Syftet var inte att undersöka hur det pĂ„verkar utan om det pĂ„verkar. Arbetet utgick ifrĂ„n att undersöka grafiska stilar, skapa tvĂ„ spelprototyper samt undersöka och bryta ner spelupplevelsen med hjĂ€lp av Swinks bok om Game Feel. Åtta respondenter deltog i speltest och intervjuer vilket ledde till data som kunde konstatera att en grafisk presentation, en grafisk stil, pĂ„verkar en spelares upplevelser av ett spel. Datan kan inte pĂ„visa hur, dĂ€remot att det sker nĂ„got, trots mekaniskt identiska spel.

SÀger en bild mer Àn tusen ord? : - anvÀndandet av bilder och dess betydelse för elevers lÀsutveckling.

Eftersom att samhÀllet förÀndras stÀlls nya krav pÄ vad lÀskunnighet innebÀr. Bilder omgeross stÀndigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen sÀger omeffekterna av anvÀndandet av bilder i samband med lÀsutveckling med utgÄngspunkt ilÀrandepotential för eleverna.Artiklarna var Ätta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse Àr i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt lÀsförstÄelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lÀrarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vÄr tids krav.

En undersökning av EDI i smÄ och medelstora företag

EDI (Electronic Data Interchange) Àr en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mÀnsklig inblandning, Àr utbredningen inte sÄ stor bland smÄ och medelstora företag. Anledningen till detta Àr frÀmst för att det Àr för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om implementeringen av EDI har gett förvÀntad lönsamhet i smÄ och medelstora företag.För att söka svar pÄ frÄgestÀllningen har enkÀter anvÀnts som metod. De slutsatser som kan dras frÄn enkÀtundersökningen Àr att de flesta smÄ och medelstora företag införskaffade EDI av andra skÀl Àn lönsamhet, dÄ frÀmst krav frÄn kunder.

Lönsamma samband : En studie av rÀttviseupplevelser i samband med individuell lönesÀttning

Individuell lönesÀttning Àr ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rÀttvisa Àr en förutsÀttning individuell lönesÀttning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rÀttvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesÀttningen Àr och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesÀttning, samt om och i sÄ fall hur denna diskrepans pÄverkar upplevd rÀttvisa i samband med individuell lönesÀttning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkÀt vilken innehöll frÄgor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerÀttvisa mÀttes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmÀssig, mellanmÀnsklig och informativ.

Konsumentrörlighet pÄ den svenska bankmarknaden : Att byta eller inte byta det Àr det som Àr frÄgan

Efter ett antal lagÀndringar har förutsÀttningarna för nyetablering pÄ finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förÀndrat förutsÀttningarna. I Sverige har de fyra storbankerna som bestÄr av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushÄllen Àr finansiella tjÀnster av vital betydelse och utgör i mÄnga fall en stor del av hushÄllets utgifter. Konkurrensverket menar att mÄnga hushÄll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt vÀlja bank.

Integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell för anskaffning och implementering av standardsystem

Arbetet med anskaffning, anpassning och implementering av standardsystem Àr komplext med mÄnga faktorer att beakta. För att det slutliga resultatet av detta systemutvecklingsarbete skall bli sÄ bra som möjligt krÀvs det dÀrför att arbetet genomförs pÄ ett strukturerat och metodiskt sÀtt. Det finns ett flertal olika systemutvecklingsmetoder att tillgÄ som stöd men systemutvecklingsmodeller behandlar generellt sett huvudsakligen tekniska aspekter och Àr avsedda att ge stöd i sjÀlva utvecklingsarbetet i ett systemutvecklingsprojekt. Projektstyrningsmodeller Ä andra sidan behandlar olika sÀtt att planera, organisera och följa upp projekt. Syftet med denna studie har dÀrför varit att identifiera vilka övergripande steg som bör ingÄ i en arbetsmodell som integrerar projektstyrning och systemutveckling, istÀllet för att behandla dessa som tvÄ separata delar.UtifrÄn analys av den litteraturstudie respektive den intervjustudie som utförts under detta arbete kan bland annat följande övergripande steg identifieras som bör ingÄ i en integrerad projektstyrnings- och systemutvecklingsmodell: förÀndringsstudie, projektstart och projektavslut..

Elevinflytande pÄ historieundervisningen

Skolans lÀroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lÀrande. SamhÀllet förvÀntar sig dÀrigenom att elever i skolan ska lÀra sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielÀrare pÄ gymnasienivÄ uppfattar styrdokumentenas krav pÄ ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande pÄ historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar Àven den senaste forskningens syn pÄ elevinflytande och undersöker hur den stÀmmer överens med historielÀrares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer pÄ en av LuleÄ kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

Att leva med yrsel och hur den relaterar till stress och psykisk ohÀlsa : Att leva med yrsel och hur den relaterar till stress och psykisk ohÀlsa

Att drabbas av yrsel Àr ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning pÄ balansorganen, Àr ofta förknippad med stress och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det Àr att leva med yrsel och hur denna Àr relaterad till stress och psykisk ohÀlsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom pÄ utmattningssyndrom.

Med mig ut till utmaningarna

Vi har undersökt lÀrares erfarenheter av deras första Är i yrket och vilka utmaningar de upplevde. LÀraryrket Àr komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsÀttning teorier och metoder som man kan lÀra sig. En lÀrares professionsutveckling Àr en stÀndigt pÄgÄende process och vi har fokuserat pÄ introduktionsperioden under lÀrarnas första yrkesverksamma Är. Som teoretisk grund har vi anvÀnt oss av tvÄ olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som anvÀnds inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhÀllslÀrare om deras minnen frÄn deras första yrkesverksamma Är.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->