Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom äldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom äldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund så speglas detta i urvalet av informanter. Hälften hade social omsorgsutbildning och hälften annan utbildning, detta för att få ett bredare perspektiv på begreppet. Resultatet gav inte någon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svårdefinierat eftersom det omfattar ett stort område.

Introduktion: Äldre bor idag kvar längre i sina hem vilket ofta medför ökade vårdbehov och kraven på sjukvård, speciellt hemsjukvård ökar med detta. För att hemsjukvårdens sjuksköterskor ska kunna ge en optimal vård krävs en väl utförd vårdplanering där informationsöverföringen mellan de olika leden fungerar så ingen viktig information faller bort under vägen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av informationsöverföring till hemsjukvården i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i forskningsprojektet "Äldre och samordnad vårdplanering". En kvalitativ metod men en induktiv ansats användes.

Vi blir allt mer beroende av informationssystem och den information de producerar. Detta medför ett ökat behov av att denna information är av hög kvalité. Om det är tveksamhet vilken kvalité det är på in- och utdata söker vi ytterligare information för att bli övertygade. Olika krav ställs på informationssystemen för att användarna och system skall fungera tillsammans på ett tillfredställande sätt. Genom systemförvaltning finns möjligheter att påverka förutsättningarna för användarna att skapa data men hög kvalité.

Med en ny Cirkushall vill Cirkus Cirkör samla hela sin cirkusverksamhet i en och samma byggnad. Barn, ungdomar, vuxna samt professionella cirkusartister ska kunna erbjudas cirkusträning, det ska finnas möjligheter för utveckling och fördjupning för cirkusartister, pedagoger, kreatörer och forskare i Cirkör Lab samt ska det finnas plats för den administrativa delen all kunna jobba. Det finns en vilja att öppna upp verksamheten och göra den mer synlig. Men till saken är att cirkusträning kräver väldigt mycket av sina utövare, fysisk träning, disciplin och koncentration. Det finns en tydlig konflikt man vill öppna upp verksamheten och göra den mer synlig i Albyområdet samtidigt som man inte vill att cirkusträningen ska störas utan den behöver en viss avskildhet.

På ett vis är grupper för organisationen vad elden var för våra förfäder, om de förstås och används rätt, utgör de anmärkningsvärt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstås eller används felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstå spontant, och i likhet med elden är de farligast när de ignoreras. Syftet med uppsatsen är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, där ett förbättringsområde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbättringsområde som valts är att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gå till utifrån målen:1)      Vad medarbetarna upplever är bra2)      Vad medarbetarna kan utveckla3)      Hur gruppen kan arbeta vidare som gruppsamt för att få svar på mina inledningsfrågor: vilka faktorer påverkar att jag som människa/medarbetare känner att jag tillhör en arbetsgrupp som når resultat och är en del av min helhet? Vad är det gruppen behöver för att kunna uppnå effekten av att vara en väl fungerande och dynamisk arbetsgrupp. För att uppnå syftet och målet har en fallstudie genomförts där samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fått besvara en enkät/frågeformulär vid ett gemensamt tillfälle. Enkäten har bestått av både öppna och fasta frågor och utgör kvalitativ forskning.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

Som slutdel inom utbildningsprogrammet ?Arbetsledning inom bygg och anläggning? ingår kursen verksamhetsförlagd utbildning. Kursen handlar om ett praktiskt lärande inom ett mark-, byggentreprenadföretag. De viktigaste uppgifter som kursen omfattar är en analytisk undersökning om företagens sätt att utföra nya projekten, deltagande vid förberedande och utförande delen. Som ett resultat av undersökningen skulle en rapport skrivas där ett problem skulle lokaliseras och eventuella förbättringar föreslås.

Runtom i världen finns det utarbetade metoder för att begränsa den ökande populationen av förvildade katter. Studier gjorda över så kallade TNR-projekt (Trap, Neuter, Return) har visat goda resultat på den långvariga effekten av minskad förökning, men också på en förbättrad välfärd för individerna. I USA finns det kliniker som arbetar mycket eller enbart med dessa patienter. Dessa blir finansierade genom statliga bidrag, privatpersoners donationer, samt fri-villig arbetskraft. Lämpliga anestesipreparat har utvärderats till just dessa patienter, och rikt-linjer för hantering av icke hanterbara individer finns dokumenterade i flera studier. I Sverige uppskattas antalet hemlösa katter till cirka 100 000, men problematiken kring dessa individer sköts i stort sett av privatpersoner och katthem.

För att underlätta operativt ledningsarbete på skadeplats finns tekniska ledningsstöd och ett av dessa som är framtaget av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för den kommunala räddningstjänsten är LUPP, ledning och uppföljning av räddningsinsatser. LUPP är ett ledningsstöd för noggrann och strukturerad dokumentation av räddningsinsatser, där denna dokumentation kan hjälpa insatsledaren att få en överblick över insatsen samt vara till nytta för andra aktörer under insatsen gång, exempelvis inre befäl och tekniska förvaltningen. Dokumentationen kan även vara värdefull vid uppföljningen av insatsen. Det är dock viktigt att ett ledningsstöd är designat efter användarens behov och är användarvänligt för att verktyget ska användas i praktiken, där verktyget ej varken får vara för komplext eller uppfattas som bristfälligt. Med anledning av dessa krav ser MSB över LUPP under 2010 och ska i samband med denna uppdatering skapa två olika användargränssnitt i LUPP 6.0 från dagens enda i LUPP 5.0.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Volvo Aero är ett av sex företag inom Volvo Group. Alla anställda inom Volvo Group och i och med det alla på Volvo Aero medverkar i det strukturerade verksamhetsutvecklingsarbetet, VU. Arbetet sker i grupper för att uppfylla syftet att ?förbättra och utveckla verksamheten så att vi når våra egna ?ribbor? och de huvudmål vi enats om på medarbetarseminarierna?. Central produktionstekniks strategiska fokus är ?Effektiva standardiserade arbetssätt och metoder? och utgör målsättning för avdelningens VU-arbete.