Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av Komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av Komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Om inget görs, beräknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% på global nivå de kommande 10 åren samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fåtal kommuner ägnar sig åt ett systematiskt folkhälsoarbete och det finns en osäkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnås. Endast med hänsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hälsosystem och hälsointerventioner är det möjligt att hitta hållbara modeller för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 år används hälsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hälsofrämjande arbete. Ger verktyget tillräcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande på en strategisk nivå? ?Five-Level Framework? (fem-nivå modellen) är en modell för strategisk planering i Komplexa system som kan ge svar på den frågan. Syftet med studien var att analysera på vilket sätt hälsokonsekvensbedömning som metod har utgångspunkter i ett strategiskt folkhälsoarbete i kommuner utifrån ?Five-Level Framework?. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Hållbarhetsbegreppet har fått allt större betydelse. I bankvärlden, är det inte en fråga om, utan hur ett företag ska arbeta med hållbarhet. För att uppnå hållbarhet är det viktigt att förstå hur en strategi måste genomföras, ständigt utvecklas och kontrolleras, för att resultaten ska följa i enlighetmed de strategiska målen..

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av Komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Den här studien har genomförts med avsikten att belysa spelförståelse inom fotboll. Studien har utgått från en kvalitativ analys där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på vad spelare och tränare, med god erfarenhet och kunskap anser om spelförståelse. Syftet är att utifrån informanternas synsätt forsöka finna komponenter som kan ingå inom det här Komplexa området. Komponenterna forsöker klargöras genom intervjufrågor som är baserade utifrån en teoretisk modell från Frisk & Ström (1997), som senare kommer att presenteras i studien. Detta för att på så vis kunna förtydliga vad spelförståelse innebär och vad informanterna anser om området.Resultatet visade att samtliga intervjupersonerna ansåg att spelförståelse är viktigt, till med avgörande, samtidigt som de alla ansåg att det är någonting som går att träna.

Vård- och omsorgssektorn i Sverige kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska och demografiska förändringar. Antalet människor med omfattande Komplexa vård- och omsorgsbehov ökar samtidigt som allt tyder på att resurserna inte kommer att öka i samma omfattning. Det ökade antal äldre människor med omfattande Komplexa vård- och omsorgsbehov har orsakat att människor i allt större utsträckning bor kvar hemma och behöver därmed mer hemtjänst och hemsjukvård. Antal sjukfrånvaro bland vårdpersonal har på grund av fysisk och mental arbetsbelastning ökat och stressrelaterade besvär fördubblats sedan 1997. Sjuksköterskornas arbetsförhållanden gör dem kritiska mot förändringar, de ökade kraven och nya mål.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på Projekt MatchningsArena Timrå, ett pilotprojekt i Timrå kommun för myndighetssamverkan i rehabilitering av de särskilt utsatta, de som står längst bort från arbetsmarknaden och vars Komplexa problem och hjälpbehov kräver mer än myndigheterna individuellt klarar av att ge. Informationen om detta projekt har inhämtats dels via dess publikationer påwww.esf.seochwww.timra.se,  men även genom samtal och intervjuer med medarbetarna och en enkätundersökning till deltagarna. Tidigare samverkansprojekt och forskning kring ämnet har legat till grund för en jämförelse mellan MatchningsArenan och tidigare försök och erfarenheter. Det har visat sig att myndighetssamverkan dels är en gammal företeelse, dels att denna företeelse i modern tid blivit mer eller mindre nödvändig för att kunna ge de individer som har sammansatta problem och står långt ifrån arbete den hjälp som berörda myndigheter ska kunna ge. För att en sådan samverkan ska fungera krävs att man gemensamt ser till individen och utgår ifrån dennes behov, motiverar och stärker dennes självkänsla och behåller individen i fokus så att han eller hon själv upplever sig vara delaktig i och ?äga? sin rehabiliteringsplan.

I den här uppsatsen presenterar vi några av egenskaperna hos Poissonintegralen på enhetsdisken U i det Komplexa talplanet. I del 1 visar vi att Poissonintegralen för en kontinuerlig randfunktion är harmonisk på U, kontinuerlig på höljet av U och sammanfaller med randfunktionen på randen av U. I del 2 behandlar vi Lebesgueintegrerbara randfunktioner. Vi visar att Poissonintegralen konvergerar mot randfunktionen i ett så kallat icketangentiellt område nästan överallt. Vi visar också att resultatet i en speciell mening är skarpt..

Den här rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De två protokollen är inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet använder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. På grund av att de publika IPv4-adresserna är slut i världen så måsteförr eller senare en fullständig migrering ske på internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera både de äldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram där fokus ligger påkomplexitet, alltså tidsåtgång för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration där testpersoner har fått utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att få fram tidsdata.

The aim with this study was to examine which information sources are used by the librarians in the process of changing automated library system and why. Furthermore it was of interest to examine whether there are any correlations between variables environment, information quality, information availability, information need and information sources. I used a quantitative method that was carried out in form of a nationwide survey. Questionnaires were sent out to all the Swedish libraries that had change library systems sometime between the years 2000.

Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska..

Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken.Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012.

Den här rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De två protokollen är inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet använder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. På grund av att de publika IPv4-adresserna är slut i världen så måsteförr eller senare en fullständig migrering ske på internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera både de äldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram där fokus ligger påkomplexitet, alltså tidsåtgång för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration där testpersoner har fått utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att få fram tidsdata.

Genetiska algoritmer, som baseras på den biologiska evolutionen, har historiskt sett används till att lösa Komplexa problem med väldigt stora lösningsrymder.I den här rapporten beskriver vi hur vi implementerar en genetisk algoritm och en hissmodell, och undersöker möjligheterna att med hjälp av den genetiska algoritmen konstruera ett välfungerande hisstyrningssystem.Trots att vi inte lyckas få fram ett tillfredsställande hisstyrningssystem, finner vi potential att lösa dylika problem med genetiska algoritmer, och redogör för hur man kan göra det..