Dialektisk beteendeterapi (DBT) har utvecklats av Marsha Linehanför behandling av självmordsnära personer med diagnosenBorderline personlighetsstörninig, även kallad Emotionellt instabilpersonlighetsstörning. DBT med tonåringar har visat goda resultatoch börjar nu införas i Sverige. Färdighetsträning i grupp är enviktig komponent i behandlingen. Syftet med undersökningen varatt kartlägga hur färdighetsträningen kan modifieras för att bättrepassa ungdomars förutsättningar. Intervjuer med tonåringar ochterapeuter inom BUP i Uppsala visade att de unga deltagarnasmotivation till aktivt deltagande ofta brister pga.

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur väl dessa stämmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sätt på vilket studie- och yrkesvägledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov är komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bättre självbild och stöd i samverkan mellan olika instanser. Detta stämmer väl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter används också för studie- och yrkesvägledare `typiska´ aktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka om man som lärare bedriver en matematikundervisning med särskoleelever som bäst gagnar eleverna för att klara sig så bra som möjligt i vardagslivet. Tidigare forskning har visat att uppställningar av multiplikation och division är mer komplexa än man tidigare insett. Användningen av miniräknare i de tidiga skolåren stärker ofta problemlösningsförmågan och begreppsuppfattningen utan att försämra förmågan till skriftliga beräkningar. Med hjälp av intervjuer av elever på grundsärskolans högstadium har jag velat undersöka på vilken nivå i matematiken eleverna befinner sig på när det gäller multiplikation/division. Åtta elever fick cirka sju uppgifter att lösa.

Uppsatsen syfte var att öka förståelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill säga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frågeställningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrån Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.

The thesis demonstrates protection solutions that can be suitable for a camp during internationalmissions in order to resist complex threats. The threats could consist of small arms, machineguns,RPG 7, anti armour missiles, mortar, artillery, HPM-weapons, car bombs, biological and chemicalweapons as well as sabotage and theft. It?s not the technology itself that makes the threat scenariocomplex it?s the way the opponent acts during the operations. The opponent acts usually incivilian clothes and therefore he is difficult to distinguish from other civilians.

Syftet med vår undersökning var att öka kunskapen om förskolans utvecklingssamtal. Vi ville se vilka faktorer som pedagogen anser påverkar genomförandet av utvecklingssamtalet. Tidigare forskning har studerats och legat till grund för undersökningen. I undersökningen har vi kunnat se att det är många faktorer som påverkar utvecklingssamtalets genomförande. De sex faktorer vi kunde se som övergripande var förberedelse, samtalsformen, strävan efter samarbete, delgivande av information, barnsyn samt utbildning och erfarenhet.

En viktig del i reproduktionen är dräktighet och förlossning. De är naturliga men komplexa processer med oerhört många faktorer involverade och ibland går det inte som det ska. Idag sker de flesta hundförlossningar fortfarande i det privata hemmet eller hos uppfödaren, men det är inte alltför ovanligt att hundägare söker veterinär hjälp för någon form av dystoki, dvs. svårighet i samband med förlossning. Den här litteraturstudien försöker bringa klarhet i vad man idag vet om de maternella orsakerna till dystoki, om det finns några predisponerande faktorer och huruvida man kan vidta några förebyggande åtgärder. Den utgår ifrån hur en normal dräktighet och förlossning hos hund förlöper och belyser vanliga parametrar som idag används för att kontrollera att allt står rätt till.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstår in en multikulturell ledningsgrupp. Studien är designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer från sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik används för att visa på de komplexa grupp-processer som antogs kunna framträda. Forskningsfrågan som besvaras är: ?Vilka inomgruppsliga processer framträder i en multikulturell ledningsgrupp när gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.

Social hållbarhet är ett högaktuellt ämne. Delegationen för hållbara städer presenterade år 2012 sin slutrapport och bara ett år senare presenterade Malmökommissionen sin slutrapport för ett social hållbart Malmö. Syftet med uppsatsen är att bredda kunskapen om social konsekvensbeskrivning samt att undersöka dess potentiella effekt på social hållbarhet, eftersom det är av största vikt att hitta konkreta arbetssätt för att uppnå ökad social hållbarhet. Genom en litteraturstudie undersöks i uppsatsens första del vad begreppet social konsekvensbeskrivning har för bakgrund, varför det förespråkas, hur en metod för genomförande skulle kunna se ut samt vilka utmaningar som finns. I uppsatsens andra del studeras tre artiklar som utvärderat effekten av att utföra social konsekvensbeskrivning. Litteraturstudiet resulterar i slutsatsen att social konsekvensbeskrivning har stor effekt på social hållbarhet, på flera olika sätt. Trots att metoden medför en hel del komplexa frågor att förhålla sig till finns det därmed god anledning att utveckla arbetet med social konsekvensbeskrivning, för att vi tillsammans ska nå en mer socialt hållbar framtid..

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en välfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp är dock oerhört komplext där många olika problemaspekter samverkar och påverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan härröras till egenskaper som inte tillåter individen att utnyttja sina kognitiva förmågor och benämns därmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anställda behjälpliga, kan i de fall de brister, också påverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den här rapportens syfte är att utveckla en förståelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlängningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress.

Med utgångspunkt i dagens debatt kring omfattande kompensationer i banksektorn har vi valtatt i denna uppsats undersöka korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och antagen kreditrisk och korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och lönsamhet inom några av Europas största banker. Vi undersöker ävenom det föreligger någon trend över åren 2006-2011 för kompensation och beviljad kredit.Genom en kvantitativ metodansats har vi samlat in data och analyserat denna med hjälp avredan existerande teorier. Resultatet av undersökningen visar att det varken föreligger någrakorrelationer eller tydlig trend för de undersökta variablerna. Slutsatserna vi kan dra är attförhållandet mellan kompensation och kreditrisk och förhållandet mellan kompensation ochlönsamhet är komplexa och kan inte förklaras med några enkla samband. Den medialahysterin kring kompensationsutbetalningar är dock befogad eftersom det är betydandesummor som betalas ut..

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmänintresse i hur organisationer som dagligen påverkar den enskilde medborgaren förändras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förändringen påverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att påverka sin vardag har förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer på Försäkringskassans handlingsutrymme har påverkats under och efter en organisationsförändring. Vi har, utöver att titta generellt på handlingsutrymme, även fokuserat på hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som användes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktär, eftersom vår tanke med studien byggde på att förstå relationen mellan relativt komplexa, mångfacetterade och subjektiva begrepp.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Samhällets krav och behov av tredimensionella fastigheter har lett fram till en proposition om lagändringar i jordabalken, fastighetsbildningslagen, miljöbalken och i lagen om förvaltning av samfälligheter. Uppsatsens syfte är att redogöra för gällande rätt och de nya lagändringarnas betydelse för tredimensionell fastighetsindelning. Främst studeras fastighetsbegreppet, som har en central betydelse för fastighetsbildning. Andra aspekter som studeras är expropriation, anläggningslagen och ledningsrätt. Då uppsatsen skrivs i samverkan med Banverket åskådliggörs reglerna med ett kort exempel utifrån Banverkets projekt med godstågsviadukten Olskroken-Gubbero.

Denna studie fokuserar på samverkan mellan äldreomsorgens sektioner hemtjänst och hemsjukvård i två västsvenska kommuner. Våra huvudfrågor är; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsättningar för samverkan ges det för medarbetarna? När ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och främjande faktorer för samverkan? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med chefer på två nivåer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvärprofessionella grupper och gruppteori är applicerad på materialet för att förstå fenomenet samverkan.Studien visar att det är många faktorer som spelar in för att åstadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras på ett medvetet och genomtänkt sätt och vi ser hur samverkan blir godtycklig när det inte finns en medveten strukturering.