Sök:

Sökresultat:

1194 Uppsatser om Komplexa informationsmiljöer - Sida 5 av 80

NÀtverksarkitekturer, en jÀmförelse

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Studentorkestermusik : Mer Àn bara noter

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Lokalt strategiskt folkhÀlsoarbete - En litteraturstudie av hÀlsokonsekvensbedömning som metod

Om inget görs, berÀknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% pÄ global nivÄ de kommande 10 Ären samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fÄtal kommuner Àgnar sig Ät ett systematiskt folkhÀlsoarbete och det finns en osÀkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnÄs. Endast med hÀnsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hÀlsosystem och hÀlsointerventioner Àr det möjligt att hitta hÄllbara modeller för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 Är anvÀnds hÀlsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hÀlsofrÀmjande arbete. Ger verktyget tillrÀcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande pÄ en strategisk nivÄ? ?Five-Level Framework? (fem-nivÄ modellen) Àr en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar pÄ den frÄgan. Syftet med studien var att analysera pÄ vilket sÀtt hÀlsokonsekvensbedömning som metod har utgÄngspunkter i ett strategiskt folkhÀlsoarbete i kommuner utifrÄn ?Five-Level Framework?. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Att arbeta med komplexa strategier : En fallstudie om hÄllbarhetsarbetet i Swedbank

HÄllbarhetsbegreppet har fÄtt allt större betydelse. I bankvÀrlden, Àr det inte en frÄga om, utan hur ett företag ska arbeta med hÄllbarhet. För att uppnÄ hÄllbarhet Àr det viktigt att förstÄ hur en strategi mÄste genomföras, stÀndigt utvecklas och kontrolleras, för att resultaten ska följa i enlighetmed de strategiska mÄlen..

Skaraborgs lÀns hushÄllssÀllskap och dess betydelse för jordbrukets mekanisering 1930-1967

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Betydelsen av god spelförstÄelse inom fotboll

Den hÀr studien har genomförts med avsikten att belysa spelförstÄelse inom fotboll. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ analys dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ vad spelare och trÀnare, med god erfarenhet och kunskap anser om spelförstÄelse. Syftet Àr att utifrÄn informanternas synsÀtt forsöka finna komponenter som kan ingÄ inom det hÀr komplexa omrÄdet. Komponenterna forsöker klargöras genom intervjufrÄgor som Àr baserade utifrÄn en teoretisk modell frÄn Frisk & Ström (1997), som senare kommer att presenteras i studien. Detta för att pÄ sÄ vis kunna förtydliga vad spelförstÄelse innebÀr och vad informanterna anser om omrÄdet.Resultatet visade att samtliga intervjupersonerna ansÄg att spelförstÄelse Àr viktigt, till med avgörande, samtidigt som de alla ansÄg att det Àr nÄgonting som gÄr att trÀna.

Arbetsmiljöfaktorernas pÄverkan pÄ sjuksköterskors arbetstillfredsstÀllelse.

VÄrd- och omsorgssektorn i Sverige kÀnnetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska och demografiska förÀndringar. Antalet mÀnniskor med omfattande komplexa vÄrd- och omsorgsbehov ökar samtidigt som allt tyder pÄ att resurserna inte kommer att öka i samma omfattning. Det ökade antal Àldre mÀnniskor med omfattande komplexa vÄrd- och omsorgsbehov har orsakat att mÀnniskor i allt större utstrÀckning bor kvar hemma och behöver dÀrmed mer hemtjÀnst och hemsjukvÄrd. Antal sjukfrÄnvaro bland vÄrdpersonal har pÄ grund av fysisk och mental arbetsbelastning ökat och stressrelaterade besvÀr fördubblats sedan 1997. Sjuksköterskornas arbetsförhÄllanden gör dem kritiska mot förÀndringar, de ökade kraven och nya mÄl.

Myndighetssamverkan i rehabilitering av de sÀrskilt utsatta, vars komplexa problemsituation krÀver mer Àn en enskild myndighet kan ge : - en studie av Projekt MatchningsArena TimrÄ

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera pÄ Projekt MatchningsArena TimrÄ, ett pilotprojekt i TimrÄ kommun för myndighetssamverkan i rehabilitering av de sÀrskilt utsatta, de som stÄr lÀngst bort frÄn arbetsmarknaden och vars komplexa problem och hjÀlpbehov krÀver mer Àn myndigheterna individuellt klarar av att ge. Informationen om detta projekt har inhÀmtats dels via dess publikationer pÄwww.esf.seochwww.timra.se,  men Àven genom samtal och intervjuer med medarbetarna och en enkÀtundersökning till deltagarna. Tidigare samverkansprojekt och forskning kring Àmnet har legat till grund för en jÀmförelse mellan MatchningsArenan och tidigare försök och erfarenheter. Det har visat sig att myndighetssamverkan dels Àr en gammal företeelse, dels att denna företeelse i modern tid blivit mer eller mindre nödvÀndig för att kunna ge de individer som har sammansatta problem och stÄr lÄngt ifrÄn arbete den hjÀlp som berörda myndigheter ska kunna ge. För att en sÄdan samverkan ska fungera krÀvs att man gemensamt ser till individen och utgÄr ifrÄn dennes behov, motiverar och stÀrker dennes sjÀlvkÀnsla och behÄller individen i fokus sÄ att han eller hon sjÀlv upplever sig vara delaktig i och ?Àga? sin rehabiliteringsplan.

Poissonintegralen och randkonvergens

I den hÀr uppsatsen presenterar vi nÄgra av egenskaperna hos Poissonintegralen pÄ enhetsdisken U i det komplexa talplanet. I del 1 visar vi att Poissonintegralen för en kontinuerlig randfunktion Àr harmonisk pÄ U, kontinuerlig pÄ höljet av U och sammanfaller med randfunktionen pÄ randen av U. I del 2 behandlar vi Lebesgueintegrerbara randfunktioner. Vi visar att Poissonintegralen konvergerar mot randfunktionen i ett sÄ kallat icketangentiellt omrÄde nÀstan överallt. Vi visar ocksÄ att resultatet i en speciell mening Àr skarpt..

TrÀningsstÄng

Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.

Informationsbeteende i komplexa beslutsprocesser nyttjande av informationskÀllor vid informationssökning om automatiserade bibliotekssystem

The aim with this study was to examine which information sources are used by the librarians in the process of changing automated library system and why. Furthermore it was of interest to examine whether there are any correlations between variables environment, information quality, information availability, information need and information sources. I used a quantitative method that was carried out in form of a nationwide survey. Questionnaires were sent out to all the Swedish libraries that had change library systems sometime between the years 2000.

AnvÀndares mentala modeller av ikoner med komplexa funktioner

Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju anvÀnts och undersökningen Àr av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, sÄ lÀnge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar sÄ upplever operatörerna ikonerna som logiska..

Hur svÄrt Àr det egentligen? : En studie av sprÄkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012

Den hÀr uppsatsen analyserar sprÄkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen frÄn Ären 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kÀnnetecknar sprÄkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och Är och hur sprÄkkomplexiteten förÀndrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas sprÄkkomplexitet bÄde kvantitativt och kvalitativt med ett sÀrskilt analysverktyg som utvecklats i den hÀr studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel pÄ variabler som undersöks med koppling till sprÄklig komplexitet Àr menings- och ordlÀngd samt variabler nÀra kopplat till tidningsformatet som fÄtt lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och lÀngd pÄ stycken.Undersökningens resultat visar att artiklarna i bÄde Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning pÄpekat, gÄtt en rak vÀg mot mindre komplext sprÄk: artiklarna frÄn 1982 har genomgÄende ett sprÄk som Àr mindre komplext Àn artiklarna frÄn 2012.

Projekt Korpralen

Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.

Genetiska algoritmer för framtagning avstyrsystem för hissar

Genetiska algoritmer, som baseras pÄ den biologiska evolutionen, har historiskt sett anvÀnds till att lösa komplexa problem med vÀldigt stora lösningsrymder.I den hÀr rapporten beskriver vi hur vi implementerar en genetisk algoritm och en hissmodell, och undersöker möjligheterna att med hjÀlp av den genetiska algoritmen konstruera ett vÀlfungerande hisstyrningssystem.Trots att vi inte lyckas fÄ fram ett tillfredsstÀllande hisstyrningssystem, finner vi potential att lösa dylika problem med genetiska algoritmer, och redogör för hur man kan göra det..

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->