Bakgrund: Humor är ett komplext fenomen som är vanligt förekommande i sociala sammanhang, därmed således också i omvårdnaden. Den generella uppfattningen om humor är dess positiva inverkan på individen men användning av humor vid fel tillfällen kan få konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Syftet med studien är att belysa användningen av humor i omvårdnaden av patienten utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie med granskning och sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes.

Bakgrund: MRSA är i dagens samhälle ett globalt problem. Denna bakterie producerar ett enzym, vilket gör en del antibiotiska läkemedel verkningslösa. Flertalet MRSA-infekterade patienter upplever negativa känslor till följd av infektionen. Dessa tros orsakas av bristande kunskap hos både sjuksköterskor och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA-infekterad.Metod: I litteraturstudiens resultat har 9 artiklar med kvalitativ ansats sammanställts. Dessa har analyserats med inspiration från det beskrivande metasyntestänkandet.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter bland verksamma lärare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallärare som alla har arbetat som klasslärare och efter det minst fem år som specialpedagog/speciallärare. Resultatet av intervjuerna är efter sammanställning jämförda mot tidigare forkning inom området. Jag har kommit fram till att lärares uppfattningar och forskning inom området till viss del överensstämmer.

Bakgrund: Lärare talar gärna om sin praktik och söker en form för dessa samtal. Pedagogik och retorik har en lång och till viss del gemensam historia. Går det att sammanföra dessa traditioner och redskap? En grupp ämneslärare på gymnasiet deltar i ett samtalsseminarium där det ingår en kurs i praktisk retorik. Mötena följs upp i en intervju.Syfte: Att höra vad lärarna i en intervju säger om sin klassrumspraktik och se hur några retoriska begrepp fungerar i ett pedagogiskt samtal.

Denna utvärdering syftar till att ta reda på vad folkbibliotekarierna i Umeåregionen har för åsikter om e-boken, om e-bokavtalet med Elib, vad dessa två fenomen har fått för betydelse för biblioteksarbetet, samt hur man skulle kunna förbättra det rådande avtalet mellan biblioteken och Elib. I den meningen är det även en formativ utvärdering som vill ge förslag på förbättrande åtgärder.Jag har i undersökningen valt att intervjua fem bibliotekarier inom Umeåregionen om deras syn på e-böcker generellt, e-bokavtalet med Elib, alternativa e-boklösningar samt deras syn på e-boken och e-bokavtalets betydelse för det dagliga biblioteksarbetet i nutid och i framtid. Därefter har jag i analysen använt mig av s.k. öppen kodning, hämtat från den samhällsvetenskapliga analysmetoden grounded theory, där jag brutit ner intervjudata i mindre beståndsdelar, begrepp som jag sedan använt för att analysera intervjumaterialet.Utvärderingen avslutas med några förslag på förbättringar av e-bokavtalet med Elib, exempelvis att bibliotekarierna måste få större kontroll på urvalsprocessen, och slutligen med några tankar kring vidare forskning inom ämnesområdet e-böcker..

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.

Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka hur lärares arbete med läsförståelse hos elever med autism kan fungera och ställa det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser på arbetssätt, svårigheter och hjälpmedel samt olika perspektiv på det komplexa och svårdefinierade begreppet läsförståelse. För att kartlägga hur arbetande pedagoger ser på sin egen situation ingår i studien intervjuer med fyra lärare som är anställda i klasser med inriktning på elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets två frågeställningar; Hur arbetar de studerade lärarna med läsförståelse hos elever med autism? och Hur förhåller sig arbetssätten till det forskningen säger om autism och läsförståelse?.

Datalager är ett relativt nytt fenomen som det diskuteras mycket kring. Grundtanke med datalager är att samla all data som genereras inom företaget vilket analyseras senare med hjälp av olika verktyg. Trots många positiva utsagor om datalager finns det dock stora risker med införande av datalager. En av de vanligaste är att användandet av datalager inte alls sker i den grad som man har räknat med från början och att det finns hög grad av missnöje/osäkerhet bland användarna. Syftet med uppsatsen var att undersöka flertal företag och organisationer för att ta reda på orsaker och problem som påverkar användning av datalager För att uppnå syftet har vi genomfört fyra fallstudier.

BakgrundI vår undersökning kommer vi att belysa olika områden som är relevanta till det fenomen som är i fokus i vår studie. Vi kommer även att lyfta fram olika metoder som används ute i verksamheterna och vi lyfter även fram kultur, modersmålets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vår studie ta reda på hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andraspråk. Vi vill också ta reda på vilka metoder som pedagoger använder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta är en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vårt resultat.ResultatResultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma värderingar är det gäller svenska som andraspråk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillräckligtMed resurser för att nå den optimala inlärningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlärningen som används i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast på samma grundtanke..

Uppkomsten av dagens Web 2.0 har skapat möjligheter till större interaktivitet hos användarna. Denna utveckling har även följts av en möjlighet att skapa användargenererat innehåll, ett fenomen som benämns User Generated Content (UGC). En av de viktigaste aspekterna inom UGC är att det måste uppnå en god användbarhet, men likväl måste tjänsterna också erbjuda en rik subjektiv upplevelse. Denna subjektiva upplevelse benämns som User Experience och är ett uttryck för den upplevelse och tillfredställelse en användare känner då den ställs inför ett interaktivt gränssnitt. Syftet med uppsatsen var att identifiera User Experience av UGC-tjänster.

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades.

Regionala flygplatser har idag svårt att nå lönsamhet enbart baserat på trafikavgifter från flygbolagen. För att få bukt med detta problem behöver flygplatserna få inkomster från andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har därför fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgångsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenärer vilket kan vara en tänkbar utväg för att öka inkomsterna. Vår frågeställning är därför: Hur ser en regional flygplats förutsättningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenärer lojala? För att besvara denna frågeställning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Att en dator hänger sig, inte gör som man vill eller bara är obegriplig är inget nytt fenomen. Dock är detta en del av vardagen på diariet i Regionens Hus i Mariestad, där de tre registratorernas arbetsprocesser innehåller ett antal problem som bland annat är datorrelaterade. Rapporten beskriver arbetet på diariet, de problem som finns, vem som äger problemen, och innehåller också en diskussion runt de befintliga problemen. Rapporten tar upp allt från postöppning till sökfel i programmet Diabas och mycket annat som ingår i arbetet som registrator. De problem som finns i arbetet på diariet har hopat sig över registratorerna som känner att det inte finns någon självklar part som de kan vända sig till för att få hjälp.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Syftet med uppsatsen är att göra en historiografisk studie om hur relationerna mellan Ryssland och Tjetjenien beskrivs i internationell samhällsvetenskaplig facklitteratur. Avsikten med uppsatsen är inte att undersöka orsakerna till konflikten, utan att analysera författarnas sätt att beskriva motsättningarna. Undersökningen koncentrerar sig på perioden under 1900-talet från oktoberrevolutionen fram till utbrottet av det första tjetjenska kriget 1994. Uppsatsens teoretiska ram bygger på Klas-Göran Karlssons typologi över fem historiebruk, sådana som: vetenskapligt, existentiellt, moraliskt, ideologiskt och icke-bruk av historien. Som stöd till den här teorin använder vi den hermeneutiska metoden, som hjälper att tolka texter.