Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syfte och frågeställningarSyfte: Hur lägger idrottslärare upp orienteringsundervisningen i skolan?1. Vad har lärarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden från skola till skola och vart undervisas den? 3.

Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolanskursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmerskolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna medföreträdare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa sede olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varitatt sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behovrestaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltförmycket maktpositionering sker grupperna emellan.

Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ?den mångkulturella skolan? ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att jämföra hur två hälsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hälsa. Frågeställningarna som studien stödjer sig på berör dels skolornas arbetssätt med hälsobegreppet, hur elevernas inställning till skolan är samt elevernas skattade hälsa.MetodInledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna på Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning på 56 elever i skolår 9 på berörda skolor.ResultatArbetssätten med hälsa på de båda skolorna varierar då Torsviks skola vill lägga större vikt vid den psykiska hälsan och skapa en bredare uppfattning kring hälsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hälsoprofil valt att fokusera mer på fysisk aktivitet då eleverna på profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hälsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden låter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt.

Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ?en skola för alla?.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder? MetodStudien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att utgå ifrån att skolan är en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjälp av förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan går att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, färg, material, inredning och utemiljön visar på möjligheter där barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhållningssätt, pedagogik och metoder.

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlämningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP medskriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man äräven överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock vissskillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande ochmottagande lärare.Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrågor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar på arbetet mot barnsexturism. Häri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats.

Mitt syfte med detta arbete har varit att belysa det problem som det kan innebära för en skola att hantera elever som flyttat in under grundskoletiden och undersöka hur dessa elevers resultat påverkas av det faktum att de har flyttat in från en annan skola. Den teori jag har använt är huvudsakligen systemteorin som den beskrivs i Peter Senges ?Den femte disciplinen?. Jag valde denna teori eftersom frågeställningen i detta arbete förutsätter att man intar ett övergripande perspektiv på frågor som rör hela den svenska grundskolan ? hela systemet. I undersökningen används till största delen statistiska metoder för att ta fram och analysera hur stor andel av eleverna i tre svenska grundskolor i en kommun som har flyttat under sin grundskoletid och hur det har påverkat deras resultat, mätt som meritvärde i slutet av årskurs nio. Undersökningen visar att deras resultat, mätt som genomsnittet av meritvärdena i årskurs nio är signifikant lägre än genomsnittet för den aktuella årskullen. Mer studier kommer att behövas för att säkerställa reliabiliteten i undersökningsresultatet och framför allt för att kunna diskutera lämpliga åtgärder för att hantera dessa resultat..

Villkoren i dagens samhälle förändras snabbt och miljön som beslutsfattare måste hantera blir allt mer komplex, detta samtidigt som tiden för att fatta beslut krymper. För att beslutsfattare ska klara detta kan de ta hjälp av verktyg. Vi har undersökt om geografiska informationssystem (GIS) är ett verktyg som effektiviserar framtagandet av ett beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på fyra olika organisationer där vi jämfört processen vid skapandet av ett beslutsunderlag före och efter införandet av GIS i organisationen. Slutsatsen vi drar av vår undersökning är att geografiska informationssystem effektiviserar framtagandet av beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat..

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.