Sök:

Sökresultat:

846 Uppsatser om Kompletterande teknikstöd - Sida 49 av 57

EnergieffektiviseringsÄtgÀrder pÄ Gustavsvik resorts AB

Badhus Ă€r den typ av svenska lokaler som anvĂ€nder mest energi, ofta med en energiprestanda som Ă€r lĂ„ngt högre Ă€n BBRs grĂ€nsvĂ€rden för ny- och ombyggnationer. Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete för Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid UmeĂ„ Universitet. Det har utförts pĂ„ uppdrag av teknikkonsultföretaget KAMTechnology AB Ă„t upplevelseanlĂ€ggningen Gustavsvik resorts AB. Gustavsvik ligger i Örebro och bestĂ„r av bland annat Ă€ventyrsbad, motionsbad, gym, camping med mera. Detta examensarbete syftar till att utreda möjligheter och ta fram förslag till energieffektiviseringsĂ„tgĂ€rder för Gustavsviks badanlĂ€ggning.

FordringsÀgare vid konkurs : Revisionens betydelse i vÀrderingen av ett litet bolags betalningsförmÄga

Stora företagsbedrÀgerier och skandaler sÄsom Kreuger, Enron och Worldcom dÀr fordringsÀgare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter pÄtryckningar frÄn EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. FordringsÀgare i form av bland annat kreditgivare och investerare Àr parter som kan drabbas vid en konkurs och har dÀrför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information frÄn revisorer bidrar kreditbetyg till en bÀttre bild av kreditrisker som fordringsÀgare utsÀtter sig för. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för revisionens betydelse i vÀrderingen av ett litet företags betalningsförmÄga nÀr det sedan 2010 inte lÀngre Àr ett lagstadgat krav att ha revisor.

Big Data - Big Problems? -En studie av Big Data ur ett affÀrsetiskt perspektiv

Bakgrund/problem: Internetuppkopplade sensorer och sociala medier Àr tvÄ betydande kÀllor tillökningen av datamÀngden i vÄr digitala vÀrd. Det stÀlls idag nya krav pÄtekniker för att hantera den ökade datamÀngden i kombination med varieradedatakÀllor och den extremt höga hastighet data genereras i. Gartner hÀvdar attBig Data Àr ett nytt omrÄde inom BI som ökar dess omfattning genom attinkludera nya typer av data och kÀllor. Möjligheterna och utmaningarna attanalysera och hantera datamÀngder vÀxer sÄledes för organisationer.Problematiken som uppstÄr dÄ ökad datamÀngd finns tillgÀnglig att samlas in avorganisationer Àr risken att det görs pÄ bekostnad av individers personligaintegritet. Personliga Äsikter, omdömen och erfarenheter exponeras via socialamedier och görs dÀrmed tillgÀngliga för företag och andra individer att ta del av.Syfte: Studiens syfte Àr att ge en kvalificerad beskrivning av Big Data som idag utgören stor hype, samt att lyfta fram begreppet ur ett affÀrsetiskt perspektiv.

PunktskriftslÀsande elever och nationella prov : En studie kring elever i Ärskurs 3 och nationella proven i matematik

Den hÀr studien Àr genomförd under vÄren 2013 av tvÄ studenter vid Handelshögskolan i UmeÄ. Problem & SyfteStudien undersöker vilken vÀrderingsmetod bolag inom verkstadsindustrin som redovisar enligt IFRS bör anvÀnda vid vÀrdering av sina anlÀggningstillgÄngar, för att mot en investerare uppvisa den mest rÀttvisande bilden över sin ekonomiska stÀllning vid utfÀrdandet av ekonomiska rapporter. Studiens problem lyder redovisar bolag inom verkstadsindustrin vÀrdet av anlÀggningstillgÄngar pÄ, ur en investerares synvinkel, det mest rÀttvisande sÀttet med hÀnsyn till IAS 1 p. 9 och 15. Bakgrunden till det Àr att tidigare forskning frÀmst behandlat vÀrderingsmetodernas för och nackdelar samt hur de anvÀnds inom fastighetsbranschen. Metod & TeoriStudien hÄller en positivistisk kunskapssyn dÄ vi Àmnar att se hur verkstadsindustrin vÀljer att vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngar och utifrÄn teorin se till om det Àr det bÀsta sÀttet ur en investerares perspektiv. Studien anvÀnder en grundteori presenterad i metodkapitlet, utöver det anvÀnds kompletterande teori som författarna tagit fram genom en systematisk litteraturgenomgÄng. Praktisk MetodStudien inleder med att undersöka frÄgestÀllningen genom en förstudie som kontrollerar hur verkstadsindustrin vÀljer att vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngar.

SmÄ uttryck och stora intentioner : En studie om det yngre förskolebarnets inflytande i formella lÀrandesituationer

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Redovisning i bistÄndsorganisationer

Bakgrund och problem: Årligen skĂ€nker svenskarna miljardbelopp till olikabistĂ„ndsorganisationer. För dessa organisationer Ă€r det dĂ€rför av stor vikt att i sin redovisningtydliggöra förbrukning och förvaltning av de insamlade medlen. FrĂ„n och med den förstajanuari 2001 ska ideella föreningar följa Bokföringslagen och dĂ€rmed ocksĂ„Ă…rsredovisningslagen, som frĂ„n början utformats och anpassats till vinstdrivande företag.Följande frĂ„gestĂ€llningar har dĂ€rför formulerats: PĂ„ vilket sĂ€tt och med vilken tydlighetredovisar bistĂ„ndsorganisationer hur de anvĂ€nt och planerar att anvĂ€nda sina insamlademedel? Hur redovisas begreppen resultat och eget kapital?Syfte: Studiens syfte Ă€r att ur ett givarperspektiv beskriva hur och med vilken tydlighetbistĂ„ndsorganisationer redovisar anvĂ€ndningen av insamlade medel, samt att förklara hurbegreppen resultat och eget kapital redovisas.AvgrĂ€nsningar: Studiens problemstĂ€llning avgrĂ€nsas genom att endast redovisningen för Ă„r2005 Ă€r föremĂ„l för undersökningen. ProblemstĂ€llningen undersöks sĂ„ledes inte ur ett lĂ€ngretidsperspektiv.Metod: En deskriptiv utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds, dĂ„ olika bistĂ„ndsorganisationers sĂ€tt att redovisabeskrivs.

Barnet som mÄlsÀgande i brottmÄlsprocessen : Hur bemöts barnet av rÀttsprocessen och kommer barnets utsaga till sin rÀtt?

NÀr ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmÀlts till polis, kommer barnet i kontakt med rÀttvÀsendet. HÀr inleds en process som Àr anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att försöka klargöra vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr ett barn kommer i kontakt med rÀttsvÀsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och vÀrderas. Hur vÀl tillgodoses de rÀttigheter som alla barn tillförsÀkras enligt Barnkonventionen nÀr det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre Är inte ska tillmÀtas nÄgon trovÀrdighet. Vidare behandlas vilka rÀttigheter barnet har som mÄlsÀgande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rÀttigheter under brottmÄlsprocessen.

Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyrÄer

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyrÄerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: SjÀlva funktionen hos en revisor bygger pÄ en oberoende och objektiv granskning. DÄ det förekommit en del revisionsskandaler pÄ senare Är, finns det anledning att tro att sÄ inte alltid Àr fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, dÀribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar pÄ en positiv pÄverkan pÄ medarbetarna nÀr det kommer till att stÀrka dem moraliskt och frÀmja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har ocksÄ indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva pÄverkan ledaren har nÀr det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den hÀr studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta pÄverkan pÄ revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets pÄverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkÀter till 1000 godkÀnda och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

Kappor inom damkonfektion - frÄn grund till modell

Bakgrunden till rapporten var att det företag som medverkat i studien ville utveckla ett grundmönster för damkappor. Syftet med arbetet blev dÀrför att utarbeta ett grundmönster med tvÄ Àrmtyper som graderas mellan storlek 32-50, samt konstruera en kappmodell frÄn samma grund. Utöver detta skulle Àven detaljkonstruktioner och specifikationer utformas. FrÄgestÀllningarna som styrde arbetet kretsade dÀrför kring hur man pÄ bÀsta sÀtt tar fram detta.All konstruktion utfördes i LectraŽs Modaris. För att ta fram grundmönstret jÀmfördes tvÄ arbetssÀtt för att sedan vÀlja en av de grunder som konstruerats.

Entreprenörsdrivna servicefunktioner : Utvecklingsstrategi för uppbyggnad av hÀstsamhÀlle

Julmyra Horse Center AB Àr ett företag som driver utvecklingen av ett hÀstsamhÀlle belÀget i Uppsala lÀn. Ett utvecklingsprojekt har pÄgÄtt under 2011 inom lÀnet, dÀr Julmyra ska bli etablerat som det första hÀstsportsamhÀllet i Sverige. Idag Àr Julmyra under expansiv utveckling och för att kunna skapa en hÄllbar sÄdan krÀvs det en kortsiktig och lÄngsiktig strategi. Detta Àr ett utvecklingsprojekt som Àr finansierat av EU och Julmyras vÀnner stÄr som projektÀgare och Àr en ideell förening. MÄlet med detta examensarbete Àr att granska vilka servicefunktioner som bör tillkomma pÄ Julmyra för att kunderna ska bli nöjda och vilka av dessa servicefunktioner som kan etableras pÄ kort respektive lÄng sikt.

MÀtningar inför byte av referenssystem i plan i Ockelbo kommun

MĂ„nga kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sĂ„dant byte genomförs Ă€r bland annat för att underlĂ€tta all anvĂ€ndning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem Ă€r dock komplicerat och resurskrĂ€vande, bland annat behövs mĂ€tningsteknisk personal, mĂ€tningsutrustning och kunskap om hur ett sĂ„dant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sĂ„dana resurser kan vĂ€lja att vĂ€nda sig till andra större kommuner dĂ€r dessa resurser finns. Ockelbo kommun Ă€r ett sĂ„dant exempel.Denna rapport beskriver hur punkter i stomnĂ€ten i Lingbo och Åmot mĂ€ttes med nĂ€tverks-RTK, enligt LantmĂ€teriets rekommendationer.

Nya FörmÄnsrÀttslagen- Hur har bankernas kreditbedömning av smÄ och medelstora företag pÄverkats?

FörmÄnsrÀttslagen Àndrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenÀr fÄr utdelning nÀr ett företag utmÀts eller försÀtts i konkurs. Avsikten med lagförÀndringen Àr att företagsrekonstruktioner skall underlÀttas, konkurserna skall bli fÀrre och likabehandlingen av fordringsÀgare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall Àndringarna förmÄ bankerna att genomföra bÀttre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera pÄ ÄterbetalningsförmÄgan istÀllet för sÀkerheter. Den lagÀndring som ligger till grund för den hÀr uppsatsen, har inneburit stora förÀndringar för förmÄnsrÀtten och dÄ i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fÄtt en försÀmrad stÀllning som sÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilken pÄverkan förÀndringarna i FörmÄnsrÀttslagen har pÄ bankernas agerande vid kreditgivning nÀr företagen har företagsinteckning som sÀkerhet.

Preskription : SÀrskilt om borgenÀrens bevisbörda vid preskriptionsavbrott

Denna uppsats tar sikte pÄ att utreda vad som krÀvs av borgenÀren för att han ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda vid preskriptionsavbrott samt hur KFM i Karlstad följer den praxis frÄn HD som finns betrÀffande preskriptionsavbrott Ästadkommet av gÀldenÀren. Uppsatsen kan dÀrför delas in i tvÄ delar dÀr den första delen förklarar den svenska preskriptionslagstiftningen tillsammans med praxis frÄn HD. Fokus ligger pÄ preskriptionsavbrott Ästadkommet av borgenÀren och den bevisbörda han dÄ har. BÄde praxis och lagstiftning ger ett och samma svar, nÀmligen att det krÀvs av borgenÀren att han visar att de brev med preskriptionsavbrytande verkan som han sÀnt gÀldenÀren Àven kommit fram till denne. Kan han inte bevisa detta anses fordran vara preskriberad.I uppsatsens andra del studeras dels domar frÄn HovR och dels beslut frÄn KFM i Karlstad.

Samtalsmetoder, elevinflytande och demokratisk kompetens i skolan : En analys av samtalsmetoder i allmÀnhet och deliberativa samtalsmetoder i synnerhet

En del av skolans uppdrag Àr att lÀra ut demokratisk kompetens och det skall skolan göra genom att lÄta eleverna utöva inflytande som gÀller Àven undervisningen. Problemet Àr att dagens skola mest anvÀnder sig av klass och elevrÄd och dessa har visat sig inte uppfylla kravet pÄ att alla elever skall delta i demokratiska sammanhang.Syftet med uppsattsen Àr dÀrför att undersöka hur informella samtal som exempelvis deliberativa samtal kan pÄverka elevers möjligheter för inflytande inom skolan. För att ta reda pÄ detta har jag analyserat nÄgra avhandlingar som innehÄller empiriska undersökningar dÀr samtal i allmÀnhet och deliberativa samtal i synnerhet undersöks. I min lÀsning och analys av dessa avhandlingar har jag anvÀnt mig av diskursanalytis och konstruktivistisk metod.Det mer informella samtalet kan ses som en alternativ eller kompletterande metod för att uppnÄ elevinflytande över undervisningen. Flera avhandlingar framhÀver en samtalsmetod som kallas deliberativa samtal som effektiv nÀr det gÀller att ge elever mer inflytande.

Vinterstaden : en studie av hÄllbar stadsmiljö i Nordens och Kanadas vinterklimat

MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->