Syftet med studien var att utvärdera den multidisciplinära rehabiliteringen inom Garnis Rehabcenter i Boden. Frågeställningarna var: 1)Förändras self- efficacy avseende smärta, funktion och andra symptom efter 2,5 veckor respektive 6 månader? 2)Förändras nivå av skattad smärtintensitet, skattad funktionsförmåga och sjukfrånvaro efter 6 månader? 3)Förändras synen på vilka faktorer som är viktiga för att återgå respektive inte återgå till arbete efter 6 månader? Data vid baseline jämfördes med data efter avslutad behandling 2,5 veckor samt efter 6 månader. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer, 19 kvinnor och 4 män, medianålder var 49 år. Samtliga personer i undersökningsgruppen hade diagnosen långvarig smärtproblematik av icke- malign karaktär och var remitterade till Garnis Rehabcenter för smärtrehabilitering.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

I dagens affärssamhälle är utbytet av vanliga visitkort i papper enormt. Det är utan tvekan det ledande sättet för människor som träffas första gången att utbyta information i en affärsrelation. Det finns brister gällande uppföljning och hantering av vanliga visitkort och projektgruppen började då fundera på alternativ till pappersvisitkorten.I dagens samhälle flyttas alltmer teknik till mobiltelefoner. En mobiltelefon kan idag användas till allt från att göra bankärenden till att läsa tidningen på nätet, vilket för 15 år sedan skulle låta helt orimligt. Det dyker dagligen upp nya mobilapplikationer som ska underlätta och effektivisera vardagen på något sätt och marknaden är enorm.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

Bakgrund och problem: Det som fokuseras är bedömningen av vad som är utgifter för utveckling, om dessa ska aktiveras som en tillgång i balansräkningen eller kostnadsföras löpande, och vad som påverkar redovisningen.Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur företag redovisar utgifter för FoU. Ett delsyfte är att också förklara varför de redovisar som de gör. Ett annat delsyfte med studien är att undersöka om redovisningen och bedömningen av vad som är FoU påverkas av subjektivitet.Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod med fallstudier som huvudsaklig undersökningsdesign använts.  Fyra intervjuer har genomförts, varav tre med för studien intressanta företag som har möjlighet att aktivera utgifter för utveckling i balansräkningen. För att få en kompletterande bild och ett annat perspektiv genomfördes även en intervju med en revisor.Empiri och slutsats: Den främsta orsaken till hur företagen i studien redovisar är vad standarden, IFRS, säger. Med en tillräcklig och övertygande argumentation, så är det ändå möjligt att göra företagsspecifika tolkningar och tillämpningar av principerna i IFRS.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur några lärare och elever i årskurs 9 på en grundskola i Skåne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig då jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ämneslärare samt 10 elever i årskurs 9, vilka ägde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att såväl elever som lärare är positivt inställda till bedömningsmatriser.

Vår uppsats har haft två huvudsyften, dels att jämföra den information om kundnöjdhet som SL presenterar på sin hemsida gällande våren 2010 mot vår egen kundnöjdhetsundersökning, samt även att beskriva säkerhetsarbetet som har ägt rum inom trygghetsavdelningarna på SL och MTR. Som kompletterande syfte och mot bakgrund att SL hävdar att kundnöjdheten bland resenärer ständigt ökar vill vi inom uppsatsgruppen med hjälp av egna frågor säkerställa om resenärer som nyttjar tunnelbanan upplevt att det har blivit positiva förändringar inom säkerheten, renheten och tidshållningen. Författarna har använt sig utav ett antal olika modeller om tjänstekvalitet såsom kund-leverantör-modellen samt teorin om lärande organisationer av Lewitt och Marsch och ytterligare en teori av Walsch och Ungson vilken behandlar organisationsminnen. För att försäkra sig om att vi har valt samma tillvägagångsätt har den intervjuande gruppen använt sig utav samma enkätunderlag som SL överlämnar ute bland resenärer i Stockholms Tunnelbana. Intervjuerna har varit av kvalitativ karaktär och själva enkätundersökningen bar spår av kvantitativt inslag.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

Problem:Bland landstingsorganisationers viktigare ekonomistyrnings-modeller finns resursfördelningsmodeller och resursomvandlings-modeller. Vi ser möjliga samband mellan användandet av resursfördelnings- och resursomvandlingsmodeller samt landstingens budgetutfall. Det är därmed av intresse att undersöka hur resursfördelningsmodellerna och resursomvandlings-modellerna används i olika svenska landsting idag samt hur de påverkar ekonomin. Syfte:Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska landsting fördelar och omvandlar sina resurser samt hur detta påverkar deras budgetutfall. Metod:I denna uppsats valde vi att använda oss av en enkät när vi samlade in information.

Bakgrund: Språklig Snabbedömning (SB) är ett språkligt bedömningsmaterial framtaget för att på kort tid (< 1 h) kunna bedöma ett flertal språkliga förmågor. Användningen är utbredd i Västerbottens läns landsting men den praktiska användningen av bedömningsmaterialet har inte undersökts systematiskt.Frågeställning: Är resultaten av Språklig snabbedömning jämförbara med resultaten från bedömningar gjorda med normerade språkliga bedömningsmaterial?Metod: Data samlades in från arkiverade testmaterial för att kunna göra jämförelser mellan SB och kompletterande test. Totalt ingick 62 barn i undersökningen. Analysen genomfördes kvantitativt och kvalitativt genom att undersöka rankingen i olika material samt detaljgranska skillnader och likheter i upptäckta språkliga fel.Resultat: Den kvalitativa utvärderingen av SB visar att materialet ger resultat som ligger i linje med normerade test.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har många hälsofördelar. Vete, råg och korn är fiberrika cerealier som måste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lågt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta område. Dessutom finns i författarnas kännedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkällorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkät (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 år med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag på gruppnivå, vilket var i nivå med en nationell svensk kostundersökning från 2010-11.

Den globalisering som skett har påverkat företags konkurrenssituation. I och med att konkurrensen från övriga världen har blivit hårdare så måste företag förbättra sina prestationer. Det har lett till att det blivit allt vanligare att företag i olika former samarbetar över företagsgränserna i så kallade nätverk. Vårt syfte med denna uppsats var att beskriva vilka faktorer som kan påverka skapandet av ett nätverk, samt att undersöka vilka effekter som kan uppstå och varför dessa uppstår när företag samverkar i ett nätverk. För att undersöka detta gjorde vi personliga besöksintervjuer i fyra företag.

Rektaliseringsmodellen Breed?n Betsy är tänkt att användas som ett komplement till undervisningen med levande djur i anatomi- och reproduktionskurserna på veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Modellen består av en metallram där bäcken och konstgjorda honliga reproduktionsorgan från nöt eller häst kan monteras för att efterlikna olika sexualcyklus- och dräktighetsstadier. Syftet med examensarbetet är att utvärdera rektaliseringsmodellen och undersöka hur den kan användas på bästa sätt i undervisningen. Material till utvärderingen samlades in i 3 omgångar; vid den ordinarie rektaliseringsundervisningen (grupp A som inte använt simulatorn och grupp B, som använt den), vid ett försök med frivilliga studenter (grupp C, som övat med simulatorn och grupp D, som inte övat med simulatorn) och vid ett försök med erfarna lärare vid SLU/UDS (Universitetsdjursjukhuset).

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna på en förskola använder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. Våra förhoppningar är att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pågår inom läraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som något skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stärker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hänvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjälp av surfplattan kan lärandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vår studie på en förskola, där vi använt oss av intervju som metod.

SammanfattningDetta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.   Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön.