Det övergripande syftet med vår studie var att undersöka elevernas egna upplevelser eller uppfattningar kring fenomenet främlingsfientlighet, på vilket sätt och hur elever blir främlingsfientliga och vad eleverna vet om detta fenomen. Vi utgick från våra fyra forskningsfrågor och med hjälp av dessa undersökte och kritiskt granskade vi den litteratur som fanns inom ämnesområdet. Vi valde att använda oss av enkäter som vi delade ut till elever i fyra olika klasser, år 6-9, i Norrbotten. Det resultat vi fick fram var att eleverna tror att ungdomar kan söka sig till främlingsfientliga grupper på grund av osäkerhet. Vidare så trodde eleverna att de som hade störst chans att påverka eleverna med främlingsfientliga åsikter var andra ungdomar.

Grundtanken med vår forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på några skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tänkas få för konsekvenser för såväl personal, föräldrar men kanske främst för eleven. Vi vill belysa både konkreta och påtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, såväl som långsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta ställs också i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprätthålla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. Vår slumpmässigt utvalda grupp av informanter har bestått av rektorer från åtta stycken skolor som alla är belägna i Stockholms nord-västra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss på skolor belägna i Stockholms stad, eftersom det är den enda kommun som för närvarande är aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och föräldrar skriftliga ordningsomdömen.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt.

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

Grön Flagg är ett miljöledningssystem och cirka 2000 skolor runt om i landet är medlemmar. Projektet syftar till att vägleda förskolor, skolor och gymnasium i deras miljöarbete. För att kunna få ett medlemskap i Grön Flagg måste skolan uppfylla vissa kriterier, som att utse ett miljöråd och arbeta med fortlöpande teman. Det viktiga i arbetet kring Grön Flagg är att lärarna och eleverna är delaktiga tillsammans i miljöprojektet. Undersökningen har utförts med ostrukturerade enkäter i årskurserna 3-5 på en grundskola i mellersta Sverige, där sammanlagt 77 elever har deltagit.

Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever.

Epilepsi är ett tillstånd med återkommande oprovocerade krampanfall under en längre tid, och är den vanligaste förekommande neurologiska sjukdomen hos hund. Krampanfall uppstår då det blir en obalans mellan de excitatoriska och de inhibitoriska signalerna i hjärnan vilket leder till en okontrollerad urladdning av neuron. Ett anfall består av olika faser; prodromal, aura, iktus, postiktus och interiktus. Epilepsi hos hund delas in i genetisk epilepsi, strukturell epilepsi och epilepsi av okänd orsak. Epilepsi behandlas vanligtvis med medicin i form av fenobarbital, kaliumbromid eller benzodiazepiner. Dessa substanser verkar på olika sätt i hjärnan för att motverka att ett krampanfall uppkommer eller för att bryta ett pågående anfall.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet ? ett urbant växelbruk..

Den 1 januari 2006 trädde en förändring i grundskoleförordningen i kraft, 7 kap 2 §. Denna säger att läraren tillsammans med elev och förälder skall upprätta en individuell utvecklingsplan för eleven. Denna har till syfte att hjälpa eleven till ökad måluppfyllelse, och se sitt eget lärande genom de mål eleven sätter upp tillsammans med föräldrar och lärare vid utvecklingssamtalen. Vårt syfte med detta arbete var att se hur den individuella utvecklingsplanen implementerades vid två skolor i Norrbotten, och ta reda på hur lärarna arbetar med denna. För att genomföra studien gjordes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades.

De senaste Ã¥ren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hälsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i Ã¥r 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hälsan. I detta examensarbete hade vi därför som syfte att undersöka elever i Ã¥r 9:s kost- och motionsvanor och vi begränsade oss enligt följande: • Är det nÃ¥gon skillnad pÃ¥ kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hälsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dÃ¥liga kostvanor innebära pÃ¥ lÃ¥ng sikt? Undersökningen gjordes pÃ¥ tvÃ¥ skolor i Norrbottens län och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen pÃ¥ dessa skolor var att vi gjorde vÃ¥r verksamhetsförlagda utbildning där.

Titel Nya vägar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler används i undervisningssyfte på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptetFörfattare Hannah Johansson och Erika KilandUppdragsgivare Lin EducationHandledare Jan StridKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,MK1500, 15 hp. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2011Sidantal 46 (exkl. bilaga)Antal ord 19 857 (inkl. bilaga)Syfte Studiens syfte är att beskriva kommunikationenoch dess betydelse för undervisningen på skolorsom valt att satsa på 1-till-1-konceptet.Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter.Material Analysmaterialet består av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet.Huvudresultat Vår studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sätt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever på fler sätt än tidigare.Pedagogerna framhåller att kommunikationeneffektiviserats och att ökade möjligheter tillkommunikation gynnar elevernas lärande.

Att använda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper på ett annat sätt än i ett traditionellt arbetssätt. Det laborativa materialet är av stor betydelse då eleverna på olika sätt kan uttrycka kunskap med hjälp av materialet. Detta är en aktionsforskningsstudie gjord på två skolor i södra Sverige. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevers förmågor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet växte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades på våra VFU-skolor.