Abstrakt Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka vilka lÀsinlÀrningsmetoder lÀrare anvÀnder sig av och hur dessa metoder stödjer sig pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna som finns. Syftet var Àven att undersöka om lÀrarna anvÀnder sig av nÄgot utvÀrderingsverktyg för att följa elevernas lÀsutveckling. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar lÀrare med lÀsinlÀrning och vilka metoder anvÀnds? Hur stödjer sig dessa pÄ de olika lÀsinlÀrningsteorierna? UtvÀrderar lÀrarna elevernas lÀsutveckling? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrÄgade lÀrare plockar delar frÄn olika metoder och pÄ sÄ vis komponerar sin egen lÀsinlÀrningsmetod.

Kunskapsföretag Àr ett företag som förlitar sig pÄ sin personals kunskap, humankapitalet, som intÀktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid vÀrderingen av kunskapsföretaget, bÄde för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka om kunskapsföretagen ansÄg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i sÄ fall kringgÄr detta problem.Undersökningen genomfördes i tvÄ steg.

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa de olika metoder som anvÀnds för att mÀta ina-velskoefficient (F) hos olika djurslag. Avel har anvÀnts under mycket lÄng tid för att förbÀttra de fenotypiska egenskaper som vÄra djur har. Den intensiva aveln har lett till inavel hos vÄra produktions-, sport- och sÀllskapsdjur vilket i sin tur har lett till negativa effekter sÄ som re-cessiva genetiska sjukdomar. För att övervaka, kontrollera och begrÀnsa inavel behövs meto-der för att mÀta den. Tre vanliga metoder för att berÀkna inavelsgrad Àr genom hÀrstamnings-information, Single Nucleotide Polymorphisms (SNP) och mikrosatelliter.

Bakgrund och problem: Idag Àr revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med mÄlsÀttningen att minska företagens administrativa kostnader. En av ÄtgÀrderna Àr att avskaffa revisionsplikten för smÄ företag. Detta Àr i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pÄgÄr inom EU. Ett avskaffande ska dÀrmed, förutom att minska företagens kostnader, Àven förbÀttra deras konkurrenskraft ute i Europa.

Denna studie avser att undersöka elevers och lĂ€rares syn pĂ„ olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lĂ€rare Ă€r medvetna om vad elever föredrar för prov och ocksĂ„ rĂ€ttar sig dĂ€refter. Syftet Ă€r ocksĂ„ att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lĂ€rarna upplever det problematiskt att göra rĂ€ttvisa bedömningar med hjĂ€lp av de olika proven. För att undersöka detta genomförs en frĂ„geformulĂ€rundersökning med elever och intervjuer med lĂ€rare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielĂ€rare som svarar pĂ„ frĂ„gor om deras attityder till olika examinationsformer.   Resultatet visar att enligt bĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lĂ€rarna har som ambition att variera provformerna sĂ„ mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och mĂ„nga vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem.

Studera hur flickan konstrueras i de bÄda barnböckerna för att sedan se hur dessa speglar sig i 1970-talet respektive 2000-talets samhÀlles syn pÄ barn. Studiens valda teori Àr genusvetenskap. I analysen anvÀnder vi Nikolajevas och Edströms metoder om barnbokens struktur, dessa Àr studiens analysverktyg. Med dessa metoder tittar vi pÄ flickans konstruktion i de bÄda barnböckerna. Flickans konstruktion i barnböckerna Äterspeglas i hur samhÀllets syn Àr pÄ barn dÄ boken Àr skriven. Dessutom Àr det tydligt att flickans konstruktion har förÀndrats frÄn 1970-talet ti1l idag..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen Àr införandet av elektrisk gatubelysning. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen dÄ man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har anvÀnts för undersökningen Àr protokoll frÄn stadsfullmÀktige och drÀtselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

Urbaniseringstrenden utsÀtter storstÀder för fler folk, mer rörelse och större efterfrÄgan pÄgodstransporter vilket i sin tur skapar trÀngsel. I stadskÀrnan Àr handeln ofta som mestcentraliserad och gods mÄste levereras dit pÄ ett eller annat sÀtt. Problematiken som uppstÄr Àratt stÀderna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör dÀrför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra dÀr en elbiloch en lastcykel anvÀnds för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock Àr oklart Àrvilken fordonstyp som Àr lÀmpligast för godsdistribution i Göteborg utifrÄn kostnader,tidseffektivitet och de mÄlsÀttningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom omrÄdet, men pÄ grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mÀtningar göras.

Denna rapport innehÄller de samlade erfarenheterna frÄn ett produktutvecklingsprojekt i kursen TDDD77 vid Linköpings universitet. Projektets mÄl var att skapa en applikation för att visualisera mÀtdata frÄn en specialutrustad bil pÄ en surfplatta. Detta var önskvÀrt dÄ det inte fanns nÄgot sÀtt att se om nÄgon sensor slutade fungera mitt i ett test. Projektet delades upp i en förstudie följd av tre iterationer, dÀr en fÀrdig produkt presenterades pÄ en teknisk mÀssa i slutet av iteration 3.Resultaten visar att Essence Kernel Alpha States kunde anvÀndas som en hÀlsokontroll för projektet, men dÄ de kunde ses som rÀtt vaga och lÀmnade rum för tolkning passade det bÀst som ett komplement till exempelvis milstolpar.Att anvÀnda Google Protocol Buffers sÄgs som ett viktigt tekniskt val tillsammans med uppdelningen av klienten i front- och back-end. Protobuf underlÀttade kommunikationen mellan server och klient som annars krÀvt ett nyskapat protokoll.Uppdelningen av front- och back-end underlÀttade inte bara resursfördelningen vid utveckling utan Àven vid felsökning dÄ det i mÄnga fall blev lÀttare att se precis var felet uppkom.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen Àr införandet av elektrisk gatubelysning. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen dÄ man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har anvÀnts för undersökningen Àr protokoll frÄn stadsfullmÀktige och drÀtselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

SvÀngningar i drivlinan hos en lastbil pÄverkar vÀxlingskvalitén negativt. Det blir lÄngsamma vÀxlingar med dÄlig komfort. Metoder för att komma tillrÀtta med dessa problem kan till exempel vara att skatta svÀngningarna och aktivt dÀmpa dem genom att styra motorn i lastbilen. Dessa metoder behandlas i detta arbete. En matematisk modell över drivlinan har tagits fram.

Detta examensarbete ÄskÄdliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vÀgledning. För att genomföra detta har vi tagit hjÀlp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jÀmstÀlldhet, neutralitet och metoder. Vi har ocksÄ tagit hjÀlp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvÀgledare för tips pÄ arbetssÀtt för genusmedveten vÀgledning. Utöver detta har vi anvÀnt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gÀllt ex-empelvis jÀmstÀlld vÀgledning och förÀndringsmöjligheter pÄ arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanstÀlla vÄra nyfunna kunskaper kring genus och vÀgledning.

Syftet med denna studie Àr att studera ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bedöma och vÄrda barn under tio Ärs Älder med akut smÀrta i en prehospital kontext. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ empirisk intervjustudie baserad pÄ fem öppna frÄgor. Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades och fick beskriva positiva och negativa upplevelser av att omhÀnderta barn 0-10 Är med akut smÀrta i prehospital kontext. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest och latent ansats. Resultat: Upplevelser av det vÄrdande mötet var en utmaning. Ambulanssjuksköterskan förberedde sig inför smÀrtbehandling under framkörningen till barnet. En bra smÀrtlindring var förenad med ett gott omhÀndertagande men smÀrtbehandlingen var svÄr och mÄngfacetterad.