Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men Ànnu har ingen enighet uppnÄtts nÀr det gÀller hur man bÀst gÄr tillvÀga för att skapa tillgÀngliga webbplatser för mÄlgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. DÀrför behövs undersökningar som fokuserar pÄ hur man skapar tillgÀngliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har dÀrför utförts genom detta arbete, för att ta reda pÄ hur tillgÀnglig Kristianstad Biblioteks webbplats Àr för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett anvÀndningstest som utförts tillsammans med mÄlgruppen.

Att vÀnta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergÄngsperioderna i livet och innebÀr ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. DÄ graviditeten och förlossningen av nÄgon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istÀllet fÄ bÄde fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehÄllsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartlÀggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehÄllsanalysen av de kvalitativa studierna.

Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om ÖppenvĂ„rdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vĂ€nder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. MĂ„let med ÖppenvĂ„rdsteamet Ă€r att finnas tillgĂ€nglig nĂ€r andra verksamheter inte Ă€r det, genom stöd och rĂ„d hjĂ€lpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutĂ€ndan skall fĂ„ en sĂ„ stabil grund att stĂ„ pĂ„ att de blir sjĂ€lvgĂ„ende. Arbetet Ă€r förlagt till kvĂ€llar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen.

Denna uppsats redovisar en studie i hur en söktjÀnst pÄ Internet kan kompletteras, antingen via en mobilapplikation eller genom en responsiv webbplats, för att underlÀtta anvÀndning via en smartphone. Fokus för undersökningen ligger pÄ Riksarkivets söktjÀnst Nationell ArkivDatabas (NAD) som för tillfÀllet inte Àr anpassad till mobila enheter. VÄrt mÄl Àr Àven att undersöka hur instÀllningen ser ut för applikationer och responsiva webbplatser bland anvÀndare samt hur dessa Äsikter skiljer sig mellan olika anvÀndarmÄlgrupper.Tillsammans med information frÄn tidigare forskning har en studie utförs för att undersöka för- och nackdelar mellan appar respektive responsiva webbplatser. I vÄra undersökningar har vi valt att anvÀnda oss av tvÄ datainsamlingsmetoder: en kvantitativ webbenkÀt och semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som komplement till varandra. Totalt nio intervjuer har gjorts med tre personer ur varje Riksarkivets huvudmÄlgrupper.

Företagens globala ansvar Àr ett Àmne som ligger i hetluften, inte minst nu inför OS i Peking 2008 nÀr blickarna riktas mot Kina och deras hantering av miljöaspekter och sociala frÄgor. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur företag i textilindustrin arbetar med ?Corporate Social Responsibility?, CSR, och kontroll av sina leverantörskedjor samt varifrÄn drivkrafterna för arbetet kommer. Vi har Àven tittat pÄ hur företagen samarbetar med icke-statliga organisationer, för att undersöka om detta Àr ett bra sÀtt att komma Ät de aspekter som företagen sjÀlva har svÄrt att kontrollera. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med representanter frÄn H&M, Indiska och KappAhl. Vi har ocksÄ intervjuat en representant frÄn en icke-statlig organisation för att fÄ bÄda parters syn pÄ arbetet.

Arbetes syfte var att eleverna med hjÀlp av vÄra symboler och sjÀlvreflektion skulle fÄ ökad förmÄga att se var de stannar upp i sitt lÀrande och ta sig vidare efterÄt. SlutmÄlet var att de skulle lÀra sig att lÀra och i förlÀngningen kunna uppnÄ bÀttre studieresultat. Arbetet genomfördes vid en gymnasieskola i Norrbotten. Vi utgick frÄn forskningen som menar att alla elever Àr utvecklingsbara och sjÀlva kan pÄverka sitt lÀrande. Stödet för genomförandet av utvecklingsarbetet fanns i lÀroplanen som vill fÄ eleverna att tro pÄ sina egna möjligheter att utvecklas.

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketrÀning, rörlighetstrÀning, stretching och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har pÄ smÀrta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: StyrketrÀning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketrÀning var stark för att lindra vilovÀrk och förbÀttra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, frÀmre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. MÄttligt stark evidens fanns för styrketrÀning kombinerad med stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig vÀrk och förbÀttra skulderfunktionen.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka intranĂ€tets tĂ€nkbara anvĂ€ndningsomrĂ„den för sjuksköterskor inom den offentliga hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. IntranĂ€t har blivit en viktig kommunikationskanal för mĂ„nga organisationer. Inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden dĂ€r mötet med patienter Ă€r verksamhetens syfte, Ă€r datorn och dĂ€rmed intranĂ€tet enbart ett komplement till medarbetarnas arbetsuppgifter. Är det möjligt att anvĂ€nda intranĂ€tet som den centrala kommunikationskanalen inom en verksamhet som denna? IntranĂ€tet pĂ„ Helsingborgs lasarett Ă€r inte tillrĂ€ckligt anpassat för verksamheten dĂ„ mĂ„nga sjuksköterskor berĂ€ttar att de ofta anvĂ€nder sig av andra kanaler för att hitta det de söker.

Vi har i vÄr uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport frÄn Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begrÀnsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i lÀroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lÀrande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsÀttningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser pÄ ovanstÄende och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. VÄrt insamlade datamaterial analyserades med hjÀlp av vÄr teoretiska bas; betydelsen av lek för 6-Äringen samt inomhusmiljöns betydelse för lek och utveckling.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sÀtta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det gÄr till i praktiken jÀmfört med teorin om hur företag skall eller bör gÄ till vÀga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvÀrdera och jÀmföra sjÀlva utfallet av en investeringsprocess mot gÀllande teorin baserat pÄ intervju av nyckelperson samt genomgÄng av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt kÀnslighetsanalys vill vi belysa det teorin sÀger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgÄng av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen anvÀnda dokument.Resultat: Företag gör sÀllan som teorin sÀger nÀr det gÀller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat Àn endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.

Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur deltagarna av Kristianstads kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som dÀrefter meningskoncentrerats har anvÀnts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har Äterkopplats via mail för att sÀkerstÀlla att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt.

Denna studie har till syfte att ge en vidare syn pÄ hur surfplattan anvÀnds som verktyg och hjÀlpmedel i förskolans verksamhet och Àven ge en förstÄelse kring hur pedagogerna tÀnker kring surfplattan i förskolan. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien Àr pÄ vilket sÀtt surfplattan anvÀnds som ett hjÀlpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tÀnker pedagoger kring anvÀndningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ studie dÀr sex pedagoger pÄ fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas anvÀndning av surfplattan kan delas upp i tvÄ större anvÀndningsomrÄden. Den första Àr barnens lÀrande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra Àr pedagogernas dokumentation av barnen.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker Àven i vilken utstrÀckning eleverna anser att detta Àr till hjÀlp i deras lÀrande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av tvÄ instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet tÀljning, dessa Àr konstruerade och presenterade för tvÄ grupper av informanter. Informanterna Àr frÄn olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet Àr insamlat via observationer och enkÀtfrÄgor.

Syftet var att undersöka hur eleverna pÄ en högstadieskola anvÀnder sina datorer, bÄde till social kommunikation och till skolarbete och hur teknikenpÄverkar dem.I studien har vi tillÀmpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har Àven anvÀnt en webbaserad enkÀt.Eleverna pÄ den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn pÄ ett effektivt sÀtt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesÀtt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett grÀnsöverskridande multiverktyg bÄde inom skolvÀrlden och i den privata sfÀren.