Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers attityder till cybersvenskans förekomst och funktion i skolmiljö - det vill sÀga hur lÀrare och elever ser pÄ anvÀndandet av cybersvenska i det skrivande som försiggÄr i skolan samt i vilka skolsammanhang de anser att cybersvenskan har en funktion. Begreppet cybersvenska innefattar det kommunikationssprÄk som ofta anvÀnds i samband med chattande via Internet och SMS-kommunikation via mobiltelefon. Underlaget Àr insamlat genom intervjuer med tre lÀrare med olika Àmneskompetens samt fyra elever, tvÄ i Är 6 och tvÄ i Är 9, pÄ en och samma skola. Intervjuerna kompletterades med observationer för att ge kontext till intervjuerna men ocksÄ för att se vilka spÄr av IT-teknik som var synliga i skolmiljön. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elevers syn pÄ cybersvenska i skolan Àr varierande beroende pÄ den individuella erfarenhet, kunskap och relation respondenten har till cybersvenskan.

Vi gjorde en fördjupning inom omrÄdet akutsjukvÄrd. Vi ansÄg att detta Àr ett vÀldigt primÀrt och viktigt omrÄde som vi vÀntas kunna hantera inom vÄr framtida yrkesroll som polis. Syftet med detta arbete var att fÄ ett komplement till den utbildning i akutsjukvÄrd som vi fÄtt under tiden pÄ polisutbildningen. Vi fick en god bild av hur hanteringen av skador som ambulanspersonal samt poliser anser vara viktiga att kunna hantera som utexaminerad polisaspirant. Metoden som vi anvÀnde oss av bestod i intervju med ambulanspersonal, poliser samt polisstudenter.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har anvÀnts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi Àr en medicinsk behandling med hjÀlp av hÀstar och dess rörelser som innefattar allt frÄn att rida och umgÄs med hÀsten till att utföra stallsysslor. Det Àr Àven en trÀningsform som trÀnar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för anvÀndandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsomrÄdet.

Med naturen och Learning study modellen som inspirationskÀllor har jag arbetat med tema trÀd under tvÄ veckor pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3 ? 6 Är. För att tydligt kunna synliggöra barnets lÀrande har för- och eftertester varit en del av metodarbetet. Testerna genomfördes med hjÀlp av intervjuer. Barnen fick Àven rita teckningar av ett trÀd bÄde vid förtestet och eftertestet.

Detta Ă€r en vetenskaplig essĂ€ dĂ€r jag undersöker och reflekterar kring frĂ„gor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har anvĂ€nt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fĂ€lt och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans vĂ€rld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idĂ©erna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vĂ„r speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen fĂ„r sin legitimitet i skolans fĂ€lt.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors instÀllning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi Àr en komplex frÄga dÀr olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansÄg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för vÀrnandet av patientens autonomi, vid svÄr obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten sjÀlv tog upp förfrÄgan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skÀl. Yngre deltagare och de med lÀgre utbildning var mer positiva till eutanasi medan Àldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ instÀllning.

Demenssjukdomar ökar i hela vÀrlden. De resurser som Àr avsatta för behandling och omhÀndertagande av personer med demenssjukdom Àr knappa. Nya alternativa metoder mÄste tas i bruk och de skall vara kostnadseffektiva. Olika slag av sÀllskapsdjur, bland annat hundar, har börjat anvÀndas i sjukvÄrden som ett komplement till annan behandling inom bland annat demensvÄrden.Syftet var att belysa vÄrdhundens betydelse för personer med demenssjukdom.En forskningsöversikt genomfördes som metod. De vetenskapliga artiklarna söktes fram i tre olika databaser och genom manuell sökning.

Möjligheten att bestÀmma sin position med ett par meters noggrannhet varhelst pÄ jordklotetman befinner sig har med tillgÄngen till GPS blivit möjligt för alla som investerar i en GPSmottagare,sÄledes Àven Försvarsmakten. GPS har dock begrÀnsningar som gör att tillgÄngentill tjÀnsten kan blockeras med enkla medel av sÄvÀl systemets Àgare som andra. I Försvarsmaktenfinns det anvisningar inför anskaffandet av satellitpositioneringssystem som gör gÀllandeatt detta endast skall utgöra ett komplement till andra redundanta metoder. För militÀraÀndamÄl har GPS ofta integrerats tillsammans med tröghetsnavigering dÀr de bÄda metodernakompletterar varandra. Utan tillgÄng till GPS kommer positionsfelet i ett sÄdant system efteren kortare tid vÀxa sig stort.

Syftet med denna uppsats Àr att nÄ en ökad förstÄelse för vilket förhÄllningssÀtt första linjens chefer har för att frÀmja lÀrandet i vÄrdarbetet. LÀrandet i vÄrdarbetet handlar om handlar kravet pÄ att personalen ska lÀra sig nya rutiner, behandlingsmetoder och samarbetsformer. PÄ vilket sÀtt första linjens chefer organiserar lÀrandet i vÄrden samt vilket stöd de upplever sig ha. För att undersöka hur första linjens chefer gÄr till vÀga intervjuades Ätta chefer pÄ ett sjukhus i södra Sverige, som bedriver offentlig vÄrd. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats och empirin bearbetades med hjÀlp av kontextuell analys.

Beroende- och missbruksproblematik Àr ett vanligt förekommande arbetsomrÄde för socionomer och mÄnga arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte Àr etablerat i Sverige men som anvÀnds i andra lÀnder Àr musikterapi. Forskningen kring musikterapi Àr omdiskuterad och musik nÀmns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur musikverksamheter bedrivs inom missbrukarvÄrden och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn SiS LVM-hemmen RÀllsögÄrden och RunnagÄrden samt med klienter pÄ RÀllsögÄrden. Resultaten redovisar att musikverksamheterna pÄ LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vÄrdande och behandlande insatser inom missbrukarvÄrden och att verksamheterna finns och uppkom pÄ grund av intresse hos klienter och personal.

Alla barn som föds mycket för tidigt undersöks regelbundet av ögonlÀkare för att man skall upptÀcka de barn som behöver behandling för en sjukdom som kan drabba ögats nÀthinna efter för tidig födelse s.k. prematuritetsretinopati (Retinopathy of Prematurity, ROP). Syftet med den alitativa intervjustudien var att undersöka förÀldrars upplevelse av ROP-undersökning och derasbehov av information. Metoden Àr kvalitativ och baserar sig pÄ öppna frÄgor. Totalt har tretton förÀldrar deltagit.

Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av vilka faktorer som Àr av betydelse i en omstÀllningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att fÄ ett svar pÄ det anvÀndes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher pÄ fyra olika omstÀllningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebÀr att skapa mÄlbilder, fÄ syn pÄ viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjÀlp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjutrÀning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas sjÀlvförtroende stÀrktes.

The harness racing industry has roots hundreds of years back in time and breeders through time have changed the horses to a mix of potential, harmony and speed. Breeding has changed the conditions and created a horse that perform better and better. A risk with high-performance horses is that injuries related to training and racing may occur more often. In training and racing situations, lameness is the most common injury. There are many factors affecting the occurrence of injuries and lameness of the trotter horses, such as how the horse is trained and raced, the surface condition of the racetrack, banking and angle of the curves of the racetrack and how fast injuries are discovered and treated.

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) stÄr för en direkt och mÄlinriktad intervention dÀr hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det Àr en dokumenterad och utvÀrderad process i USA som anvÀnds av mÄnga professioner. Syftet med studien Àr att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkÀt med öppna frÄgor skickades ut till tvÄ sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de anvÀnder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden frÀmst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjÀrnskador.

Forum för levande historia och Brottsförebyggande rÄdet genomförde 2004 en studie bland 10 600 skolungdomar för att undersöka deras tolerans. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en relativt stort grupp intoleranta skolungdomar i Sverige. Syftet med min studie Àr att undersöka intoleransen bland Ärskurs nio eleverna pÄ min partnerskola, samt om deras eventuella antisemitiska Äsikter kan förÀndras genom att besöka ett koncentrationslÀger och trÀffa en före detta lÀgerfÄnge, för att sedan jÀmföra mitt resultat med BrÄ:s Intoleransrapport. Studien grundar sig pÄ enkÀter som har delats ut till Ärskurs nio eleverna samt en del intervjuer med samma elever. Resultatet av studien visar tydliga tecken pÄ att studiebesök fungerar som ett bra komplement till den vanliga undervisningen, dÄ bÄde andelen förintelse förnekare och intoleranta elever har minskat i och med besöket.