2005 Ärs Ärsredovisningar Àr de första som Àr anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 Àr utvecklad av IASB och har bl a medfört en förÀndring i redovisningen av goodwill.Författarna Àmnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft pÄ redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som gÄr att utlÀsa i 2005 Ärs Ärsredovisningar i jÀmförelse med Är 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners Ärsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har tvÄ personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag anvÀnds teorin om informationsasymmetri, den FörestÀllningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som anvÀnds av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat vÀsentligt 2005 jÀmfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas dÄ goodwill vÀrderas enligt de nya reglerna, vilket Àr i konflikt med IAS 38..

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur utomhusmiljön pĂ„ ett daghem pĂ„ Åland stimulerarbarnen grovmotoriskt genom den fria leken. Av resultatet framgĂ„r det hur de intervjuadepedagogerna beskriver vikten av att det finns plats för lek av olika slag i den dagligaverksamheten. De uttrycker vidare att lek och motorisk utveckling hör ihop och samspelar. Iresultatet hamnar dĂ€rför utemiljön i fokus, vilket av pedagogerna beskrivs som att denbehöver vara vĂ€l utformad för barnens behov. Pedagogerna som intervjuats Ă€r ganska överensom vad som lockar till lek i utemiljön, men Ă€ven vad de skulle vilja förĂ€ndra för att förbĂ€ttraden.

Detta examensarbete Àr en undersökning om hur förÀldrar till barn pÄ tvÄ förskolor ser pÄ skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har anvÀnts Àr en kvalitativ enkÀtstudie med öppna frÄgor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka förestÀllningar de ger uttryck för. De frÄgestÀllningar som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur ser förÀldrar pÄ skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar förÀldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgÄngspunkter som tas upp i arbetet Àr definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Budgetens roll i företaget har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne och mycket kritik har riktats mot den. UtgÄngspunkten i vÄr fallstudie var Handelsbankens arbetssÀtt som vi har börjat med att studerat nÀrmare. UtifrÄn detta har vi sedan granskat de tre storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vÄr undersökning var sÄledes att ta reda pÄ vilka ekonomiska verktyg bankerna anvÀnder sig av för att styra verksamheten och mÀta resultat.I vÄr fallstudie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att fÄ bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fÄtt mycket kritk genom Ären.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strÄlbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och mÄlsökande behandlingar. För att sÀkerstÀlla att nya behandlingsmetoder Àr bÀttre Àn nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning pÄ mÀnniskor Àr omgÀrdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krÀvande delarna.

Bakgrund: I vÄrden i Sverige möts mÀnniskor frÄn olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen pÄverkar fysioterapeuten Àr en vÀrdefull komponent i att kunna erbjuda god vÄrd. Genom sjÀlvreflektion över möten med mÀnniskor frÄn andra kulturer kan fysioterapeuten lÀra om sig sjÀlv och pÄbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad sjÀlvreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförstÄelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident frÄn utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över bÄde enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet: Trots att studenterna Äkte till olika lÀnder med kulturella skillnader kom utfallet frÄn analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förstÄelse för att kulturen pÄverkar mÀnniskor att agera annorlunda Àn de var vana vid hemma.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

Fram till nu har en stor majoritet av allt berÀttande definierats som narrativt. Men dataspelen har möjliggjort berÀttande som inte passar in pÄ definitionen av ett narrativ. Det hÀr arbetet har granskat om det Àr möjligt att förmedla en hel berÀttelse endast med hjÀlp av icke-narrativa berÀttarmetoder. För att undersöka de icke-narrativa berÀttarmetoderna har en mod byggd pÄ Half-Life 2-motorn (Valve, 2004) skapats, dÀr dessa metoder implementerats. En testgrupp har fÄtt spela moden samtidigt som en strukturerad observation Àgt rum.

Utbildning och erfarenhetsutbyte inom franchise Àr ett lagstadgat krav och nyckelfaktorer för en fungerande och framgÄngsrik franchiseverksamhet. Franchisegivare försöker dÀrför stÀndigt förbÀttra utbildningen och erfarenhetsutbytet och frÄgan Àr om e-learning kan vara ett lÀmpligt verktyg för detta. Denna uppsats syfte Àr att undersöka möjligheten att komplettera utbildningen av franchisetagare och erfarenhetsutbytet mellan franchisegivare och franchisetagare med e-learning. Vidare att presentera en rekommendation för den mest lÀmpliga e-learningplattformen. För att uppfylla syftet valde vi att kartlÀgga hur utbildningen och erfarenhetsutbytet gÄr till idag och vilken kunskap som förmedlas, intresset för att komplettera dessa aktiviteter med e-learning samt vilken e-learningplattform som Àr lÀmplig för detta.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors instÀllning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi Àr en komplex frÄga dÀr olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansÄg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för vÀrnandet av patientens autonomi, vid svÄr obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten sjÀlv tog upp förfrÄgan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skÀl. Yngre deltagare och de med lÀgre utbildning var mer positiva till eutanasi medan Àldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ instÀllning.

Obesitas Àr en sjukdom som definieras av att personen i frÄga har ett BMI pÄ >30 kg/m2. Orsakerna till obesitas Àr exempelvis fysisk inaktivitet, för högt intag av energi och arvsanlaget. Följdsjukdomar vid obesitas Àr bland annat hypertoni, depression och tidig död. Fysisk aktivitet och kirurgi Àr exempel pÄ behandlingsmetoder för obesitas. Kirurgi har visat sig vara den mest effektiva bÄde pÄ kort sikt och pÄ lÄng sikt.

MÄnga har tröttnat pÄ traditionell reklam och utvecklingen gÄr mot att finna nya sÀtt att marknadsföra produkter och varumÀrken. Produktplacering möjliggör detta genom att vÀva in produkter som en del av handlingen i vanliga filmer och TVserier. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det relativt nya fenomenet produktplacering, hur det anvÀnds idag och hur det kommer att förÀndras i framtiden. NÄgra av de slutsatser vi dragit Àr att produktplacering ses som ett nytt och ytterligare sÀtt att synas pÄ. TV och film har stor potential att pÄ kort tid öka varumÀrkeskÀnnedomen för en produkt samtidigt som man fÄr en snabb geografisk spridning genom medierna.

Uppsatsen handlar om hur anvÀndningen av bemanningsföretag ser ut i tvÄ stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag anvÀnder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge lÀsaren en inblick i Àmnet. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form tvÄ intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjÀlp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de tvÄ livsmedelsföretagen anvÀnder sig av olika bemanningsföretag beroende pÄ vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser Àr att de mest förekommande anledningarna till att företagen anvÀnder sig av bemanningsföretag Àr snabbhet och flexibilitet.

Na?r en student idag utbildar sig vid ett svenskt la?rosa?te beho?ver denne info?rskaffa sig kurslitteratur som ett komplement till undervisningen. Det finns inget sja?lvklart tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hur studenten info?rskaffar sig sin kurslitteratur och information om litteraturen presenteras inkonsekvent o?ver olika ka?llor . Vi utvecklar da?rfo?r ett sto?dsystem fo?r so?kning av kurslitteratur, med syfte att effektivisera so?kprocessen samt att exponera studenten fo?r eventuellt tidigare fo?rbisedda ka?llor till kurslitteratur. Systemet utva?rderas i fo?rha?llande etablerade so?kstrategier hos 22 studenter. Resultaten visar att anva?ndandet av detta sto?dsystem inte bara minskar antalet steg markant utan a?ven minskar antalet tja?nster studenten anva?nder fo?r att info?rskaffa sin kurslitteratur ja?mfo?rt med studenters egna so?kstrategi idag..