Syfte: Syftet var att undersöka unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare var syftet att undersöka vad de unga kvinnorna har för åsikter om information kring livmoderhalscancer. Metod: Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Kvinnor i åldern 16-18 år rekryterades på Ungdomshälsan i Uppsala med ett medvetet urval. Totalt genomfördes 20 intervjuer. Innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera data. Resultat: Kvinnornas inställning till preventionsarbetet baserades på deras kunskap.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars användande av kameramobilen. Jag vill visa på vilka sätt de använder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser på dem och på fotografi och hur användandet kan ingå i konstruerande av dem själva. Kameramobilen ingår i den nya teknologin och därför vill jag även synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebära för praktiker och för ungdomars syn på fotografi. I och med att många ungdomar nu har en kamera ständigt tillgänglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förståelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att användandet av kameramobilen är en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berättande om självet.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: Kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden.Frågeställningar: ? Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet?? Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid?? Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna?MetodUndersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska som främmande språk och svenska som andraspråk. Som utgångspunkt till vår studie hade vi följande frågeställningar:? Vilka inlärningsstrategier säger elever att de använder sig av i engelska och svenska som andraspråk när de lär sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihåg ord?? Är vissa ord lättare än andra att lära sig?? Var lär de sig bäst?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlärningsstrategier i engelska och svenska som andraspråk?Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, då Vi bland annat beskrev två språkpedagogers inlärningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vår studie var att undersöka vilka ordinlärningsstrategier elever använder sig av i engelska och svenska som andraspråk. För att kunna tränga djupt in i varje informants tänkande och uppfattning använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt på den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i åldrarna 10 ? 19 år fått möjlighet att med hjälp av intervjuer reflektera över hur de lär sig ord i engelska och svenska som andraspråk.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa Kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster.

Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem.

Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och försöka förstå gymnasieelevers motivation i ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar är: Vad är det som motiverar eleverna att delta i idrott och hälsa? Hur skiljer sig motivationen mellan könen? För att uppnå syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvantitativ enkätmetod samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. Våra enkäter besvarades av gymnasielever i åk 2 i en mellanstor stad i norra Sverige.Resultatet av vår studie där 118 elever deltog, varav 65 flickor och 53 pojkar, visade att eleverna blev motiverade av olika faktorer. Motivationsfaktorerna skiljde sig dels mellan könen men även mellan motiverade och icke motiverade elever.

Vårt syfte med denna studie har varit att öka vår egen kunskap om elever som sällan eller aldrig deltar i idrottsundervisningen på gymnasiet. Ingångsvinkel vi har valt till arbetet är att se om kön, fritidsaktiviteter och yttre faktorer som utseende har inverkan på närvaron vid idrottstimmarna i skolan. Genom detta skapa oss bättre förutsättningar i vår framtida yrkesroll att påverka dessa elever till att bli mer aktiva i undervisningen.Genom arbetet har även det funnits en tanke att öka kunskapen om hur elever ser på idrottsämnet. Vad som är roligt och hur de upplever olika moment. För att genom detta få en större förståelse för framförallt de elever som inte deltar, men även de som gör det.

Studiens syfte var att undersöka det pedagogiska mötet ur ett elevperspektiv. Vilka olika typer av möten upplever en elev och hur påverkas hon/han av dessa? Sju intervjuer genomfördes med elever som gick sista året på Omvårdnadsprogrammet. Undersökningen gjordes genom en öppen riktad intervju. Studien var kvalitativ och fem olika teman kunde urskiljas, det var mötet med Kompisar, mötet med lärare, mötet med handledare, mötet med patienter och mötet med självet.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De intervjuade skulle samtliga ha fått diagnosen inom de tre senaste åren och går på olika program på en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det är att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hur det påverkar relationen med vuxna och med Kompisar samt hur det påverkar deras mående och framtidstro.   De intervjuade tillfrågades om sin medverkan av respektive speciallärare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet närsomhelst under arbetets gång.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en Instant Messaging klient som implementerats som en språkwrapper. Klienten använder ett känt öppen källkods-bibliotek vid namn libGaim för att få tillgång till Instant Messaging tjänster. Klienten fungerar som en språkwrapper till detta bibliotek, och låter andra applikationer nyttja biblioteket genom ett databasgränssnitt. Arbetet har utförts åt och hos Evolve i Karlstad. Systemet som utvecklats klarar att hantera vanliga Instant Messaging-funktioner så som uppkoppling av konto, nedkoppling, ändring av status, visa kompisikoner, och hämtning av information angående Kompisar.I beskrivandet av arbetet med detta system ges bakgrundsinformation angående wrappers och Instant Messaging, och dessutom angående de verktyg och metoder som använts likt byggverktyget SCons och utvecklingsmetoden eXtreme Programming.