SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är Kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på Kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs Kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetenskommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För attkunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftadeockså till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnaskompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som äruppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, Kompetensutveckling ochanvändarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie.

Syfte och frågeställningar. Vårt syfte är att granska Kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det på äldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur Kompetensutvecklingen följs upp..

Kompetens och Kompetensutveckling är viktiga områden för företag i alla branscher. Isvenska företag är utvecklingssamtal vanligt förekommande men av varierandekvalitet. Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur anställdas kompetens ochKompetensutveckling på ett konstruktivt sätt kan behandlas i ett företagsutvecklingssamtal.En teoretisk bakgrund som behandlar de två huvudområdena kompetens ochutvecklingssamtal författades och följdes av en fallstudie på ett medelstort it-företag.Den empiriska studien bestod av intervjuer med mellanchefer och företagsledning.Kompetens kan sägas bestå av teknisk kompetens och social kompetens. Den tekniskabeskriver förmågan att lösa en uppgift och den sociala kopplas till förmågan attfungera ihop med andra människor. En korrekt bedömning är viktigt för att kunnautveckla kompetens i linje med individens och företagets behov.

SammanfattningI kunskapssamhällets nuvarande form är Kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lärande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sätt genom vilket lärande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en Kompetensutvecklingsinsats och lärande. Kompetensutveckling är ett sätt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lärande. Detta sker både med formella och informella insatser utifrån varierande syften samt mål.Utvärderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lärande samt kunskap i relation till avsatt mål för Kompetensutvecklingsinsatsen utifrån ett företagsperspektiv.

Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Titel: Vad kan ett traineeprogram bidra till? En fallstudie av Sandviks traineeprogramNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Shahram BashiryHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-septemberSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad ett traineeprogram bidrar till. Jag undersöker vad Sandviks traineeprogram har bidragit till sedan programmet startades och huruvida programmet bidrar till Kompetensutveckling hos deltagarna och inom Sandviks kärnområden.Följande frågor analyseras?Vad kan ett      traineeprogram bidra till?Bidrar programmet till      Kompetensutveckling?Metod: För att ta reda på svaren har jag genomfört en fallstudie av kvalitativ metod. Preliminär data samlades in genom ostrukturerade intervjuer med fyra handledare som har handlett traineeanställda under utbildningen.

Konkurrensen på marknaden blir tuffare och tuffare för många företag och för att vara konkurrenskraftig när det gäller kunskap, forskning och utveckling gäller det att man har en bra läromiljö för medarbetarna så att man kan höja deras kompetens och utnyttja deras fulla potential.En av åtgärderna som Organisationen har gjort, var att byta arbetssätt på utvecklingsavdelningarna. Det nya arbetssättet - Scrum - vill de ha utvärderad för att kunna veta om det har gett önskad effekt och om det skulle gå att förbättra processen.Syftet med denna studien var att ta reda på hur medarbetarna har upplevt implementeringen av ett nytt arbetssätt, scrum, och hur detta har påverkat deras förutsättningar att lära.Jag har använt ett miljöpedagogiskt perspektiv och i huvudsak kvalitativ metod. Vissa inslag av kvantitativ empiri finns också för att komplettera.Resultatet av studien visade sig vara tudelat. Dels upplever medarbetarna att implementeringen av scrum har gått bra och att det fungerar tillfredställande. Å andra sidan visar det sig att man inte alltid lever som man lär och att inte hela scrumprocessen används i sin helhet eller som det är tänkt.

Syfte: Att beskriva om och hur undersköterskor och vårdbiträden arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom.Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetade på boenden för personer med demenssjukdom. Intervjuerna spelades in och dataanalysen bearbetades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visar att på de demensboenden som ingick i studien arbetade omvårdnadspersonalen utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. De hade kunskap, erfarenhet och strategier då det gällde bemötande och omvårdnad av personer med demenssjukdom. Det största hindret för att kunna arbeta personcentrerat upplevdes vara besparingar som leder till neddragningar i personalgrupperna. Samtliga deltagare hade en önskan om regelbunden handledning och Kompetensutveckling.

Med hjälp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslärare har jag försökt ge en bild av yrkeslärarnas upplevelser kring Kompetensutveckling inom karaktärsämnet. Hur de går till väga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslärarna själva får ta ett stort ansvar för Kompetensutvecklingen, snarare än rektorer och skolledning..

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till Kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

Företag: Ericsson Mobile Platforms, itAssign, Intentia, BioInvent och Cell Network. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur fem företag agerar för att utveckla den kompetens som finns i företaget och på vilket sätt detta agerande visas i den externa redovisningen. Metod: Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med nyckelpersoner för kompetens i fem företag som vi ansett vara kunskapsintensiva. Vi har använt oss av en intervjuguide och låtit respondenten utveckla sig fritt och uttömmande kring dessa frågor. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare frågor som skickats och besvarats via e-mail.

Personalen är företagens viktigaste tillgång är ett vanligt förekommande uttryck och kompetens anses idag utgöra en förutsättning för goda resultat och framgång (Björklund & Holmqvist, 1999; Johansson & Johrén, 2011). Det kan dock vara svårt att konkretisera ökade kunskaper i samband med utbildning, vilket kräver en diskussion angående hur verksamheten och medarbetare påverkas. Få organisationer har idag strukturerade system att spåra och upptäcka det värde och de positiva effekter som en investering i Kompetensutveckling kan medföra (Chong et al., 2000). GKN Aerospace Sweden AB arbetar aktivt med ett utbildningsverktyg för Kompetensutveckling som benämns "Training Days". Syftet med dessa utbildningsdagar är att med hjälp av interna lärare utbilda personalen för att höja kompetensnivån och för att uppmuntra till kunskapsutbyte.

För att överleva på den globala och konkurrenshårda marknaden måste företag vara flexibla, innovativa och optimera sina resurser. Genom att hyra in konsulter kan företag med snabb och effektiv verkan påverka sitt kunskapskapital. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida utvärdering av projekt kan öka konsultens Kompetensutveckling och kvalitetssäkring till framtida projekt. Uppsatsen undersöker om det finns något samband mellan konsulters kompetens och erfarenhetsåterkoppling, den omfattas av en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Det empiriska underlaget består av intervjuer med fem konsulter som representerar fyra konsultbolag i Sverige.