The main subject for this essay is victimization at work. The first question concerns victimization and the responsibility of the employer when bullying and harassments occur. The second question regards agreements between the employer and the employee, where the latter is paid to quit the employment because he or she is subjected to victimization, but also if any specific group of employees is especially affected. The purpose of the essay is to create understanding and clarification within current law, but also awareness of the possibilities where employers can create agreements with employees in order to make them finish their employments. In order to manage finding information some labour market parties were asked questions about their experiences of victimization at work and agreements among their members or employees.

The purpose of this work is to see if the students, on two separate high schools, understand what skills you should achieve after completing the course in physical education and health A 100 points. The entire study is based on a student perspective. In order to best answer the purpose, the questionnaire used in the "available groups" in schools. The questions for the work are: To what extent and how students perceive what they should achieve after completing the course in Sport and Health A?, Which is the goal, based on the curriculum in Physical Education, that students feel are important to achieve? and how do a comparison like between these two schools on the basis of what students perceive that they must achieve in Sport and Health A?The result shows that the main goal that finds support in the course objectives is an assertion; Has knowledge of what to eat to maintain or improve health, which over 90% of students had checked in.

BakgrundTeknik i förskolan Àr en del av pedagogernas uppdrag utifrÄn lÀroplanen. BÄde internationell forskning och litteratur i Àmnet visar att pedagogens kunskap Äterspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förstÄelse för teknik Àr begrÀnsad vilketresulterar i en osÀkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar ocksÄ att pedagogernas syn pÄ lÀrande Àr en avgörande faktor för hur barn fÄr möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att fÄ en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollÀrare, frÄn tio förskolor i tvÄ kommuner i vÀstra Sverige.ResultatTrots att förskollÀrarna gav mÄnga exempel pÄ hur de arbetar med teknik i förskolan sÄ ansÄg de flesta förskollÀrare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

Stöd till nÀrstÄende Àr en del av den palliativa cancervÄrden. NÀrstÄende kan uppleva att de inte kÀnner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vÄrden. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos nÀrstÄende i sen palliativ cancervÄrd. Som metod anvÀndes en systematisk litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vÄrden, stöd för att bibehÄlla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frÄgor.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

I detta arbete har jag tittat pÄ handledning pÄ arbetsplatser. Handledning Àr idag ett svÄrdefinierbart begrepp som anvÀnds allt mer pÄ arbetsplatser. Syftet med detta arbete Àr att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna anvÀnda sig av dem pÄ arbetsplatser och i medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgrÀnsa mig genom att titta pÄ momentet som rör medarbetarens utveckling i medarbetarsamtalet. I min teoretiska utgÄngspunkt har jag utgÄtt ifrÄn att det kan förekomma handledning i medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning.

NU-sjukvÄrden önskade hantera sina resurser optimalt och öka kostnadseffektiviteten. Med denna studie undersöktes vad som skulle kunna motivera sjuksköterskor pÄ kirurgi- respektive medicinavdelningar (N= 62) att öka sin kompetens för att arbeta pÄ tvÄ olika avdelningar, om instÀllningen till detta skiljer sig mellan omrÄdena samt huruvida Älder, anstÀllningstid, inre motivationoch omotivation kunde predicera instÀllningen till att arbeta pÄ tvÄ olika avdelningar. Instrumentet bestod av fyra delar. En demografisk del, tvÄ förundersökningen konstruerade skalor avseende att mÀta sjuksköterskornas motivation till att öka sin kompetens för att arbeta pÄ tvÄ olika avdelningar och instÀllningen till detta system, samt en svensk version av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Svarsfrekvensen var 60,9% och respondenterna var mellan 23 och 62 Är (M = 39,8, SD= 11).

The study discloses unaccompanied childrenÂŽs socialization in their new society. The purpose of the study is to investigate how unaccompanied children's schooling is an important factor in their socialization and skills development in their new society. For example, we have chosen to illustrate how their school works and if and whether the teachers receive the support they need in order to help children develop their skills so they can find their way in society. The research is based on three different methods. The first method is based on literature research.

Det finns ett missnöje bland vÄrdpersonal angÄende de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudomrÄden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

VÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr ?barn som drabbas av sorg?. Med denna studie ville vi fÄ en förstÄelse för och beskriva i vilken utstrÀckning förskollÀrare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om vi kunde se en skillnad mellan förskollÀrare i kommunala förskolor och fristÄende förskolor nÀr det gÀller denna kompetens.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att studera litteratur och forskning inom Àmnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och dÀrefter gjorde vi Ätta personliga intervjuer med förskollÀrare, fem i kommunala förskolor och tre i fristÄende förskolor med kristen profil.Intervjuerna med förskollÀrarna visade att de flesta ansÄg sig ha fÄtt nÄgon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i Àmnet.

The purpose of this thesis is to examine how the public libraries work towards SFI (Swedish For Immigrants) based on the views of the overseeing librarians. To study this we have asked the following research questions:What distinguishes the public libraries? work towards SFI according to the responsible librarians? What distinguishes the communication between SFI teachers and the librarians according to the responsible librarians? What opinions are held by the librarians in regards to their work with SFI?We have used a semi structured interview method with seven librarians in charge of the activities with SFI at small and medium sized public libraries in a rural area of Sweden. The theoretical framework is composed of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local public library profile and the authors? definition of collaboration.

VÄr undersökning har gjorts inom omrÄdet problemlösning och syftet var att se hur problemlösning undervisas i Ärskurs F-3 i tvÄ olika skolor. Vi har undersökt lÀrarnas syn pÄ problemlösning samt lÀrarens roll, erfarenheter och bakgrund nÀr det gÀller problemlösningsundervisning, för att se om lÀrarnas bakgrund och erfarenheter verkar ha nÄgon koppling till utformningen av deras problemlösningsundervisning. Vi har samlat material till vÄrt examensarbete genom en kvalitativ undersökningsmetod. Vi genomförde undersökningen i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Sammanfattning Ökade pensionsavgĂ„ngar bland 40-talister och fĂ€rre yrkesverksamma 70 ? och 80 ? talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sĂ€tt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anstĂ€llning. Vi Ă€r intresserade av att studera om det gĂ„r att urskilja nĂ„gra skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader gĂ„r det att urskilja mellan traineeanstĂ€llda och traditionellt anstĂ€llda samt hur pĂ„verkar dessa karriĂ€ren? Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften:KartlĂ€gga egenskaper som karaktĂ€riserar traineer och traditionellt anstĂ€llda.Undersöka skillnader i förvĂ€ntningar mellan traineer och traditionellt anstĂ€llda.

Studien syftar till att bidra med kunskaper om ledares upplevelser av att överföra lĂ€rande frĂ„n ledarskapsutbildningar till det dagliga arbetet, men ocksĂ„ att bidra till en ökad förstĂ„else för vilka organisatoriska faktorer som kan förklara dessa upplevelser, och vilken pĂ„verkan dessa faktorer har pĂ„ lĂ€randeöverföringen. Åtta stycken undersökningspersoner har intervjuats. Intervjudata har analyserats och diskuterats kvalitativt i relation till teorier och forskning inom lĂ€randeöverföring. Ledarna upplever generellt det som svĂ„rt att konkret beskriva hur och nĂ€r lĂ€randet utövas i arbetsvardagen, brist pĂ„ handlings- och interaktionsutrymme, liksom brist pĂ„ intresse, Ă„terkoppling och stöd frĂ„n frĂ€mst överordnade. Generellt upplevs att lĂ€rd kompetens, sjĂ€lvförtroende och drivkraft att anvĂ€nda det ledarskap som lĂ€rts avtar.