Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrågor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrån behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för Kompetenshantering. Med utgångspunkt i detta beskrivs också de utmaningar som uppstår vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras på en generell kartläggning av globala företags arbete med kompetensfrågor, tidigare forskning om IT- företags implementering av Kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriärplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del använt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrågor. Kunskap om personalens kompetens har främst delats genom nätverkande mellan de lokala ledarna.

Att byta jobb är kostsamt, både för individen och för företaget.Men vad är det som gör att man stannar på jobbet, är det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs på en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som är uppdelad på olika nämnder och aktiebolag. På tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och två av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen är att visa hur man använder verktyg så som kompetensutveckling, se hur lärandet hos och utvecklingen av personalen på arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.

Uppsatsen undersöker morgondagens kompetens i Kompetenshanteringssystem hos kunskapsorganisationer utifrån två frågeställningar Varför ska ett kunskaps?företag ta hänsyn till morgondagens kompetens i Kompetenshanteringssystemet samt hur kan Kompetenshanteringssystemet utvecklas ör att hantera indikationer på morgondagens kompetens. Kompetensbegreppet har förändrats från att vara knutet till specifika arbetsuppgifter till att fokusera på den kompetens som bhövs och används för att utföra en viss arbetsuppgift. Tidigare forskning talar om två olika kompetensdimensioner, den organisatoriska och den individuella. Den kunskapsorienterade organisationen utmärks av att den är föränderlig och hela tiden anpassar sig efter sin omgivning. Detta ställer nya krav på kompetens?begreppet och Kompetenshanteringen. Forskare har utvecklat en modell för kompetens i kunskapsorganisationer som binder samman organisatorisk och individuell kompeens med hjälp av teknologi. Samma forskare har även utvecklat fyra designprinciper för Kompetenshanteringssystem med syfte att stödja kunskapsorganisationr i deras arbete för att utveckla en bra kärnkompetens. Uppsatsen fokuserar på en av dessa designprinciper, nämligen integration av intressen. Uppsatsens empiri är hämtad från teknikkonsultföretaget Semcon AB, där det genomförts 19 halvstrukturerade intervjuer med medarbetare. Resultatet visar att kunskapsföretag ska ta hänsyn till morgondagens kompetens av flera skäl: morgondagens kompetens är en viktig del i den strategiska planeringen, synen på Kompetenshantering och kompetensutveckling binds ihop genom att kompetensutvecklingen får tydligare och mer långsiktia mål, samt att organi?sationen tvingas definiera sina kompetensmål tydligare. Den andra fråge?ställningen; om hur Kompetenshanteringssystemet kan utvecklas för att hantera indikationer på morgondagens kompetens ges ett antal svar. Genom att till exem?pel implementera ytterligare ett kompetensträd, arbeta mer med nyckelord och kommentarer, styra skattningspunkter uppifrån i organisationen, implementera önskelistor och använda standardiserade fält i CV?modulen, utveckla en vidare?utvecklingsdatabas samt ge en överskådlig bild av visioner, kompetensmål och annan aktuell information. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen och vikten av att integrera både organisationens och indiidens intressen i Kompetenshanteringssystemet lyfts fram. .

Integrerad produktutveckling, IPU, beskriver en produktutvecklingsprocess med parallella och integrerade aktiviteter. Den bygger på produktlivscykelns principer efter vilka den tvärfunktionella projektgruppen sätts ihop. Syftet med detta arbete är att jämföra teorin med den praktiska tillämpningen av IPU, med fokus på projektstruktur, mål och beslut samt kommunikation. Detta genom att intervjua fyra företag, verksamma inom olika branscher och ställa dessa mot de mest förkommande teorierna i litteraturen. Undersökningen visade att företagen använder sig av en projektstruktur som kallas Stage-Gate, vilken var anpassad efter respektive företag.