Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetenskommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För attkunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftadeockså till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnaskompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som äruppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling ochanvändarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie.

Detta arbete är ett uppdrag från Luleå kommun. Som kommun erbjuder Luleå ett flertal kompetensutbildningar där främsta målet är att utveckla mänskliga kompetenser i arbetslivet, men även att ge möjligheten till varje person att förbättra sin kompetens under hela sin anställningstid.Det erbjuds också karriärutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. Därför är Luleå kommun intresserade av att ta reda på vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har även tagit fram ett så kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nämligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa är viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev därför att ta reda på om de kompetensutbildningar som Luleå kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tre lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lärarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har påverkats av de möten lärarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan få för lärarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats där deltagarnas egna perspektiv är utgångspunkten för undersökningen. Vår strävan är att få en kontextuell förståelse för hur studieresa som läroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lärare, där vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer, fältforskning samt för- och eftermätning i enkätform som kvalitativa metoder. I enkäter och intervjuer har vi utgått från öppna frågor för att få detaljerade och självständiga svar. Fältforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster.I studiens resultatdel redovisas lärarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sätts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av näringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete står inför en omfattande förändring som en del av organisationens strategi för att uppnå en långsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krävs en kompetensutvecklingsstrategi som även den premierar långsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet är uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mål- Vad kan göras för att främja organisatoriskt lärande inom grupperingen- Vad kan göras för att främja det individuella lärandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet är genomfört med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av en empirisk studie.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna använder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få svar på vårafrågeställningar. De medverkande var två barnskötare och tvåförskollärare, de arbetar i förskolan med barn i åldern 1-5 år.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstår nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framträdande i vår undersökning är attpedagogernas uppfattning har förändrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

I dagens kunskapssamhälle ställs det höga krav på individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslånga lärandet och poängterar att alla människor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillväxt och välfärd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda på hur organisationer och individer egentligen ställer sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda på vilka mål SKF har med att erbjuda sina anställda kompetensutveckling.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset är stort i att ta reda på vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgång till dem möjligheterna. Intresset finns även i hur bemanningskonsulterna själva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anställningsbarhet, jämfört med kundföretagens egna anställda. Undersökningen gjordes genom att intervjua några av bemanningskonsulter som är på en långtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt några av kundföretagets egna anställda som fick sin anställning på kundföretaget efter att har varit konsulter på uppdrag hos det kundföretaget. En jämförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anställda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

En allmän uppfattning är att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses även använda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus på individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkät undersöktes två arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vård Institution: Institutionen för vårdvetenskap och hälsaKurs: LVO 110, Vård och omsorg för lärare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vårdpersonal är omvårdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vårdarbetet ska bli så professionellt som möjligt. Inom palliativ vård är det särskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krävs eftersom de döende personerna och deras anhöriga är i en speciell situation. I problemformuleringen berättar vi att det är många vårdgivare som tycker att det är svårt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur läraren kan gå till väga inom undervisningen av palliativ vård och av den anledningen är det svårt för läraren att hantera uppgiften.

Denna uppsats behandlar hur små företag kan arbeta med kompetensutveckling. Fokus i arbetet ligger på hur kompetensutveckling av de anställda, som individer, sker i team- och gruppform. För att erhålla erforderlig data har en fallstudieundersökning genomförts med hjälp av djupintervjuer. Fallstudieobjektet i fråga har varit räddningstjänsten i Luleå, eftersom det är allmänt vedertaget att de arbetar i team. Metoder för kompetensutveckling kategoriseras efter tre teoretiska modeller.

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt.

Sammanfattning Titel Kompetens och förståelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan Kärreman Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur revisionsbyråer hanterar kompetensutvecklingsfrågor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser på kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi använt ett hermeneutiskt inriktat angreppssätt eftersom vi ifrån ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling går till och förstås. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förståelse för vår frågeställning utifrån en process där både teori och empiri var viktiga. Vi har använt en kvalitativ metod och insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer på Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Titel: Går ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollärares kompetensutveckling. Nivå: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie Bäckström. Utgivningsår: Våren 2014. Handledare: Anna Henningsson Yosif. Problemområde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollärare i många fall inte leder till att lärarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bättre organiserande av lärares kompetens-utveckling samt till att en förbättrad fortbildningskultur på grundskolor ska skapas.

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver att sjuksköterskans kompetens ständigt utvecklas för att tillgodose patientsäkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lärande, som är ett relativt nytt inlärningssätt. E-learning innebär att lärandet sker med hjälp av datorer via nätverk. Syftet med studien var att genom en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken inställning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades.