SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, redovisningsfördjupningen och controllerfördjupningen, EKR/EKC 362Titel: Belöningar ? mer än bara pengarFörfattare: Frida Eriksson, Jessica Gräntz, Emma UebelHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonInledning/Syfte: Belöningssystem är idag ett omdiskuterat ämne i media. Belöningssystem existerar i alla företag på ett eller annat sätt. Därmed väcktes vårt intresse att undersöka detta ämne. Vårt syfte med uppsatsen att undersöka hur belöningssystem används för att påverka de anställda.

ABSTRAKTUnder de senaste åren har det släppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vår litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar på att spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp spelares uppfattning kring detta. Därför har vi undersökt spelares uppfattning kring sin egen kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkät, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. Vår slutsats är att spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement.Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft.

Det är ofta man får höra och läsa om att barn och ungdomar ses som ett problem i samhället utifrån deras handlingar och beteende.  Under de senaste åren har ungdomsorganisationer ökat i antal vilket har gjort att ungdomarna har fler ställen att gå till och tillbringa sin lediga tid på.Syftet med detta arbete är att undersöka några ungdomsorganisationer genom att intervjua anställda inom organisationerna och på så sätt få en uppfattning om deras syn på arbetet, filosofin och utvecklingen i organisationen.De teorier vi har valt att använda oss av i vårt arbete är human resource management (organisations uppbyggnad), grupp processer samt samspel inom relationella perspektiv. För att på bästa sätt kunna undersöka det har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer på grund av vår undersökning präglas av de anställdas känslor och tankar som är svåra att beräkna i kvantitativa undersökningar.Det vi fått fram under vår tid med uppsatsen är att samarbete mellan organisationer är något som uppskattas och visar en framgång i arbetet med barn och ungdomar. Där det brister i de organisationer vi varit ute på är i den ekonomiska delen som till exempel visar sig i för få anställda. Det positiva är att man ständigt ser en positiv utveckling inom ungdomsorganisationerna som i sin tur påverkar samhället.

Dålig kommunikation, uteblivet samarbete, dåliga alternativa lösningar till resenärerna vid trafikstörningar gör att resenärerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tågtrafiken tappar resenärer. Varje trafikhuvudman är ansvarig för resenärerna. Formen på trafikavtal mellan trafikhuvudmännen och järnvägsföretag skapar en struktur på ansvarsfördelningen av olika komponenter.Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkätundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsättningen) Småland AB där jag jobbar som trafikledare. Jönköpings länstrafik (JLT i fortsättningen) förhåller sig till DSB Småland med ett trafikavtal.

Den samhällsutveckling som pågår idag innebär stora förändringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som ställs i det nya informationssamhället är det således av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslångt lärande. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en föränderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera är två informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gäller syn på utbildning och kompetens.

Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Denna uppsats syfte var att undersöka varför studenter sökt sig till mediepedagogutbildningen i Piteå och var de hamnat efter att de avslutat den. Detta har undersökts med hjälp av intervjuer och enkäter med både före detta och nuvarande studenter men också med utbildningsansvariga och tilltänkta arbetsgivare. För att göra undersökningen mer tillförlitlig så har jag studerat liknande rapporter, uppsatser och forskning och haft ett nära samarbete med högskoleverket under resans gång. Resultatet visar att de studenter som sökt sig till utbildningen har haft ett gemensamt intresse av media och pedagogik och att det finns ett behov av studenterna inom ett flertal yrkesområden efter avslutad utbildning. Samtidigt har det visat sig att utbildningen går att utveckla ytterligare men att den redan idag håller den klass som man kan förvänta sig av en högskoleutbildning.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av klassernas läsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk kompetens.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

Syftet med studien handlar om fotbollsföreningarnas situation och utvecklingsmöjligheter i Norrbotten. Metoden är kvalitativa och utgörs av besök och intervjuer hos föreningar i Norrbotten. Studien är formad runt begreppen utveckling, förutsättning och motiv. Den teoretiska referensramen utgörs av funktionalismen och begrepp som kultur, solidaritet och socialisation diskuteras. I ett Norrbotten drabbat av urbanisering blir föreningarna lidande.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

I denna studie har vi undersökt tre förskollärares uppfattning av förändringar i detsocioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan.Vi har i studien särskilt inriktat oss på följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala färdigheter, relationsfärdigheter,kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, problemlösningsfärdigheter, självhävdelseoch självkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien är sociokulturellteori, Honneths erkännandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ ochbestår av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter på förskolan har förändrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmåga har utvecklats. Denna utveckling visar sig främst genom att barnen i högreutsträckning än tidigare visar benägenhet att agera på ett mer genomtänkt ochprosocialt sätt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.