Studien handlar om hur förskollärare på en förskola med teknikprofil talar om teknik ochteknikarbete samt deras tal om teknisk kompetens. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare på en förskola med uttalad profilering mot teknik talar och arbetar med teknik. Dessutom syftar studien till att redogöra för förskollärares syn på kompetens vad avser teknik samt i relation till barns lärande om teknik i förskolan. För att ta reda på det intervjuade jag förskollärare med flera års erfarenhet av teknikarbete. Innehållet i intervjuerna och det observerade teknikmaterialet på förskolan låg till grund för studiens resultat.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i välfärdsarbetet, utifrån deras i stiftelseform drivna seniorboende. Frågeställningen innefattar även i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrädare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnämndens ordförande och en områdeschef inom äldreomsorgen. Den använda metoden var intervjuer som berörde frågeområdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Denna uppsats är en litteraturstudie med en mindre intervjuundersökning. Syftet är att ta reda på om kompetensen tillvaratas i arbetslivet. I litteraturgenomgången har olika begrepp angående ämnet sökts. Ett individperspektiv har använts i analysen av ämnet. Vad som i första hand intresserat mig är att se om de organisationsförändringar som skett har medfört någon förändring angående tillvaratagandet av den individuella arbetstagarens kompetens.

Titel: En kvalitativ fallstudie hur aktörer skapar och bibehåller förtroende i organisationer med fördelat ansvar Nivå: Kandidatuppsats Författare: Jens Bergvik och Hanna Eriksson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2015 ? januari Syfte: Enligt tidigare forskning är förtroende grunden för många av organisationens resultat och basen i fungerade relationer och samarbeten. Sambandet mellan förtroende och den ansvarsfördelade organisationen är identifierad men saknar praktisk forskning, då en ansvarsfördelad organisation kräver samarbete beroende på att många har befogenhet till ansvar och beslutsmakt. Syftet med denna studie är därmed att ge en ökad förståelse för hur aktörer skapar och bibehåller förtroende samt att belysa förtroendets roll i ansvarsfördelade organisationer. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Med hjälp av deduktion har teori och empiri arbetats fram där grunden för studien har varit i form av en fallstudie som antar ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Resultat & slutsats: Studien tyder på att förtroende är svårt att beskriva då det uppfattas som en abstrakt fenomen och därav avsaknaden av konkreta verktyg.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hälso ? och sjukvården upplevde läkemedelshantering till äldre. Metod: Studien hade en kvalitativ design och data samlades in med enskilda intervjuer av fem sjuksköterskor och analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman med underliggande kategorier. De teman som framkom var: Sjuksköterskan har en betydelsefull roll, att ha insikt och kompetens om äldres läkemedelsanvändning, att anpassa behandlingen till patientens förutsättning och att ha en fungerande verksamhet.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Den slutliga kvalitén på omvårdnaden påverkas av relationen mellan sjuksköterskans tillfredsställelse med arbetssituationen och organisationens uppbyggnad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier: att ha behov av stödjande introduktion för att komma in i yrkesrollen, att tvivla på sin kompetens, att ha behov av att prata med andra nyutexaminerade sjuksköterskor, att arbeta under tidspress känns som att handla utan att tänka, att bemötande styrs av egna och kollegors förväntningar samt att acceptera och förstå sin nya roll. Resultatet kan bidra till högre kvalité på omvårdnad utförd av nyutexaminerade sjuksköterskor om det blir ett bättre samarbete mellan dem och de vana sjuksköterskorna.

Sepsis är ett livshotande tillstånd som kan drabba patienter inom hela sjukvården där sjuksköterskans arbete är av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis är oroväckande hög och är därmed ett viktigt område att uppmärksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis på en somatisk vårdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar där fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument.

Syftet med min studie är att undersöka hur samarbete mellan lärare/skola och föräldrar till elever med svenska som andraspråk kan byggas upp och bibehållas. Jag har utarbetat följande frågeställningar: ? Hur uppfattar och värderar lärare och föräldrar samarbetet? ? Vilka hinder mot samarbete kan urskiljas? ? Vilka samarbetsformer är mest framgångsrika? Genom kvalitativa intervjuer med en grupp föräldrar till barn som har svenska som andraspråk och deras lärare försöker jag att synliggöra vad som är ett konstruktivt samarbete och hur man kan få till ett sådant. Valet av kvalitativ intervju som metod var för att jag därigenom kan förstå lärares och föräldrars olika tankar och åsikter om mitt valda ämne och utveckla djupare kunskaper som jag kan använda i mitt framtida yrkesliv. I tidigare forskning kan vi utläsa att en bra relation mellan lärare och föräldrar underlättar samarbetet och att lärare måste skapa en relation till föräldrarna med ömsesidig respekt, där läraren verkligen lyssnar och bekräftar föräldrarna.

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor.Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Sammanfattning: Det här är en empirisk studie om fritidgårdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgård för att det är den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den här kommunen undersöker vi vilka åtgärder skolan och fritidsgården tar tillsammans för att hjälpa ungdomarna ifråga.Syftet med den här studien är att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgården och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder är att struktur och mål är oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och därför kunde de ge mycket mer i de här samarbetena om mål och struktur var tydligare.