Samhällets förändrade kommunikationssätt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vägledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning på betydelsen av att satsa på oberoende och lättillgänglig vägledning. Mot denna bakgrund är syftet med vår studie att få förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att vara tillgängliga för målgruppen som föredrar vägledning via digitala medier framför den traditionella vägledningen. Utifrån tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vägledare tar sig an förändringarna som uppkommer med vägledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra åtta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare på både grundskola och gymnasieskola med följande frågeställningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att möta målgruppen som föredrar vägledningssamtal via digitala medier i förhållande till traditionella vägledningssamtal? ? I vilken utsträckning upplever studie- och yrkesvägledare att de själva kan påverka i vilken omfattning de använder sig av vägledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvägledare om sin kompetens i att vägleda via digitala medier, i förhållande till traditionell vägledning? Vår analys tar utgångspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

studier visar en låg produktivitet jämfört med andra branscher men också komplexiteten av produktivitetsmätningar. Syftet med rapporten är att undersöka platschefens roll och vilka faktorer som påverkar förmågan att få ut produktiviteten på en byggarbetsplats. Fallstudien genomfördes på fyra av Peabs projekt och frågeställningen besvarades med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkätundersökningar. Vidare undersöks produktivitetspåverkande faktorer såsom kommunikation, motivation, Kompetens och samarbete. Vid jämförelse används en incitamentkvot som ställs i relation till enkätundersökningarna och intervjuerna.Resultatet visar tydliga skillnader mellan platschefernas förmågor, arbetssätt och egenskaper som leder till en skillnad i produktivitet på arbetsplatserna.Slutsatsen visar vilka egenskaper och arbetssätt som tenderar i att ge en hög produktivitet..

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhället har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhälle. Digitala lärverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för både elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet är att undersöka hur verksamma lärare undervisar elever i behov av särskilt stöd med hjälp av digitala lärverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. På vilket sätt undervisas elever i behov av särskilt stöd i skolan kring digitala lärverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan använder sig av? På vilket sätt integreras digitala lärverktyg för att gynna lärandet, kommunikation och delaktighet gällande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv på den verklighet som studeras.

Förändring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrådgivare under en längre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hälso- och sjukvård utbildades för att arbeta på Alkohollinjen. De blivande rådgivarna erhöll sammanlagt åtta dagars MI-utbildning fördelade över nio månader. Olika skattningar gjordes för att följa rådgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skådespelare) spelades in under utbildningens gång och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI).

Titel: Mötet med det okända - En kvalitativ studie om högskolor och universitets kriterier för köp av PR- och kommunikationstjänsterFörfattare: Michelle Hallangen och Erika OlofssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2012Bakgrund: En stor del av forskningen inom PR handlar om kommunikatörerna och deras roller inom organisationer. Det finns inte mycket forskning om relationen mellan organisationer och PR-konsulter. En del av detta är området kring köpet av PR- och kommunikationstjänster. Denna studie fokuserar därför på kundens perspektiv på PR-konsulter och byråer. Den ska ta reda på vad de utvalda universiteten och högskolorna baserar sina val på.

Syftet med studien var att undersöka lärande och kompetens inom sågverksindustrin. Forskningsansatsen utgick från en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgångspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivån inom sågverksbranschen.

Sammanfattning Syftet med projektet är att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmålsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gårdar, varav två av gårdarna är belägna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De två andra gårdarna är belägna i Surahammars kommun och är intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprättats för varje gård innan och efter ett inträde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jämförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gård.

I denna uppsats är utgångspunkten att affärsförhandlingar blir allt viktigare som ett område för yrkeskunnande, kompetens och lärande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv på området.Syftet med uppsatsen är att undersöka området affärsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsområde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affärer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affärsförhandlingar på sina respektive områden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jämförts och analyserats med hjälp av ett antal i bruk varande teorier och modeller på det pedagogiska området.Studien visar att affärsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process där det ofta saknas en gräns mellan försäljning och förhandling.

I ägarledda företag består styrelsen oftast av ägaren själv eller av familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll är ofta bara en formalitet. Flera författare påpekar vikten av att få in externa ledamöter i styrelsen för att få en aktiv styrelse och att få tillgång till fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstående person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos ägarledda företag kan vara rädslan att förlora inflytandet över företaget eller att den externa ledamoten inte förstår företagets konkurrenssituation. Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts är vilken kompetens som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen, samt om antalet anställda gett upphov till anskaffandet av externa ledamöter.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativmetod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling på personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval frånfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktområde såsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Denna uppsats är i huvudsak en empirisk studie i hur skolledare och företrädare från olika företag och branschorganisationer ser på varandra utifrån ett samarbetsperspektiv. Vi har genomfört 10 intervjuer med rektorer samt 5 intervjuer med representanter för olika företag. Syftet med uppsatsen är att utforma en modell som båda parter kan använda när de ingår samarbete. Anledningen till att vi valt att skapa en modell är att det finns många former för samarbete och olika former innebär olika typer av risker och konsekvenser som samarbetsparterna bör ta i beaktning. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till tre aspekter som påverkar varandra mer än annat: Val av företag/samarbetspartner Typen av företag, oftast förknippat med branschen som företaget är verksamt inom, har en central roll för dels hur samarbetet kan utformas, dels olika risknivåer som samarbetet innebär.

Syfte. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide användes vid datainsamling där åtta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade på AF i två olika regioner i Sverige.

Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks.