När konkurrensen hårdnar och marknaderna globaliseras så ökar kraven på varje företag att utvecklas. I takt med förändringarna i omvärlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgångsfaktor är att kroka arm med flera samarbetspartners. Här är vänortssamarbeten en möjlighet för att ge regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vänortssamarbete kan ge företag på lokal nivå högre kompetens genom att ingå i ett nätverk orter emellan.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjänstpersonal för att främja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i Jämtlandslän, som ansvarar för åtgärder som inriktas mot personer i deras hem där samarbete med hemtjänst ingår. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete är en process som bygger på ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation är en förutsättning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara på varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsätter kontinuitet och återkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjänstpersonalen vilket innefattar att arbeta nära varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress..

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Vårterminen 2006.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning..

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress.

Elever i skolan måste kunna samarbeta i många olika situationer för att lära och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra är en del av den sociala kompetensen, men det är inte självklart att alla elever kan samarbeta utan svårigheter. Detta har vi sett på skolorna och vi har även pratat med pedagoger som påvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidiga år ser på begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek används i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning.

Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor, inom hemsjukvården, uppfattar sin egen kompetens och sitt behov av stöd i relation till sina arbetsuppgifter. Metoden är en enkätstudie. Enkäten förmedlades via e-post. Urvalet utgjordes av 131 sjuksköterskor inom hemsjukvården i en större stad i Mellansverige, varav 15 av sjuksköterskorna deltog i studien. Resultatet visar att den egenuppfattade kompetensen hos deltagarna var hög och majoriteten av de sjuksköterskor som medverkade känner sig trygga i att arbeta självständigt och att utföra sitt uppdrag som sjuksköterska inom hemsjukvården.

Anledningen till att djur behöver sjukgymnastik är densamma som för människor. Sjukgymnastik används som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier från Irland och Storbritannien visar att det finns ett växande intresse för djursjukgymnastik. I Sverige återfinns de flesta djursjukgymnaster inom privat djurhälsovårdsverksamhet där veterinärer och djursjukgymnaster samarbetar.

Skolan är ansvarig för att ett fungerande samarbete mellan hem och skola upprätthålls. Både skolpersonal och föräldrar vill givetvis att barnet får den optimala utvecklingen under sin skoltid. Det är av största vikt för barnets välmående att de båda parterna känner förtroende för varandra. Detta förtroende kommer inte av sig själv utan är en process som innebär återkommande samtal och möten. Skolan har inte alltid sett ut som den gör idag och det har inte heller synen på hur föräldrakontakten skall se ut.

Modersmålslärare och klasslärares syn på samarbete.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur kompetensutvecklingsåtgärder bidrar till att medarbetarna får ökad kompetens. Detta ska ses utifrån både ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda på vilka förutsättningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.