Syftet med denna uppsats är att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende påverkar innehållet i de kommunala revisionsberättelserna. De problemområde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade två olika enkäter med standardiserade frågor vilka översändes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt biträde i landets samtliga kommuner. Enkätfrågorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena.

Kunskapsföretag utmärks av att produktionen är icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den värdefullaste tillgången i kunskapsföretag är därför det som kallas humankapital, det vill säga de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet är den tillgång i företaget som skapar andra tillgångar och samtidigt är detta kapital det som är svårast att sätta ett värde på. Värdering av humankapital kan påverka den externa bilden av ett företag, men även internt kan värderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur värderingsresultaten kan användas internt i företaget.

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

In this essay I will analyze how the poor relief was used in Eskilstuna during the years of 1883 to 1913. In the records over who took allowance from the authorities it will also be mention the year of birth, which block the person lived in, sometimes if that person had any children, and if the person was a women it was often written down what profession the (often dead) husband have had when he was alive, or as an alternative what the fathers profession had been and finally its notified how much the person had every month in allowance.I want to see how the poor relief changed over time. I will do four close checkups, i choose the years 1883, 1893, 1903 and 1913. I will read in the records and compare how many it was that needed the poor relief for that year and further on I will mark out where these people was living in Eskilstuna city. For that propose I will use a map from 1890 and mark out every block in town that received the allowance.

Little attention has been paid in the literature to libraryassistants in Swedish public libraries. In this bachelor thesis,the professional role, work duties, career prospects and statusof library assistants are examined at two public libraries.Because of a scarcity of published information on thedevelopment of this profession in Swedish public libraries,retired library assistants, as well as currently employedlibrary assistants, librarians and a library head wereinterviewed.Since the ?80s, work duties of library assistants havechanged, with a reduction in some of the more manualaspects of library work, the development of new duties and,overall, an increasing similarity in the duties performed bylibrary assistants and librarians.Additionally, the public perception of library assistants as acategory distinct from librarians was investigated bydistributing questionnaires to library patrons. Contrary toexpectations prompted by statements in the literature, asubstantial portion of visitors was found to be aware of thetwo separate categories.Library assistants at Swedish libraries have no careerprospects, unless they undertake studies in their own freetime and at their own cost, and obtain a librarian degree. Adifference between the situation of library assistants inSweden and corresponding professional categories in a fewother countries is that, at present and for several years, noformal education for library assistants has been available inSweden.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagogens kompetens används i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lärare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehåll och funktion. Metod: Litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lärare, verksamma på tre olika skolor, ligger till grund för vår studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt på skolorna. Enligt specialpedagogerna är deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet både på individ- grupp- och organisationsnivå. Det stämmer väl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lärarna är emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna på individnivå.

The aim of this study was to gain a greater understanding of what social workers perceive to be mentally demanding and emotionally challenging work, and which strategies they use to handle it. I chose to interview six social workers, three of them had long experience of social work, and three of them had worked for less than a year. The justification for this choice wasthat I wanted to interview people with different experience of social work over time, to be able to see possible differences in what was perceived as mentally demanding and emotionally challenging work, and how it was handled. The social workers were interviewed with a semi structured interview manual.The results showed that the organization of the social service is not fitted to the work that social workers execute. This means that what is perceived as mentally demanding and emotionally challenging work largely depends on this.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som är av betydelse i mötet med vårdaren enligt patienterna. Studien är en litteraturstudie, som utgått från en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som använts har varit en latent innehållsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp är svåra att hålla åtskilda i verkligheten.

Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt.

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av särskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn på lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som är i behov av särskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention är att ta reda på hur pedagoger upptäcker barn som har svårig-heter med lek och hur pedagoger stärker dessa barn.

Syftet med vår undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vår undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stärka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som är av betydelse i mötet med vårdaren enligt patienterna. Studien är en litteraturstudie, som utgått från en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som använts har varit en latent innehållsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp är svåra att hålla åtskilda i verkligheten.

Status är ett brett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Status ställs ofta i samband med yrke och många människor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsägelsefulla resultat från tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar på att yrkets status är hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbättras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förändras för att påverka yrkets status.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 år. Traumateamets utbildning och kompetens är av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte.