Det övergripande syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll på olika grundskolor inom en kommun och förutsättningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll.Undersökningen är kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lärare och rektorer för att nå syftet. Som teoretisk utgångspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummetI studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte används fullt ut, på två av skolorna, enligt specialpedagogerna själva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förändra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. Lärarna anser dock att kompetensen används och de är nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas.Det framträder tre olika specialpedagogiska verksamheter där specialpedagogens arbete styrs och genomförs på olika sätt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Utgångspunkten i svensk aktiebolagsrätt är att styrelsens förvaltningsrätt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla åtgärder som inte är i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremål eller inkräktar på stämmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att på detta sätt ange styrelsens förvaltningsrätt negativt är att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för gränsdragningsproblem. Tydlighet avseende gränserna för styrelsens förvaltningsrätt förutsätter emellertid att osäkerhet inte föreligger beträffande omfattningen av stämmans exklusiva kompetens.Utgångspunkten i denna uppsats är att de bestämmelser som anger stämmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det är dock omdebatterat om motsatstolkning är en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.

Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklärare med rytmisk sång som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansågs motsvara samhällets krav på en ?modern? musiklärare. Hur formades studenter, lärare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sångpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sångpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sångpedagogers unika och personliga berättelser ligger till grund för studien vars resultat visar på att den mångfacetterade sångpedagogiska verksamheten bär på utmaningar som går att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och självinsikt.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vad svensklärare har för uppfattningar om demokratiuppdragets innebörd samt hur dessa lärare arbetar med detta i sin undervisning för att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. För att komma fram till detta har vi valt att använda oss av en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har inlett detta arbete med att i bakgrunden visa på demokratiuppdragets komplexitet utifrån aktuell forskning. Detta genom att belysa skolans dubbla uppdrag, värdegrunden och spänningar kring värden och ideal. Vi har även behandlat begrepp som jämställdhet och mångfald, som kan ha olika betydelser för olika människor.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats ? motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att föräldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. Föräldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gällande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta.

Uppsatsens undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i italienska. Syftet med uppsatsen är att dokumentera och analysera hur lärare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jämföra hur lärarna ser på sambandet mellan språk och kultur i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner på kulturbegrepp inom språkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarläggs att styrdokumenten lämnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lärarna känner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. Många av dem kommer från länder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning från sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa människor att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken är särskilt utmärkande inom reglerade yrkesgrupper. Tandläkare är ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandläkarexamen från ett tredje land, måste därför genomgå prövning och komplettering av sin kompetens för att erhålla svensk legitimation.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Dagligen möter vårdpersonal patienter från världens alla hörn vilket innebär att olika kulturer möts. Kulturkrockar och språkförbistringar är något som då kan upplevas. I omvårdnadsarbetet är det av vikt att förstå sig på patienten samt att kunna kommunicera. Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket gör att omvårdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer från andra kulturer. Syftet med denna studie var att ta reda på hur färgade afrikaner upplever bemötandet från sjukvårdspersonal i svensk hälso- och sjukvård.