Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kännetecknar en kompetent dans- respektive matematiklärare, för att sedan göra en jämförelse mellan dessa. Då läraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematikläraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som använts i undersökningen är skriftliga reflektioner, vilket innebär att informanterna fritt har fått reflektera över vad som kännetecknar en kompetent dans- respektive matematiklärare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen är genomförd på två skilda gymnasieskolor inom två olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fått reflektera över den kompetente dansläraren och teknikeleverna har fått reflektera över den kompetente matematikläraren.

The purpose of this study was to describe experiences in daily social life of parents of children with psychotic illness. Five parents with long-term experience of psychotic illness have been interviewed. The frame of reference in emotion theories of Thomas Scheff and Randall Collins have been used to analyze the results. The study is qualitative and has a phenomenological approach to shed lights of meanings in daily social life. The following meanings was found: Openness with certain reservation shows that honesty is important for the feeling of solidarity, Social expectations in daily life describes the parents´own expectations as well as expectations from others.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan.

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur lärare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnå en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lärande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa särskilt utifrån elever i behov av särskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där samspel med andra ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer då elevers svårigheter inte ses som individburna utan uppstår i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun där empirin samlats in genom en enkät till samtliga grundskollärare. Resultat:Det som undersökts är lärares skattning av framgångsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som värderas högst är tid.

Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lärarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ?krissituation? för att erbjuda en inblick i vad som kan förväntas av lärare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan från 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som får ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats är en studie av den ?den goda? läraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lärarprofessionen.

Syftet med det här arbetet var att presentera några faktorer som hindrar eleverna i år nio från att uppfylla sin önskan om att lära sig kommunicera på franska och därmed att uppfylla kursplanens mål angående muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel på sådana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i år nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens är ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna från att kommunicera är: otillräcklig mängd av och svårighetsgrad på input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ språkförmåga innebär bland elever samt att eleverna inte känner språklig eller social trygghet i undervisningssituationen..

Introduktion: Att någon gång drabbas av psykisk ohälsa blir allt vanligare, därför är betydelsen av forskning inom området stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvårdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvård men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvård är begränsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området.Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster.

Ett av målen i skolans läroplan är att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmåga att kunna anpassa språket beroende på den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man är vanligt förekommande i det svenska språket. Att översätta detta ord fordrar en förståelse av situation såväl som av register. Undersökningen går ut på att ta reda på hur eleverna hanterar översättningen av man och om de vet när situationen fordrar formellt eller informellt språk.

En vårdrelation som bygger på respekt, ömsesidighet och förtroende kan utgöra ett viktigt stöd för den sjuke människan. Förtroendet har beskrivits som den viktigaste faktorn för att en lyckad och effektiv vårdrelation ska skapas. I syfte att beskriva vilka faktorer som påverkar förtroendet i en vårdrelation utfördes en systematisk litteraturstudie. En kvalitativ dataanalys med deduktiv ansats utfördes utifrån innehållet i 12 studier med olika metodologiska ansatser. Analysen resulterade i fem kategorier med faktorer som påverkar förtroendet i en vårdrelation.

The term ?social competence? is widely used by organizations in job advertisements, despite the problems of making a unified definition of it. The purpose of this study is to investigate which features the organizations require, why organizations require them and how the assessment is implemented for recruitment. To answer the purpose of this study, eight qualitative interviews conducted with recruiters from four different staffing agencies. Further a literature study was performed to define the concept of ?social competence? and its meaning, in order to later connect this to the result.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklärare samt framställningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna språk från 2011 ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa två analyser jämförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna språk från 2000 i anslutning till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgår från Tornbergs tre kulturperspektiv, som används som idealtyper vid analysen av lärarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet är att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de båda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock åt då kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn där nation och kultur inte nödvändigtvis måste höra samman. Fransklärarna tycks uppdelade i tre grupper.