Syfte: Studien a?mnar till att underso?ka korrelationen mellan redovisat va?rde och marknadsva?rde med avseende pa? fo?rvaltningsfastigheter.Metod: Studien har tilla?mpat en kvantitativ metodstrategi da?r data fra?n kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras fo?ljt av att korrelationsanalyser genomfo?rts.Slutsats: Signifikanta positiva samband uppma?ttes fo?r samtliga utvalda redovisningsma?tt, sa?ledes kan dessa ma?tt anses vara va?rderelevanta utifra?n studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat.Fo?rslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler a?n de valda i denna studie vore att fo?redra i framtiden, fo?rslagsvis bo?r variablerna; fo?ra?ndring i utdelning, intern eller extern va?rdering i fo?retagen inga? i en sa?dan studie. Vidare vore det a?ven intressant att se en studie avseende hur fo?retag sa?kersta?ller sin va?rdering av fo?rvaltningsfastigheter. Ifall skillnader ga?r att uppdaga mellan fo?retag som endast go?r interna utva?rderingar alternativt endast externa utva?rderingar eller en kombination av de tva?. .

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte användes kvalitativ metod. Studien grundade sig på intervjuer med fyra barnhandläggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom åtta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjänsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnämndens ansvar under pågående familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestämmelser i 5 kap 1b § Socialtjänstförordningen.

Syftet med studien var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland tjänstemannakonsulter inom ett bemanningsföretag beroende på antal uppdrag. Syftet var även att undersöka om det förelåg någon interaktionseffekt mellan hur väl uppfyllda de inre motivationsbehoven var och antal uppdrag. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilket motivationsbehov som predicerade generell arbetstillfredsställelse främst. Studien genomfördes inom ett bemanningsföretag i mellansverige, där 70 tjänstemannakonsulter deltog genom att besvara en webbenkät. Mätinstrumenten som användes var Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ).

I denna uppsats har vi undersökt hur processen för chefsrekrytering ser ut via rekryteringsföretag. Vi har också undersökt vilken kompetens som väger tyngst hos en chef enligt rekryterarna.För att kunna utföra studien genomförde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade två olika företag. Resultatet visade att rekryteringsprocessen av chefer ser ganska lika ut hos de båda företagen samt stämmer processens olika delar, som består av kravprofil, annonsering, urval, första gallringen, intervjuer, tester, referenstagning samt utse slutkandidater, överens med de teorier som vi använt oss av. Vi fick också konstaterat att personlighet är det som väger tyngst, formel kompetens som akademisk utbildning är oftast något som blir mindre viktigt ju äldre kandidaten är, här går man istället på personlighet samt erfarenhet..

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

I denna studie har vi tittat på hur digitala verktyg kan användas i musikundervisningen. Vi har undersökt hur digitala verktyg påverkar musiklärares arbetssituation och elevernas kompetens. De metoder vi använt för att samla in datamaterial är kvalitativa intervjuer och observationer. För att få en så bred förståelse som möjligt har vi inhämtat empiri från musiklärare, elever och oss själva i vår egen roll som lärare. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex musiklärare och två gymnasieelever.

The study aims to describe, compare, and analyze how managers and basic staff in disability care reflects on education and competence in the organization and from an organizational context explain how the professionalization efforts can be understood at different levels of disability care. Highlighting these questions can stimulate discussion within this field when it comes to the evaluation of competence and skills of staff working with people with various disabilities, which is also sought after in society even more today. The study is qualitative and the result is based on five semi-structured interviews with managers and basic staff in disability care. The interview questions were categorized according to the concepts that are central in this essay: competence, training, professionalism and organization.The results show that there is some doubt about what a higher competence of personnel in direct contact with the users would mean. Among the basic staff uncertainty seems to be highest.

Sammanfattning Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare. Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in.

Studiens syfte är att jämföra relationen mellan fyra vuxna svenska som andraspråksinlärares grammatiska kompetens i tal och skrift, och hur den kompetensen förhåller sig till kursmålen för B1-kursen på vilken de deltar. De grammatiska strukturer som undersöks är fundamentering och negationsplacering. En central teoretisk utgångspunkt är att förutsättningarna för målspråksenlig produktion är gynnsammare i skrift än i tal, men att hur och i vilken utsträckning det yttrar sig för svenska som andraspråksinlärare inte är helt kartlagt. Materialet består av skriven och muntlig text producerad av de fyra andraspråksinlärarna. Analysmodellen utgörs av perfomansanalyser baserade på processbarhetsteorin, med grundsatsen att språkinlärningen sker stegvis enligt förutsägbara mönster.       Resultatet visar att informanterna överlag producerar en högre andel målspråksenliga fundamenteringar i skrift än i tal.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lärande och mervärde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer på ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras också på vilket sätt lärandeprocessen har främjat respektive hindrat lärande och kompetensutveckling. Undersökningen är en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och några utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrån teorier kring lärande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gå in i rollen som utförande tekniker.

Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Svårigheterna för företag och organisationer att bli högpresterande och orsakerkna till detta. En kombination mellan teorier kring högpresterande inom företagsekonomi och från idrottsvärlden. Företagsledares syn på kompetensaspektens roll i arbetet med att uppnå en högpresterande nivå, med ett fokus på kompetensutveckling och kompetensöverföring. Det visade sig efter den kvalitativa studien att företagsledarnas syn på högpresterande företag var mer rationalistisk än vad dagens litteratur är.