Ohälsan i arbetslivet är fortsatt hög och många arbetslivsforskare påvisar i detta avseende att individens möjlighet att påverka sin arbetssituation kan vara avgörande för hennes arbetsrelaterade hälsa. Forskning av detta slag har resulterat i att delegering och inflytande har blivit honnörsord i arbetslivssammanhang och i många verksamheter tillhandahålls därför den enskilda individen ett stort handlings- och kontrollutrymme. I många organisationer, där kraven på varje enskild individ är desamma och där de tillhandahålls ett lika stort handlings- och kontrollutrymme är det dock inte ovanligt att vissa utvecklar arbetsrelaterad ohälsa, medan andra känner stor arbetstillfredsställelse och utvecklas i sitt arbete.Med utgångspunkt i ovanstående syftar denna studie till att belysa hur en individs erfarenhetsbaserade kompetens har betydelse för hennes subjektiva handlings- och kontrollutrymme och således även för hennes arbetsrelaterade välbefinnande och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet av de ostrukturerade intervjuer som genomförts visar hur en individ med gedigen erfarenhetsbaserad kompetens har förmåga att identifiera, nyttja och till och med överskrida det handlings- och kontrollutrymme som tillhandahålls, vilket tycks främja hennes arbetsrelaterade välbefinnande och hälsa. Studien exemplifierar även hur en individ som är mindre förtrogen med verksamheten inte har samma förmåga i detta avseende och hur hon i vissa situationer istället upplever olust och viss psykisk stress.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Studiens syfte har varit att undersöka vilket behov lärare på gymnasieskolan upplever sig ha av stöd från specialpedagogen när det gäller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav också en bild av gymnasielärarnas uppfattning om begreppet särskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt väckta reflektioner. Studien är av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden är intervjuer och fältobservationer av delvis etnografisk karaktär. Åtta gymnasielärare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebär att lärarnas uppfattningar om sitt eget behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet.

Som en konsekvens på de radikala förändringarna i världen under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgång till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i värde i takt med att produkterna och tjänsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige Försäljning AB. Uppsatsen fokuserar på hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling.Uppsatsen är uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom både offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal från olika delar i organisationerna. Teorierna vi använt oss av är hämtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har använt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anställda och omvärlden.Vår uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och också hur viktigt det är att företagen besitter rätt kompetens.

En kvalitativ fallstudie har genomförts med syfte att förstå hur Landstinget Kronoberg hanterar rekryteringen i förhållande till det stora rekryteringsbehovet och kraven på mångfald i arbetslivet. För att söka svar på uppsatsens tre frågeställningar har relevanta teorier granskats och legat till grund för bakgrund och teorikapitel. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer som är väl insatta i och har kunskap om Landsting Kronobergs rekryteringsprocess och strategi för att tillgodose behovet av personal. Även en innehållsanalys av deras styrdokument har genomförts. Slutsatserna av studien är att Landsting Kronoberg är väl medveten om det ökande behovet av arbetskraft och arbetar strategiskt med detta.

SammanfattningI dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är: Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken syn på kunskap, kompetens och arbetssätt pedagoger och lärare har när de arbetar med barn och elever med ett beteendeproblem. Dessutom är syftet att ta reda på vilken hjälp och stöd pedagoger och lärare anser att ledningen ger sina anställda. För att göra denna undersökning har vi läst in oss på och använt oss av tidigare forskning, samt nyttjat det material vi fått vid våra intervjutillfällen. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ metod, det vill säga att vi har intervjuat informanten genom en semistrukturerad intervju. Våra kvalitativa intervjuer är gjorda på två F-9 skolor och en förskola som vi sedan utifrån våra frågeställningar transkriberat, analyserat och sedan bevarat den information som var väsentlig för vår undersökning.

NU-sjukvården önskade hantera sina resurser optimalt och öka kostnadseffektiviteten. Med denna studie undersöktes vad som skulle kunna motivera sjuksköterskor på kirurgi- respektive medicinavdelningar (N= 62) att öka sin kompetens för att arbeta på två olika avdelningar, om inställningen till detta skiljer sig mellan områdena samt huruvida ålder, anställningstid, inre motivationoch omotivation kunde predicera inställningen till att arbeta på två olika avdelningar. Instrumentet bestod av fyra delar. En demografisk del, två förundersökningen konstruerade skalor avseende att mäta sjuksköterskornas motivation till att öka sin kompetens för att arbeta på två olika avdelningar och inställningen till detta system, samt en svensk version av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Svarsfrekvensen var 60,9% och respondenterna var mellan 23 och 62 år (M = 39,8, SD= 11).

Vi lever i en föränderlig värld där organisationer ständigt måste förändras för att behålla sin konkurrenskraft. Alla dessa förändringar måste ledas av någon ? en förändringsagent. En förändringsagent är den som ska se till att en förändring genomförs så effektivt som möjligt. Då förändringen kan vara av olika slag var vårt syfte att undersöka om agenten måste inneha olika kompetens beroende på förändringens kontext.