Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. Hållbar utveckling beskrivs idag som lösningen på dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta även för miljömanagement. Miljödiplomering är ett verktyg som används för att företagets verksamhet skall påverka miljön så lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av länder som arbetar med hållbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i världen känner företag press från kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förändra klimathoten och kämpa för hållbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen.

Syftet med denna rapport är att få mer kunskap om hur digitala läromedel kan främja eleverskunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar två delar. Denförsta delen består i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda förmatematikundervisning. Detta verktyg baseras på tidigare analysverktyg, litteratur samt egnaerfarenheter. Den andra delen består i att analysera tre olika programvaror med hjälp av verktyget föratt se hur det fungerar samt se på vilka sätt programvarorna främjar matematikundervisningen.Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen är mycket olika och att allahar sina egna styrkor för att underlätta matematikundervisningen.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

Detta examensarbete är utfört för att få kunskap om hur man kan använda datorbaserade verktyg för att rita upp och analysera data som erhållits i samband med en geoteknisk fältundersökning. Geotekniken syftar till att få förståelse om hur olika jordarter är uppbyggda och hur jorden reagerar då den utsätts för belastningar. Dessa kunskaper är nödvändiga för att utforma grundläggningen för en byggnad.Det datorbaserade verktyg som har använts i denna rapport är programmet Novapoint GeoSuite som är ett vanligt förekommande program inom byggindustrin i Sverige. Programmet används bland annat till att ta fram plan- och sektionsritningar, samt att utföra beräkningar av släntstabilitet och sättningar för byggnader.I rapporten redovisas ett fiktivt exempel på grundläggning av en färjeterminal på ön Blixholmen i Norrköping. Exemplet syftar till att visa hur man arbetar fram geotekniska resultat med hjälp av programmet Novapoint GeoSuite.Det undersökta datorprogrammet är mycket detaljerat och ger realistiska resultat vid jämförelse med manuella beräkningar.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor.

-.

Problem I en alltmer global affärsvärld där nationers exklusiva rätt till sina egna associationer och ursprungs markörer har upphört och de har övergått till att bli ett marknadsförings verktyg. Hur kan företag använda sig av associationer och ursprungsmarkörer som verktyg för att skapa starka varumärken och vilka problem kan uppstå i användandet av dessa verktyg? Syfte Vi vill genom en kvalitativ studie undersöka den varumärkesbyggande processen inom Gant och se hur de använder sig av associationer och ursprungsmarkörer för att stärka sitt varumärke. Metod I arbetet görs en litteraturstudie av både primära och sekundära källor. Vidare studeras, genom en intervju av det svenskägda konfektionsföretaget Gant och dess varumärkesstrategier samt om hur de associerar sig till den amerikanska östkusten, vilket sätts i relation till litteraturstudien.

Denna uppsats behandlar skolans värld och införandet av informationsteknik (IT) i dess vardag.Skolverket i Sverige har lagt ned mycket resurser på att undersöka och utvärdera olika lösningar till ökat IT-stöd för skolan i allmänhet. Detta arbete skall belysa ett mer specifikt användningsområde, mötesanteckningar, för att underlätta införandet på sikt genom att ta mindre delproblem åt gången.Till grund för arbetet kommer flera rapporter från Myndigheten för skolutveckling att ligga. Arbetet går ut på att ta fram de krav skolpersonalen har till området, samt att utvärdera några olika verktyg på markanden. Sedan skall det undersökas för- och nackdelar med egenframtagning och färdiga verktyg till skolans krav. Som grund för utvärderingen kommer kraven, från personal på två olika referensskolor, att vara.Till hjälp för utvärderingen kommer en metod kallad 2G-metoden att användas och resultatet av arbetet blir de krav och önskemål som bör tillgodoses för att ett ökat användande skall ske..

Arbetslivet har genomgått en förändring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriärutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hålla sig anställningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhällsförändring krävs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvägledning, för att hjälpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mål är att ta fram ett verktyg, i form av karriärråd, i syfte att hjälpa individer att nå deras uppsatta karriärmål. I den här studien handlar karriärråd om att lära av de som gått före, för att se om det finns något i deras sätt att utveckla sin karriär som skulle kunna fungera även för andra.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå.

Abstrakt Levau Sofia & Millo-Tranmark Gabriella (2014). "Den är som ett bibliotek" En studie av hur gymnasieelever anser att deras användning av iPad har fungerat som ett alternativt verktyg i undervisningen. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde: För tre år sedan beslöt en större yrkesförberedande gymnasieskola att införa iPad i undervisningen. Samtliga elever och lärare på de yrkesförberedande programmen fick tillgång till var sin iPad. Nu har tre år gått och den första kullen ?iPad-elever? tar studenten.

En landskapsarkitekt har mycket på sitt fat. Stora landskap och små. Urbana och rurala. Komplicerade landskap där många funktioner behöver få plats. Lokala frågor och internationella. Landskapsarkitektens arena förändras ständigt.

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter.

Tanken med den här uppsatsen var att undersöka om musik kan användas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler ämnen än bara musikämnet och om det här bidrar till en positiv påverkan i läroprocessen.För att komma fram till det här bestämde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, där vi intervjuade två stycken pedagoger och en musikterapeut. Frågorna vi ställde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser händer med människan vid musikalisk aktivitet samt hur man på bästa sätt integrerar musik i undervisningen. I vår undersökning jämförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring ämnet musik i läroprocessen.I vårt resultat framkom det att musik är ett viktigt redskap för lärande och att musik bidrar till att befästa kunskaper men det framhävdes även att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det därmed också missgynnar inlärning. Det kan dock generellt sägas att enligt vår undersökning är musik ett glädjefyllt moment i sig.Är man bara medveten om syftet av användandet av musik i övriga ämnen så kan det påverka läroprocessen på ett positivt sätt..

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation.