Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att få en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vägar runt funktionshindret läs- och skrivsvårigheter/dyslexi når ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjälpa elever som har problem i sin läs- och skrivinlärning samt hur pedagoger kan använda kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar på olika skolor från skolår ett till skolår fem har vi fått svar på vår problemprecisering. Vårt resultat med stöd av tidigare forskning pekar på att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel.För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede.

Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen.Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med syfte att undersöka huruvida respondenterna med läs- och skrivsvårigheter upplever att de fått det stöd de har rätt till i svenskundervisningen samt huruvida svårigheterna påverkat deras självkänsla. För att uppnå detta syfte gjordes intervjuer med fem personer med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som lämnat gymnasieskolan. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna inte upplevde sig fått det stöd de anser sig behövt i form av lärarstöd och kompensatoriska hjälpmedel som exempelvis talsyntes, ljudbok och ordprediktion. De respondenter som haft talsyntes menade att detta hjälpmedel gynnat dem under skoltiden men inte efter. Fyra av respondenterna upplevde att självkänslan stärktes av att få läs- och skrivsvårigheterna dokumenterade.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilket pedagogiskt stöd elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får i år 6-9 i några grundskolor. Vårt syfte är även att se hur specialpedagoger och ansvariga pedagoger samverkar/samarbetar kring dessa elever.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi; historisk översikt, diagnostisering samt kompensatoriska hjälpmedel. Med hjälp av frågeformulär där lärare svarat samt intervjuer med lärare och specialpedagoger försökte vi få svar på syftet med detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att lärarna är ganska okunniga om vad det finns för kompensatoriska hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Lärarna säger att de utgår från varje elevs behov men kan inte precisera sitt arbete. Specialpedagogerna trycker på att det krävs utbildning på kompensatoriska hjälpmedel och program för att hjälpen ska komma eleven till del.

ABSTRACT Borg, Martin (2008). Jag fattar inte! En fallstudie på en skola om elever i matematiksvårigheter. (I don?t get it! A case study on a school about pupils in mathematical difficulties) Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur matematiklärare och specialpedagoger i en skola arbetar med kartläggning av de elever som inte lyckas i matematik samt hur de omvandlar sina kartläggningar till handling och hur åtgärdsprogrammen ser ut för de elever som inte når målen i matematik. Metod: Fallstudie med ostrukturerade intervjuer. Resultat: När man lägger Nilholms tre perspektiv; dilemma, kompensatoriska och kritiska, att se på den specialpedagogiska praktiken, över de uttalande som respondenterna gör är det tydligt att även om alla inte är odelat positiva till den nuvarande ordningen så är den dagliga praktiken definitivt sprungen ur det kompensatoriska perspektivet.

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig.

Syftet med vår studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn på sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bäst. Via en enkät, riktad till matematiklärare som undervisade år 5-9 vid två skolor, täcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lärare som sade sig ha elever med svårigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, de vill lära sig trots de svårigheter de har i ämnet.

Den här studien handlar om inomhusmiljön på tre olika förskolor. Vi har lagt fokus på hur miljön påverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda på vad de har för tankar kring inomhusmiljön på förskolan. De stora viktiga frågorna i det här arbetet är: ?Hur påverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tänker pedagogerna om deras miljö på förskolan?? Genom att observera barnen hur de använder miljön på förskolan har vi fått fram material som vi senare har analyserat.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrån elever inom autismspektrumstörning. Frågeställningarna handlar om hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt lärares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet sker i interaktion mellan människor och att människor känner sig delaktiga i processen. Studien tar också stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever. Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet.