Vår studie handlar om hur läs- och skrivsvårigheter kan förebyggas utifrån ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få fram så mycket information som möjligt inom området. Utifrån ett klassrumsperspektiv undersöks först och främst elevers läs- och skrivsvårigheter och hur svårigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser är en väsentlig åtgärd för att förhindra att elever i läs- och skrivsvårigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istället för att få erfara ?Jag- kan- upplevelser?.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturöversikt beskriva personer med MS svårigheter i dagliga aktiviteter och arbetsterapeutiska interventioner som används för att främja delaktighet i aktivitet. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Elva artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: ?Att organisera tillvaron och interagera med omgivningen?, ?Att sköta sig själv och hemmet? och ?En förändrad aktivitetsidentitet?.

Syftet med denna studie var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska områden och interventioner för rehabilitering av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), med klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) som analys redskap. Artiklar söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Genom datoriserad sökning har 14 artiklar valts ut. Artiklarna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, och kodning har skett utifrån tre av ICF?s kategorier: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer/personfaktorer.

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

The purpose of this study has been to investigate how individuals with reading- and writing disabilities and dyslexia handle their information need in the workplace. The method that has been used is a qualitative study made with interviews with individuals who have these problems, to see how they think and feel about the flow of information on their everyday basis. The study?s respondents are working women between the ages of 27 and 47 years old and they have reading- and writing disabilities and dyslexia. The most interesting results of this study are that the respondents are avoiding jobs where they need to read and write much and where they also do not like changes in their job situation.

Det är lätt att fokusera på elevers brister och den specialpedagogiska traditionen finner vi inom det kategoriska perspektivet, där eleven anses inneha problemen. Syftet med denna uppsats är att studera om skolan tillvaratar elevens förmågor samt om de har en helhetssyn på eleven, även när åtgärdsprogram upprättas. För att uppnå syftet ställde vi frågan: Utgår pedagogerna från elevernas förmågor då de upprättar åtgärdsprogram? Om så är fallet hur används dessa förmågor i då åtgärder och metoder planeras. För att finna svar på detta studerade vi 32 primära och verkliga åtgärdsprogram.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?läsa, skriva, räkna? år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som särskilt stöd. Läsåret 2012/2013 fick samtliga elever åk 6-9 på den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsättningarna för lärandet förändrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, självkänslan, måluppfyllelsen samt om arbetssättet hade förändrats i och med att alla fick en dator. Frågorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, när alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, måluppfyllelse och motivation till skolarbete detta läsår, jämfört med föregående? På vilket sätt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna använder datorn på annorlunda sätt idag, mot föregående läsår.Teori: Studien utgår ifrån sociokulturell teori som teoretisk ram, där datorn ses som en medierande artefakt.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

This study is about different teacher?s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Ofta sker planeringsarbete i en tvådimensionell miljö, där man går miste om både djup och närvarokänsla. Därför är det intressant att undersöka ifall möjligheten att själv effektivt navigera sig runt i en tredimensionell miljö med hjälp av virtual reality-teknik har något värde för planeringsprocessen, där utställningsansvariga på museer är målgruppen. För att undersöka detta modellerades virtuella rum, skript skapades för utplacering, borttagning samt val av objekt. Dessa integrerades med en spelmotor och Oculus Rift, varpå användaren själv kan ?kliva in i? en virtuell miljö presenterad tredimensionellt och som reagerar på huvudrörelser, tangentbord och mus.