Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Arbetet handlar om jÀmförelser i matematikÀmnet i Sverige och Kenya. JÀmförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för Är 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ likheter och skillnader i kunskapsmÄlen samt likheter och skillnader i innehÄll och upplÀgg. JÀmförelser har Àven gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar bÄde skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lÄng skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrÀn Är 1842.

I denna uppsats stÄr vardagsrelatering i fokus och hÀr undersöks hur fyra lÀroböcker imatematik, avsedda för elever i Ärskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet meduppsatsen Àr att genom analys av lÀroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys anvÀnts föratt urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefÀren tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga lÀroböcker utgörs av textuppgifter somknyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande omrÄden,fritid, vardag, skola eller handel. LÀroböckerna utgörs av en acceptabel mÀngd textuppgiftermed vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för Ànnu fler.

I detta arbete har jag undersökt skillnader hos 4 elever i Ärskurs 7 och 4 elever i Ärskurs 9, i deras uppfattning om anvÀndningen av matematik utanför skolan. Detta för att se hur dessa elevers uppfattning om matematik hade förÀndrats, under deras skolgÄng. Förutom styrdokument och lÀroplaner behandlas Àven teorier om skillnader mellan matematiken i skolan och utanför den, betydelsen av att vardagsanknyta undervisningen samt kontextens betydelse i matematikundervisningen. Som metod valde jag att göra en enkÀtundersökning följd av kvalitativa intervjuer med 8 elever. Dessutom undersöktes korrelationen mellan instÀllningen till matematikÀmnet och uppfattningen om nyttan av det i vardagen.

VÄrt syfte med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur vi kan motivera och intressera vÄra elever samt vilka svÄrigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever har det visat sig att den största svÄrigheten har varit textförstÄelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som Àr vÀsentliga för problemlösning Àr variation i undervisningen, uppgifter med lÀmplig svÄrighetsgrad och att anvÀnda eleverna som utgÄngspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen Àr det viktigt att eleverna kÀnner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

The aim of this paper is to find out to what extent outdoor mathematics is used in preschool and elementary school. I have chosen to use interviews to find it out. I made my interviews in five different schools in Karlskoga, with teachers in preschool and in first and second class. Focus has been on the positive effects in outdoor activities. The paper also deals with some of the prerequisites necessary to organize such activities.

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i sÀrskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i sÀrskolan. Det jag kom fram till Àr att man inte anvÀnder sig av nÄgon speciell metod i sÀrskolan för att nÄ eleverna lÀttare. Genom individualisering utgÄr man ifrÄn elevens behov och kunskaper. Det som Àr den stora skillnaden Àr att de eleverna i sÀrskolan behöver ha lÀngre tid pÄ sig för att lÀra sig taluppfattning.

Vi har under vÄra VFU-perioder upplevt att begÄvade elever i matematik ofta fÄr sitta och arbeta sjÀlvstÀndigt utan att fÄ nÄgon del av genomgÄngarna. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare upplever sin undervisning med elever som Àr begÄvade inom matematik pÄ grundskolans senare Är samt begÄvade elevers syn pÄ matematikundervisningen de fÄr. Vi har i studien anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade tre lÀrare och fyra elever frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna anvÀndas som underlag till vÄrt resultat, transkriberade vi varje intervju frÄn respektive intervjuperson. Resultatet visade att lÀrarna upplever att de har ont om tid till sina begÄvade elever och dÀrför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

SprĂ„ket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flersprĂ„kiga elever ofta har problem med att förstĂ„ undervisningens innehĂ„ll i matematik. De mĂ„ste med andra ord behĂ€rska sprĂ„ket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svĂ„righeter nĂ€r de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka sprĂ„kets betydelse för problemlösning i matematik, samt att fĂ„ en uppfattning om det finns nĂ„gon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund Ă€n svensk och deras svenskfödda kamrater nĂ€r det gĂ€ller sprĂ„kets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i Ă„rskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. TvĂ„ olika metoder har anvĂ€nts för att nĂ„ ett resultat, en diagnos i tvĂ„ versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrĂ„n resultatet som uppnĂ„tts att framgĂ„ng tydligt mĂ€rks hos flertalet elever nĂ€r det gĂ€ller textbaserade problemlösning i matematik.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur matematiklÀrarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som pÄverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har Àven undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklÀrare behöver ha för att genomföra en framgÄngsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklÀrarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklÀrare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet pÄverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelÀrare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. ForskningsfrÄgan som jag formulerade för att nÄ mitt syfte var: Vad har lÀrarna för erfarenheter och instÀllning till matematik och vilket tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder de för att nÄ eleverna med problemlösning? För att fÄ svar pÄ min forskningsfrÄga valde jag en hermeneutisk metod dÄ jag arbetade med enkÀter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkÀtsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklÀrare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning.

Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.