BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra lÀrares arbetssÀtt gÀllande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sÀtt att integrera dessa Àmnen? i förhÄllande till mÄlen och valda teorier. De mÄl jag avser Àr de som berör begreppsutveckling i lÀroplanen Lpo94, lÀroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade Àmnen. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa lÀrarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se Àr att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen Àr hög bÄde bland förskolelÀrarna och lÀrarna i undersökningen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever Žmed annat modersmÄl Àn svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lÀrare so, undervisar i matematik och modersmÄl och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklÀrare pÄ tre skolor.Resultatet visar att det som lÀrarna gemensamt sÄg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmÄl Àn svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition Àn den som finns i svenska skolor..

 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sÀttatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepÄ detta ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om nÄgra lÀrares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie, dÀr vi gjort vÄrdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med tvÄ pedagogeroch 12 elever uppdelat pÄ tvÄ klasser pÄ en skola.RESULTAT: Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik Àr vÀldigt lÀromedelsstyrd och att undervisningen sÀllaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utstrÀckning som Àr önskvÀrt. Eleverna har svÄrt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och nÀr de anvÀnder matematik. PedagogernakÀnner att de saknar tillrÀcklig kompetens i Àmnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om jag kunde fÄ barnen att första att matematik Àr en naturlig del av deras vardag och om deras antalsuppfattning kom att förbÀttras under den hÀr tiden. Undersökningarna till mitt examensarbete utförde jag pÄ en friluftsförskola i norrbotten och försöksgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna fyra till sex Är. Tillsammans med dem har jag gjort olika matematikaktiviteter. För att kunna "mÀta" barnens utveckling har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju och under samma tillfÀlle fick de Àven utföra en liten rÀkneövning, dessutom har jag analyserat barnens teckningar. Jag tycker att jag har lyckats med att fÄ barnen att förstÄ att matematik Àr en naturlig del av deras vardag men jag kan inte sÀga att jag har lyckats medatt utveckla barnens antalsuppfattning..

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad förÀldrar har för attityd till matematik samt deras förestÀllning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Detta för att som pedagoger kunna frÀmja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende pÄ matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras pÄ enkÀter och intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor i SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna, bÄde de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt Àr medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom Àven att förÀldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bÀttre jÀmfört med nÀr de sjÀlva gick i grundskolans tidigare Är..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Syftet med vÄr studie var att beskriva synen pÄ individualisering i matematik och hur lÀrarna tillÀmpar detta i praktiken. Vi har studerat lÀroplanerna frÄn 1962 och framÄt, IMU?projektet (Individualiserad matematikundervisning), olika former av individualisering och hur individualiseringen ser ut idag. Resultatet av vÄr studie baserades pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre verksamma lÀrare som undervisar i matematik i Är 4?6.

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever pÄ högstadiet med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag dÄ 20 % som slutar nian inte har tillÀgnat sig funktionellt tillrÀckligt goda lÀs- och skrivfÀrdigheter. LÀs- och skrivkompetens Àr ett villkor för att mÀnniskan ska fungera bra ute i samhÀllet samt skolkulturen bygger pÄ att vi lÀser och skriver för att lÀra. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger pÄ olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhÀlle.

Studiens övergripande syfte   Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar de matematiska strÀvansmÄlen i den   reviderade lÀroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i   deras förhÄllningssÀtt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet   ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik Àr och   matematik ur ett lÀrar- samt barnperspektiv. Studien Àr en smÄskalig   kvalitativ intervjustudie dÀr vi utifrÄn sex förskollÀrares perspektiv har   undersökt deras syn pÄ de reviderade matematiska strÀvansmÄlen, hur de   utvecklar barnen matematiskt och nÀr de anser att barnen möter matematik i   förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning pÄ att vÄra   respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,   planerade aktiviteter samt i lek. De framhÄller sin egen betydelse för   barnets lÀrande dÀr de poÀngterar att en medveten förskollÀrare kan lyfta och   utmana barnen matematiskt i alla situationer.

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till bÄde den gamlalÀroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade lÀroplanen (Skolverket 2010).SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt barn visar förstÄelse för matematik utifrÄn geometri, taluppfattning och sortering. I vÄr undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vÄrt syfte. Kriterierna vi anvÀnt oss av Àr att skapa ett varierat matematiskt material som gÄr att utveckla.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan. För att fÄ svar pÄ undersökningens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger frÄn fyra olika förskolor. Resultaten vi fÄtt har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehÄller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekrÀftar att musik och rytmik Àr ett utmÀrkt pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krÀvs kunskap om vad matematik för förskolebarn Àr, för att pedagogerna ska kunna upptÀcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krÀvs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att anvÀnda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.