Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det Àr ett av skolans viktigaste Àmnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fÄtt en tioÄrig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har Àven tagit reda pÄ om och hur förskollÀrarna hjÀlper barn som riskerar att fÄ svÄrigheter i Àmnet samt om det finns nÄgot samarbete mellan förskollÀrarna i förskoleklass.I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som pÄverkar verksamheten och vi beskriver Àven vad olika forskare anser om barns lÀrande i matematik, svÄrigheter i Àmnet samt vilken roll pedagogen har.VÄr empiriska undersökning grundar sig pÄ intervjuer med nio förskollÀrare verksamma i förskoleklass.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ hur förskolorna arbetar med matematiken..

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. UtgĂ„ngspunkten för undersökningen var att jĂ€mföra tvĂ„ förskolors sĂ€tt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt inom arbetet med matematik i förhĂ„llande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att fĂ„ fram ett resultat föll valet pĂ„ att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgĂ„ngspunkt i LĂ€roplanen, Lpfö98. Betoningen ligger pĂ„ barns lust att lĂ€ra samt att studera hur medvetna pedagoger Ă€r om matematik i sitt arbetssĂ€tt och det matematiska sprĂ„ket.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra elever i skolÄr 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jÀmföra det med inomhus. Vi ville Àven se hur deras agerande skiljer sig Ät i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i nÀrmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna bÄde före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus Àn inomhus och samarbetet fungerade bÀttre utomhus.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter förskollÀrare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frÄgestÀllningar om hur förskollÀrare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjÀlp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de vÀljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollÀrare.I resultatet framkom det att förskollÀrarna upplever att det finns mÄnga möjligheter med att arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik Àr den del av matematiken som Àr svÄrast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollÀrarna som lÀtta och roliga att arbeta med utomhus.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras nÄgon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollÀrare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett mÄlinriktat urval dÄ vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. MÄnga ej förvÀntade begrepp sÄ som talordning, olika strategier för rÀkning som pekrÀkning, motsatsord och jÀmförelseord förekom under observationerna.

Syftet med följande arbete Àr att utifrÄn ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i Ärskurs 1. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundlÀggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjÀlp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok? Sammanfattningsvis visar resultaten pÄ att barnböcker Àr ett tillskott för barnets matematikinlÀrning. Med en barnbok som underlag fÄr barnet erfara och utveckla matematikbegreep pÄ ett naturligt sÀtt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna.

Syftet med denna studie var att studera pÄ vilka sÀtt matematik kommer till uttryck i barns lÀrande lek pÄ förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr: pÄ vilka sÀtt kan matematik komma till uttryck i den lÀrande leken? Metodvalet till studien var videoobservation dÄ den lÀrande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi anvÀnde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska hÀndelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie Àr sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mÀta och antal och siffror.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar uppfattar förskolans information och undervisning i Àmnet matematik. UtifrÄn detta stÀllde vi oss följande frÄgor: vilken förstÄelse förÀldrarna har för det arbetsÀtt förskolan har i Àmnet matematik, samt hur förskolan tydliggör mÄlen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till förÀldrarna. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta förÀldrar och fyra lÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna har en förstÄelse för det arbete som förskolorna bedriver i Àmnet matematik. DÀremot framkom att förÀldrarna inte ansÄg att den information som ges Àr tillrÀckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrÄn resultatet av undersökningen Àr, att om förÀldrar ska fÄ en ökad förstÄelse för den verksamhet som bedrivs krÀvs det engagerade och tydliga lÀrare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med lÀroplansmÄlen..

Matematik krÀver ofta en kÀnsla för sprÄket som kan försvÄra för flersprÄkiga elever. LÀrare har intervjuats för att pÄ bÀsta sÀtt utveckla kunskap om detta.SprÄket har betydelse pÄ olika sÀtt för matematikinlÀrning och det bör kommuniceras mer. Det Àr som lÀrare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flersprÄkighet, inlÀrning, matematik..

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur sprÄket pÄverkar elevernas förstÄelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och pÄ sitt hemsprÄk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör ocksÄ en litteraturgenomgÄng som innefattar betydelsen av matematik som sprÄk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som Àr födda i Sverige inte tycker att svenskan Àr svÄr men de har ibland svÄrigheter att förstÄ texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för nÄgra Är sen eller Àr nyinflyttade uttrycker att de har svÄrt med svenska sprÄket och tycker att sprÄket ger dem svÄrigheter Àven i matematik. För nyinflyttade elever Àr det inte bara sprÄket som gör matematiken svÄr, utan ocksÄ sÀttet som tal skrivs pÄ och symbolerna för rÀknesÀtten, dessa rÀknesÀtt skiljer sig frÄn motsvarande i hemlandets lÀroböcker..

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollÀrare ser pÄ matematik. Spelar synen pÄmatematik en avgörande roll pÄ hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frÄgestÀllningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda pÄ detta har en enkÀtundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmÀssiga och verksamma förskollÀrare.