Sök:

Sökresultat:

1130 Uppsatser om Komparativ utvärdering - Sida 7 av 76

Inkludering eller exkludering? En komparativ studie av kursplanerna i svenska enligt Lpo 94 och Lgr 11 med fokus pÄ barn med autism

Denna uppsats baseras pÄ en komparativ textanalys av de bÄda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus pÄ barn med autism, för att se vilka eventuella förÀndringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jÀmförs de mÄl som eleven ska ha uppnÄtt i slutet av det femte skolÄret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av Ärskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehÄller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollÀrare, tvÄ speciallÀrare samt en specialpedagog för att fÄ deras syn pÄ de eventuella förÀndringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar Àven vilka ÄtgÀrder man som lÀrare kan vidta dÄ en elev inte uppnÄr kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas ÄtgÀrdsprogram och undantagsbestÀmmelsen i skollagen, den sÄ kallade pysparagrafen.

Medier och Radikala Högerpopulistiska Aktörer : En komparativ studie av Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti i pressen

De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har bÄda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. DÄ studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv Àr fÄ, Àr denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehÄll och framstÀllning av politiska aktörer. Uppsatsens utgÄngspunkt tar sitt uttryck frÄn tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framvÀxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvÀllstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.  .

En studie av samÀganderÀttslagen : - om behovet av översyn

Syftet med denna uppsats Àr att utföra en granskning av samÀganderÀttslagen, samt företa en komparativ studie av norsk rÀtt och med hjÀlp av dessa tvÄ underlag som utgÄngspunkt utröna om och i sÄdana fall hur lagen bör Àndras eller anpassas sÄ att fler alternativa möjligheter kan ges nÀr meningsskiljaktigheter kring samÀgandet uppstÄr..

Pole Position : En komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund avskillnad i varumÀrkesuppfattning

Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivÄ: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vÄrtermin 2012Nyckelord: VarumÀrken, varumÀrkesidentitet, varumÀrkesuppfattning, mÀrkeskÀnnedom, positionering, positioneringsstrategierProblemstÀllning: Hur kan ett företag, verksamt pÄ olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt pÄ olika geografiska marknader kan positionera sig pÄ de olika marknaderna pÄ grund av skillnad i varumÀrkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jÀmfört ett företags verksamhet i tvÄ lÀnder och har sÄledes utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumÀrken i allmÀnhet. Teorin övergÄr sedan till en förklaring av varumÀrken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser Àmnet positionering och strategier för ÀndamÄlet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data Àr insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.

Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv

Uppsatsens titel lyder: Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens chefer inom tillverkningsindustrin. Studiens syfte Àr att undersöka skillnader och likheter mellan chefer pÄ linjenivÄ pÄ ett svenskt och ett tyskt företag inom tillverkningsindustrin, dÀr vi dels fokuserar pÄ deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utstrÀckning nationalkulturen pÄverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie pÄ linjechefsnivÄn dels pÄ Saab i TrollhÀttan och dels pÄ Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primÀra tillvÀgagÄngssÀttet har utgjorts av en deduktiv ansats dÀr semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens chefer anvÀnts.

Kommunikativa skillnader mellan en privat och en offentlig organisation - en komparativ fallstudie av företag under omorganisering

Dagens globala samhÀlle utövar ett tryck pÄ organisationerna, vilket gör att mÄnga organisationer mÄste genomgÄ organisationsförÀndringar för att bÀttre kunna möta de nya kraven. Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om förÀndringsrelaterad kommunikation skiljer sig Ät mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. DÄ skriftlig information angÄende organisationsförÀndring ibland Àr det första som nÄr medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgÄtt frÄn tre perspektiv pÄ organisationsförÀndring, nÀmligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa Ättastegsmodell.

Patientbemötande inom primÀrvÄrden

Vad ledningen gör för att öka vÄrdcentralens attraktionskraft genom att involvera personalen för ett ökat patientbemötande - en komparativ studie mellan offentlig och privat primÀrvÄrd i Karlskronas nÀromrÄde..

Lera ett material i bildundervisningen : en komparativ studie

Detta arbete Àr gjort i syftet att synliggöra det som mÄnga lÀrare, elever och studenter jag kommit i kontakt med uttryckt: en sorts fascination över möjligheterna det erbjuder tillsammans med svÄrigheterna som följer i anvÀndandet av materialet i klassrumsmiljö. MÄnga av de bildlÀrarkollegor jag samtalat med berÀttar att de ofta anvÀnder lera i sin undervisning för 3-dimensionell gestaltning Àven om keramik inte varit en del av deras bildlÀrarutbildning. Arbetets undersökande del innehÄller tvÄ olika delar: del ett dÀr undersökningen sammanstÀller nÄgra elevers uttryckta tankar om sin erfarenhet av lera som skapande material och keramik och del tvÄ dÀr Äsikter uttryckta av bildlÀrare om materialet lera och deras syn pÄ hur det bidrar till lÀrandet i skapande processer. I resultatet finns en jÀmförelse mellan lÀrares och elevers Äsikter.  Resultatet visar att det finns stora fördelar med lera som material som uttrycks av bÄde lÀrare och elever men Àven en del nackdelar. Fördelarna handlar om att materialet inte har nÄgra begrÀnsningar i formandet dÄ det inte har nÄgon given struktur.

?Photograph the ugly stuff? : En underso?kning av William Egglestons fotografiska arbete.

I denna uppsats presenteras vad jag kommit fram till genom underso?kning av William Egglestons fotografi. Jag har fra?mst studerat motiv och teknik i hans fotografiska arbete samt vad han inspirerats av. Jag har influerats av Egglestons i den visuella gestaltning som jag arbetat med parallellt med min underso?kning.Eggleston arbetar efter konceptet ?The democratic camera? vilket inneba?r att han fotograferar saker i sin omgivning utan kulturell va?rdering.

Interaktion-En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

EES-samarbetets förhÄllande till EU : En svÄrhanterbar rÀttslig sammanflÀtning

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och FĂ€röarna. FrĂ„gestĂ€llningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och FĂ€röarnas sjĂ€lvstyrelser, för att se om FĂ€röarnas typ av sjĂ€lvstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen..

BarsebÀck Äterigen pÄ agendan - En komparativ argumentationsanalys av debatten i danska och svenska medier kring stÀngningen av BarsebÀck

Den 4 oktober 2004 beslutade socialdemokraterna i Sverige och dess samarbets-partier i kÀrnkraftsfrÄgan att BarsebÀck skulle stÀngas under 2005. Beslutet startade en mediedebatt i bÄde Danmark och Sverige kring kÀrnkraften som tidigare varit död. Med en komparativ argumentationsanalys har vi studerat tvÄ danska respektive tvÄ svenska dagstidningar för att jÀmföra debatten mellan lÀnderna. Sverige och Danmark har olika demokratiska utgÄngspunkter i frÄgan om BarsebÀck. Skillnaden Àr att svenskarna Àr inkluderade i demos medan danskarna stÄr utanför i denna bemÀrkelse.

Marscherande mödrar: en komparativ studie av synen pÄ kvinnan inom den nationalsocialistiska rörelsen under 1930- och 2000-talet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förÀndras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio Ärs tid. Uppsatsen Àr en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn pÄ kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av frÀmst tidningsartiklar frÄn rörelsens tidskrifter frÄn de bÄda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag anvÀnt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen Àr att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.

Det Àr vÀl en likvÀrdig utbildning? : en komparativ granskning av lÀromedel för religionskunskap 1

I denna studie har jag undersökt om olika lÀroböcker för religionskunskap 1, som Àr avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nÄ upp till lÀroplanens kunskapskrav inom omrÄdet för etik och moral. Undersökningen genomfördes Àven för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av lÀroböcker för en gymnasiegemensam kurs dÀr Àmnesplan och kunskapsmÄl Àr samma. Studien presenterar tidigare forskning inom Àmnet genom att titta pÄ den senaste lÀroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmÄl i Àmnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom lÀromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger pÄ en kvalitativ komparativ innehÄllsanalys av fem utvalda lÀromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att lÀroböckerna i stort innehÄller tillrÀckligt med information för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->