Praktikplatser och som det numera kallas traineeprogram har länge använts för attintegrera studenten i företagskulturen. Ur företagets synvinkel är traineeprogrammetett viktigt verktyg för att säkerställa kompetensförsörjning till nyckelpositioner inomföretaget. Ett välfungerande och effektivt program är också mycket angeläget förföretaget ur en ekonomisk synvinkel då signifikanta ekonomiska resurser spenderaspå traineen och programmet. Traineeprogrammet är en konkret och direkt beskrivningav ett företags förmåga att identifiera, samla, hantera och ge vidare den kunskap somunder tiden skapas inom företaget. På grund av dessa nämnda faktorer är justutformningen och kunskapsförmedlingen i ett traineeprogram intressant att studera.Vidare har det i Sverige genomförts få komparativa studier av hur kunskap förmedlasi traineeprogram.

Bemanningsverksamheten blir allt mer omfattande på arbetsmarknaden och därför fanns det behov av att göra en rättslig utredning gällande rättigheter respektive skyldigheter för arbets-tagare, uppdragsgivare och bemanningsföretag. I januari 2013 trädde en ny uthyrningslag i kraft, med syfte att implementera EU:s Bemanningsdirektiv. Med anledning av den nya lagen ansågs det aktuellt att skapa en uppdaterad framställning av de rättsliga omständigheter som råder inom bemanningsverksamheten. Entreprenörsverksamheten har exkluderats från fram-ställningen för att den inte gäller arbetskraftsuthyrning, och omfattas sedermera inte heller av den nya Uthyrningslagen. I denna rättsdogmatiska utredning har en historisk bakgrund till de olika områdena redovisats, för att skapa en överblick av rättsområdets utveckling.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning.

Denna studie ämnar belysa de två företagen Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer. Det primära syftet är att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan använder sig av i reklamfilmerna för att värva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive reklamfilm. De retoriska teorier som används är ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag även videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Högre driftskostnader och lägre avräkningspris på mjölk har gjort att lönsamheten inom svensk mjölkproduktion har sjunkit. Genom grovfoder, exempelvis ensilage, får mjölkkorna den största delen av sitt dagliga näringsbehov. För att korna ska hålla en hög produktivitet måste grovfodret ha rätt kvalitet. Detta kräver att grovfodret skördas vid optimal tidpunkt vilket i sin tur ställer krav på maskiner med lämplig kapacitet. Av mjölkproducenternas produktionskostnad utgör maskinkostnader en hög andel.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Inledning: CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. CSR- arbete innefattar ansvar gentemot ägare, anställda, kunder, långivare, myndigheter och övriga intressenter samt ett ansvar och engagemang i samhället och världen utanför företaget.Problemformulering: Denna uppsats avser att undersöka hur mycket som skrivs om CSR- arbete på börsnoterade företags hemsidor, och utifrån det kartlägga hur mycket av den givna informationen som visar på vad företagen konkret åstadkommer.Problemställningar:I vilken utsträckning kommunicerar företagen sitt CSR- arbete via sina hemsidor?Hur stor andel av kommunikationen utgörs av konkreta åtgärder och exempel?Vilka mönster kan urskiljas i företagens CSR- kommunikation via hemsidorna?Är CSR viktigt för företagens varumärkesbyggande?Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsperspektiv genomföra en explorativ/Komparativ studie för att undersöka hur konkret företag förmedlar sitt CSR- arbete på sina hemsidor.Metod: En undersökning har genomförts på 30 börsnoterade företag. Observationer på deras hemsidor har gjorts för att se hur konkret företagen förmedlar sitt CSR - arbete. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att komplettera analysen av hemsidorna och få en bredare syn på CSR- arbete.Teori: Följande teorier har använts under uppsatsen: Carrolls CSR- pyramid, Profil, image och identitet, Varumärkesidentitetsmodellen, en teori om risker som kan påverka köpbeslut, Kommunikationsprocessen och Intressentmodellen.Slutsats: Företag finner stort intresse av att skriva om CSR- arbete på sina hemsidor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlängas. En rättsdogmatisk metod har använts för att fastställa gällande rätt inom området. Där lagtolkningen till största del skett med hjälp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, så som särskilda skäl, har tolkning skett med hjälp av subjektiv lagtolkning. Vidare används en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

AbstraktJag har gjort en textanalys av fem böcker skrivna av författare och forskare där det gemensamma ämnet för litteraturen är Guds existens. Böckerna är Richard Dawkins Livet flod, Richard Dawkins Illusionen om Gud, John Lennox Guds dödgrävare, Christer Sturmark Tro och vetande 2.0 och Stefan Gustavsson Kristen på goda grunder. De frågor jag ställer mig är om diskussionen mellan den religiösa sidan och den vetenskapliga sidan diskuterar Guds existens på samma plan eller om dessa två sidor diskuterar bevisen på olika nivåer.  Analysen görs med genom en Komparativ studie där frågan om arguments hållbarhet och relevans diskuteras. Frågeställningarna i mitt arbete är att visa på vilka argument som används när vetenskap och religion diskuteras samt om det finns några argument som väger tyngre än andra?     De diskussioner som jag lyft ur litteraturen handlar om tro och vetande, och om dessa står på helt olika sidor av varandra eller inte.

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. Målet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nå ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Avregleringen på elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen ändrade även spelets regler och förutsättningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna på marknaden och beslut om hur man skulle tävla om kunder på en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen på marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgångrika på den  nya marknaden krävdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier.Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier på elhandelsmarknaden görs mer komplext då företagen arbetar med en homogen produkt på en marknad som karaktäriseras av låga marginaler, lättrörliga kunder och där företagen har svårt att påverka produktens pris.

De senaste åren har tekniska förutsättningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort från massbilism i många av OECD-länderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sätt att minska de allt ökande kostnader som det innebär att äga och driva ett privatfordon. Delningstjänster kan ses som ett ökat intresse för vår omvärld men kanske främst som något som förenklar och sänker de kostnader som starkt är kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen. Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att äga sitt fordon men ändå ha fortlöpande tillgång till mobilitet när den behövs. Bildelningstjänster eller bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsätten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, såsom gång, cykel, buss, spårvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera.

För att särskilja sig från konkurrenterna på marknaden behöver företag idag ett unikt koncept som gör att konsumenterna uppfattar företagets produkter och tjänster som pålitliga och tillfredsställande. Varumärken har fått en allt större betydelse i konsumenternas val av ett företags produkter och tjänster. Detta beror troligtvis på att konsumenter handlar allt mer emotionellt snarare än rationellt, vilket grundar sig i att de vill självförverkliga sig själva. Ett varumärkes styrka och dess värde för ett företag kan mätas på ett flertal sätt. I detta arbete utgår vi från en teoretisk modell som beaktar tre begrepp (profil, image och identitet) vilka i sin helhet bör överensstämma för att ett varumärke ska kunna klassificeras som starkt.I denna uppsats har vi undersökt och jämfört kryssningsföretagen Tallink Silja ABs och Viking Line ABs varumärken genom att studera huruvida företagens profil, image och identitet överensstämmer.