Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys mellan elektrifieringen av Riksgränsbanan och införandet av förarlösa tåg. Tyngdpunkten av arbetet kommer dock att läggas på det historiska materialet vilket i sin tur kommer att analyseras kvalitativt. Avsikt är att därigenom urskilja historiska samband som kan ligga till grund för en framtida diskussion angående införandet av förarlösa tåg på Malmbanan. Studien kommer att ges en komparativ uppläggning med kvalitativa inslag. Skälet till att välja en komparativ ansats är möjligheten att undersöka om det med hjälp av ett historiskt exempel som det nämnda är möjligt att tillföra diskussionen om ett kommande teknikval nya infallsvinklar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kärnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jämförs de båda tidningarna med varandra samt förändringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker också efter spår av kärnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen.Studien utgår från en ideologisk teori. En ideologi är en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. Anhängare till ideologin strävar efter att så många som möjligt ska dela denna övertygelse, så att den blir dominerande i samhället.

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska läroplanen i blickfånget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen är att uppnå en djupare förståelse för skolpolitiska jämställdhetsfrågor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska läroplanen (PCN). Resultatet av jämförelsen visar att ländernas läroplaner har en klar intention att förmedla jämställdhet som ett kunskapsområde och demokratisk värdegrund. Däremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i läroplanernas och kursplanernas förmedling för måluppfyllelse mellan länderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmänna ordalag i Lpo 94 är de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har även, genom digitala enkätintervjuer med lärarutbildare i Sverige och Brasilien, fått en begränsad inblick i lärarutbildningens insatser kring genusfrågeställningar relaterade till läroplanens jämställdhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jämställdhet, kursplan, Lpo 94, läroplan, PCN, Sverige..

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a.

 Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra.

The aim of this thesis is to compare two time periods in thehistory of the university library in Lund and to see whatsimilarities and differences can be found. The two timeperiods will be 1883-1900 and 1933-1950. The methodsused to achieve this will be comparative method with theactor- and structure model and document analysis. Thesubjects that will be analyzed with these methods will bepersonnel and the facilities. The two questions I will try toanswer in this thesis will be: A) What similarities anddifferences can be found concerning the personnel and thefacilities in the two time periods? B) What is therelationship between the actors and the structureconcerning the personnel and the facilities like in the twoperiods?A brief background of what took place in Sweden, LundUniversity and the university library of Lund itself duringour two periods is provided.

Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna..

x.

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder:Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna?Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna?Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika?Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska..

Denna komparativa studie behandlar regionaliseringen i Skåne och Västra Götaland.Med fokusering på befolkningen's egen uppfattning undersök's de förhållandensom definierar och formar dessa regioner. Uppsatsen grundar sig till stor del på deundersökningar som gjort's av SOM-institutet.Genom att tillämpa ett centrum - periferi försök's sedan delar av utvecklingen inom regionen förklara's. Även identitet då primärt i anknytning till regionenundersök's och kontrollera's jämte andra faktorer.En kort del som undersöker de två regionerna's demokrati arbeten konstaterar att arbetet går framåt men att mer arbete kräv's..

Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av Komparativ metod, förståelse genom jämförelse.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka arbetssätt som två lärare i årskurs 2 använder i den tidiga läsundervisningen och att jämföra effekten av deras arbetssätt genom att låta de deltagande lärarnas elever göra ett läsförståelsetest. Undersökningens uppläggning är en komparativ fallstudie. Genom mätinstrumenten deltagande observation, semistrukturerad intervju, deltagarvalidering och läsförståelsetest har kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Resultatet visar att de deltagande lärarnas arbetssätt till formen ser olika ut men till innehållet ändå liknar varandra. De olika klassernas resultat på läsförståelsetestet blev också mycket lika.

AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MårtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapÅr: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifikahändelsen i Pakistan.Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi användeross även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den sammahos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas somskiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidareUSA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället läggerfokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder,det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätti båda kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..