SammandragUppsatsen syfte är att undersöka Växjö Kommunstyrelses föredragningslistor språkvetenskapligt i relation till Språklagens § 11. Undersökningen innefattar också en analys av vilka kunskaper som är nödvändiga för att kunna förstå och tolka dokumenten. Studien består av en SFL-baserad registeranalys som mäter texternas nominalitet och grad av specialisering.Resultatet visar att Växjö Kommunstyrelsens föredragningslistor är informationspackade, samtidigt som föredragningslistorna uppvisar stora inbördes skillnader. Frekvensen av passiva verb och verbalsubstantiv skiljer sig mellan de fem analyserade texterna och ger därmed ett varierat resultat. Föredragningslistornas specialisering består till största del av frekvent använd­ning av fackord och lokala termer som exkluderar mottagare utan kunskaper om främst ekonomiska termer och den aktuella kontexten.

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.

Syftet var att uttyda och förstå hur målen och prestationsmåtten i de balanserade styrkorten översätts till operativ nivå i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes från tre organisatoriska nivåer i två olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mål och prestationsmått översattes till operativ nivå i de två undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del på att kommunikationen mellan nivåerna i organisationen fungerade bättre i ena förvaltningen. Det visade sig att kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde på tidsbrist.