Städer och deras möjligheter till kontakt och möten mellan människor fortsätter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i många delar världen över. Att ha välplanerade mötesplatser i ett område är inte längre bara viktigt för ett samhälles sociala sammanhållning, utan i en allt mer globaliserad värld utgör de även en avgörande beståndsdel i städernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana områden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats är, hur detta begrepp har förändrats över tiden, hur planering kan ske för att få som resultat mötesplatser som är flexibla och fungera över lång tid sammanställs och tillämpas därefter på ett fallstudieområde. Fallstudien av Annedal visar att man från planerar-håll genom ett ambitiöst informations-insamlande från boende och ett aktivt planerande under processens gång fått som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i området.

Vi reser allt mer och vi reser allt längre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tågresandet fått större fokus, och orter med järnvägsstationer har fått ökat intresse både för in- och utpendling. Ett välplanerat stationsområde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de är bland de mest komplexa områdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens närområde och människors transportval kan vara svår att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnära läge krävs därför grundliga analyser av ortens lokala planförhållanden.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

På operativ och högre taktisk ledningsnivå inom den svenska Försvarsmakten användsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan användas till planering och genomförande av insatser inom riketsgränser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad från tidigare system som använts förledning på högre nivå inom Försvarsmakten är Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning på operativ och högre taktisknivå, i enlighet med de doktriner som Sverige idag använder. Målet är att samordnafysiska faktorer, exempelvis våra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motståndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvärderas för attanvändas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,så som en ny uppgift från en högre chef.

Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel ? loggboken. Med loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Den här uppsatsen behandlar den fysiska dimensionen i svensk regional planering och hur den påverkar sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Problembeskrivningen är baserad på Boverkets rapporter Rumslig utvecklingsplanering ? länken mellan regionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanering (Rapport 2011:3) och Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15). I dessa rapporter konstateras att en av anledningarna till att sambandet mellan de båda sektorerna idag är så svagt är att det regionala tillväxtarbetet och främst de regionala utvecklingsprogrammen saknar en fysisk dimension vilket gör det svårare för de kommunala planerarna att omsätta utvecklingsprogrammen och dess innehåll i fysisk planering (Boverket 2011, Boverket 2014a).Med utgångspunkt i det konstaterandet är uppsatsens syfte att undersöka möjligheten att använda sig av regionplanering enligt PBL för att stärka sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen.I avsnittet Teoretiskt perspektiv presenteras och diskuteras en möjlighet att tolka den diskrepans som finns mellan det regionala tillväxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen som utgår från en tolkning Jan-Evert Nilsson har presenterat av regionalpolitiken inom EU. Nilsson menar att det finns ett ekonomiskt/socialt perspektiv och ett territoriellt perspektiv och att dessa representerar två olika sätt att se på och hantera regional utveckling.

För att uppnå en mer miljöanpassad fysisk planering upprättas miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:er) för planer som kan antas leda till betydande miljöpåverkan. MKB:n är ett dokument som beskriver de miljökonsekvenser som en plan kan ge upphov till och fungerar som ett beslutsunderlag för att integrera miljöhänsyn i planbestämmelserna. Processen att ta fram en MKB kallas miljöbedömning och regleras i den svenska miljölagstiftningen. I lagstiftningen finns krav på att den som antagit planen ska följa upp den faktiska miljöpåverkan som planen gett upphov till. Uppföljningen ska ske efter att planen genomförts och omfatta all betydande miljöpåverkan.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: ? Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Detta kandidatarbete syftar till att belysa några av de problem som uppstår vid omvandling av centralt belägna industriområden. Fokus ligger på de problem som uppstår när ett industriområde som fortfarande är aktivt står inför en omvandling och hur det påverkar de företag som är verksamma i området. Problematiken diskuteras utifrån en fallstudie i Slakthusområdet i Södra Stockholm som idag är föremål för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör Slakthusområdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i Slakthusområdet.

Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service.

På gården Nora Lantbruk bedrivs idag en mjölkproduktion med 100 mjölkande kor i ett stall byggt 1999. Företaget bildades 1999 av två lantbrukare i området som slog samman sin produktion och byggde ett nytt mjölkstall då de befintliga mjölkstallarna var uttjänta. Mjölkkorna finns idag på gården i Hol, kalvarna flyttas vid två månaders ålder till den andra gården cirka två kilometer därifrån där de föds upp och semineras. Kvigorna flyttas tillbaka till gården i Hol strax innan kalvning. Mjölkstallet är i dagsläget i behov av en upprustning och den befintliga mjölkanläggningen behöver inom kort bytas ut på grund av ålder och slitage. Syftet med detta examensarbete är att få mer kunskap inför en framtida planering av gården i Hol och för en rationaliserad drift inom företaget Nora Lantbruk.