This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

This essay is a study of the portrayal of the theme of alienation in Eugene Ionesco's novel The hermit. In my study I examine the different ways in which the theme of alienation is portrayed and how the cause of the narrator's experience of alienation can be found in ideological, psychological and existential conflicts that the narrator has to face. The result is an experience of das unheimliche, a Freudian concept, which is a kind of uncanny detachment that the narrator experiences, when he is put up against an invisible force that lurks in the perifery of the world, which is portrayed in the story. The meaning of the ideological conflict is a portrayal of man's situation in a world that is ruled by capitalism, with marxism as a positive leveler and the meaning of the psychological conflict is a conflict in the narrator's own inner reality. The meaning of the existential conflict is a portrayal of man's situation in a world absent of God.

The following is an examination of work and gender and how they interlocked in a Swedishbrewery between 1923 and 1939. Leaning on labor process theory and Marxist feminist theory,this paper examines what constituted women?s work in the brewery industry in this era, how women?s work changed with rationalization and economic recess, and how the all-femaleunion locale reacted to these changes. The events portrayed are related to earlier research ongender on the labor process, to the history of the Swedish labor movement in large, and to theevolution of the so-called ?Swedish model? with its relatively low level of conflicts on thelabor market.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen pÄ vÄldtÀkt och genus i 1734 Ärs lag och fyra rÀttsfall ur Allbo hÀrads domböcker frÄn perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att dÀrefter jÀmföra lag och praxis med varandra för att studera förÀndring och kontinuitet i synen pÄ vÄldtÀkt och genus över tid samt analysera huruvida förÀndringarna som 1734 Ärs lag medförde kan pÄvisas i praxis redan före lagens ikrafttrÀdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs anvÀnds i enlighet med Norman Faircloughs anvÀndning av begreppet. Analysen visar frÀmst pÄ en betydande kontinuitet i synen pÄ sÄvÀl vÄldtÀkt som genus. VÄldtÀkt betraktas som ett allvarligt brott bÄde i lag och praxis.

Syftet med uppsatsen Àr dels att försöka se vilka frÄgor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fÄtt av regeringen se hur olika historielÀrare ser pÄ informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig pÄ att genom anvÀndandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska vÀrlden och skolans vÀrld, mellan forskare pÄ vÄra universitet och historielÀrare ute pÄ vÄra skolor och det utifrÄn den debatt som uppstÄtt kring Forum för levande historias senaste uppdrag ? att belysa och informera om brott mot mÀnskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, Àr att utifrÄn mitt undersöknings-material kan det pÄvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska vÀrlden och grund- och gymnasieskolan. PÄ frÄgan om man kan hÀrleda de olika inblandades agerande utifrÄn olika historiebruk, sÄ tror jag ocksÄ att jag har fÄtt fram att sÄ Àr fallet..

This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

1975 besökte Olof Palme med en delegation den kommunistiska diktaturen Kuba dÀr han uttalade sig positivt om landets utveckling. Dessutom betonades vÀnskapen mellan lÀnderna. Vilka faktorer lÄg bakom statsministern agerande? Analysen har utgÄtt frÄn system-, stats- och individnivÄ, dÀr en addition av dessa tre nivÄer lett oss fram till vÄra resultat.Vid en analys av Olof Palmes belief systems visar det sig att han blev demokratisk socialist genom sina resor till Nordamerika och Asien, dÀr ett kolonialt förtryck pÄgick. NÀr Vietnamkriget blossade upp sÄg Palme ett liknande förtryck frÄn en stor stat mot en liten stat, pÄ samma sÀtt som USA var mot Kuba, men bortsÄg frÄn förtrycket som regimen utövade.

The construction of an identity among lesbian women during 1950-­?1965 is in focus in this master ?s thesis. My starting point is that identity, such as lesbian or any other identity, is formed in relation to other people and groups, as well as society. This thesis will also examine how lesbian women met and formed bonds with like-­minded, and whether these aspects changed, during the defined time period. The empirics is made up by letters written by women to Riksfo?rbundet fo?r sexuellt likabera?ttigande (a Swedish organisation for lesbian and gays) as well as an interview with two lesbian women who were born in 1938 and 1940.

This essay is a study of the portrayal of the theme of alienation in Eugene Ionesco's novel The hermit. In my study I examine the different ways in which the theme of alienation is portrayed and how the cause of the narrator's experience of alienation can be found in ideological, psychological and existential conflicts that the narrator has to face. The result is an experience of das unheimliche, a Freudian concept, which is a kind of uncanny detachment that the narrator experiences, when he is put up against an invisible force that lurks in the perifery of the world, which is portrayed in the story. The meaning of the ideological conflict is a portrayal of man's situation in a world that is ruled by capitalism, with marxism as a positive leveler and the meaning of the psychological conflict is a conflict in the narrator's own inner reality. The meaning of the existential conflict is a portrayal of man's situation in a world absent of God.

The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ?immigrant? (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden?s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media.The theory and method used in this thesis is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory.

This text examines the ideological positions, as they appear in texts of central importance, of four Swedish protagonists ? AntipiratbyrÄn, KonstnÀrliga och litterÀra yrkesutövares samarbetsnÀmnd, Creative Commons i Sverige and PiratbyrÄn ? in copyright issues. The critical analysis is focusing on three themes ? economy, culture and civic rights and responsibilities ? and poses the questions of how the ideology of the protagonists relates to the changing processes between culture and economy in the society of today, and which interest of classes, understood in Marxist terms, they favour. Before defining the theory and method of the inquiry the authors give their understanding of the changing processes between economy and culture.

I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra vÀrldskriget framstÀllts i lÀroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀr undersöks Àven hur regeringens informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 pÄverkade framstÀllningen av den nazityska utrotningspolitiken i lÀroböckerna. Vidare stÀlls denna framstÀllning mot framstÀllningen av de folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton lÀroböcker undersöks för att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna och hÀr anvÀnds bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framstÀllning och utrymme nÀr det gÀller den nazityska utrotningspolitiken har gÄtt frÄn inget utrymme alls i den första undersökta lÀroboken, till att fÄ en vÀldigt framtrÀdande roll i de senaste Ärens lÀroböcker.

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen Ären 1960-1967. Tesen i uppsatsen Àr att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen ÄtervÀnder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en sÀrstÀllning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den Àr ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska sprÄkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi mÄste den socialistiska humanismen misskÀnna verkligheten, men som praktisk ideologi Àr den det kitt som hÄller samman Sovjetmedborgarna sÄvÀl som Althussers politiska ÄskÄdning..

Abstract1985 tog Michail Gorbatjov över makten i Sovjetunionen, och en ny omskakande period tog vid. Gorbatjovs reformer, glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning), blev början till slutet för sovjetstaten genom de oerhörda följdverkningar de fick för landet: det kommunistiska Sovjetunionen, bestÄende av 15 delrepubliker, blev till ett land, Ryssland, med en demokratisk författning. Vi har valt att utgÄ frÄn fyra olika teoretiska perspektiv för att kunna förklara reformernas bakgrund och Gorbatjovs roll i detta skeende: individ-, grupp-, stats- och systemnivÄ. Vi driver tesen att interna och externa faktorer inom Sovjetunionen har framkallat en situation varigenom Gorbatjov kunde ta makten och förÀndra samhÀllet, nÄgot som aldrig tidigare skett i samma utstrÀckning. Gorbatjovs personlighet och inre vÀrderingar anser vi hade stor betydelse för utvecklingen, men beslutsfattandet var en kollektiv process vilket krÀvde skicklig manipulation och sluga metoder.Sovjetunionens historia kantades av vÄld, lidande och diktatur, men under Gorbatjov kunde befolkningen börja att Ätminstone hoppas pÄ nÄgot bÀttre.Nyckelord: belief system, Michail Gorbatjov, förÀndring, Sovjetunionen, utrikespolitik.

The present essay concerns Walter Benjamin?s thought regarding history and temporality as he articulated it in his last work that was only published posthumously: ?U?ber den Begriff der Geschichte?. The purpose is to analyze Benjamin?s construction of historical materialism and to suggest a reading of it as directed towards an opening of history. For Walter Benjamin, every moment presents itself as a possibility of radical otherness: a possibility for things to be different.