Titel/undertitel Få din middag hem till din dörr ? eller var det bättre förr?- En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nå ut i en hårdkonkurrens på en ny marknadFörfattare Sofia Eddelid & Antonia HeymanHandledare Mathias FärdighKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGTermin Vårterminen 2014Sidantal 64 sidorAntal ord 20 242Syfte Syftet är att undersöka kommunikationsstrategier från E-handelsföretaginom livsmedelbranschen. Vi vill undersöka hur företag upplever kommunikationsprocessens förändring under tid samt hur de etablerar sitt varumärke och kommunicerar utåt.Metod Kvalitativ metod. Sju stycken respondentintervjuer med E-handelsföretag inom handel med livsmedel.Material Sju intervjuer med E-handelsföretag inom livsmedelsbranschen:Gastrofy, Felix BengtsssonFriska av mat, Mats LindgrMiddagsfrid, Kristina TheanderDelikatessboxen, Johanna BergqvistPappas matkasse, Roger BlombäckBra mat hemma, Karin EdnerGi-boxen, Ola LauritzsonHuvudresultat Genom de intervjuer vi gjort och denna studie har vi funnit att Ehandelsföretag anpassar sin kommunikation utefter det faktum att de inte har någon fysisk butik. De mer nya företagen har en tydligare kommunikationsstrategi inför framtiden, än vad övriga har.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur organisationen och kompetensutvecklingen samt handledningen har betydelse för yrkesrollen som biståndshandläggare inom äldreomsorgen. För att besvara syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med fyra stycken biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en mindre Norrlands kommun. Genom denna studie vill jag lyfta fram att biståndshandläggarnas kompetens och kompetensutveckling är viktiga förutsättningar för en god kvalitet i det sociala arbetet samt handledningens betydelse för biståndshandläggarna. Kvaliteten i handläggningarna ökar vid en specialicering.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de anställda på Jensens Bøfhus Malmörestaurang upplever att det är att arbeta i ett företag med en ledning och en organisationsstruktur från ett annat land.Hur upplever de anställda på Malmörestaurangen att Jensens Bøfhus, ett danskt företag, verksamt på båda sidor av Öresundsregionen, implementerar och kommunicerar sin organisationskultur internt på Malmörestaurangen?Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Jensens Bøfhus Malmörestaurang. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning var kvalitativa djupintervjuer med ett antal anställda på Malmörestaurangen den bäst lämpade metoden. Vi genomförde djupintervjuer med sex stycken anställda på Malmörestaurangen.I Jensens Bøfhus välkomstmapp och på företagets hemsida beskrivs kommunikationen och ledarskapet inom organisationen som präglat av en stark hierarkisk styrning. I relation till detta visar denna fallstudie att den hierarkiska organisationsstyrning inte praktiseras på Jensens Malmörestaurang där intervjupersonerna upplever att de är på samma nivå oavsett befattning.

Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla.

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att utreda vilken roll Sveriges kreditgarantiföreninghar vid finansiering av småföretag. Detta uppnås genom följande delsyften:1) Undersöka och analysera vad förändringarna i förmånsrättslagen ochBaselreglerna inneburit för Sveriges fyra största banker och ALMI vidkreditgivning till småföretag samt vilken roll KGF Sverige har försmåföretagen i Sverige.2) Diskutera och dra slutsatser om vad lagförändringen och införandet av de nya reglerna inneburit samt vilken roll KGF Sverige kan ha förSveriges småföretags utveckling.Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är abduktion eftersom det sker en alternering mellan referensram och empirin som omtolkas i skenet av varandra. Anledningen till valet av abduktion som utgångspunkt i uppsatsen är att det finns knapphändig teori om kreditgarantiföreningar. Informationen i referensramen om KGF har utformats genom den empiriska undersökningen, däremot har frågorna till undersökningen av kreditinstituten och företagenbyggts upp utifrån referensramen.Slutsats: Uppsatsens undersökning visar att det finns ett behov av en extern part vid kreditgivning till småföretag som kan ställa säkerheter mot kreditgivaren. KGF Värmland, ledstjärnan bland Sveriges kreditgarantiföreningar, har visat att KGF kan bli en viktig part i finansieringslösningen för småföretagare över helalandet.

Under våra fältstudiedagar tyckte vi oss kunna se att patienter ofta kan vara orolig då vi som anestesisjuksköterskor möter dem på operation. Framförallt när patienten väl har kommit till operation och snart ska få sin anestesi. Som det ser ut idag är det på operation anestesisjuksköterskor möter sin patient för första gången, alltså i patientens intraoperativa fas. Detta beror oftast på att det inte finns tid eller ges någon möjlighet att ha något pre- eller postoperativt möte. Under denna korta tid skapa en relation med patienten och dämpa eventuell oro samtidigt som verksamheten idag har en tendens till att vilja effektivisera bort en del av denna viktiga och redan korta tid.

Kvinnor har under stora delar av 1900?talet broderat monogram på hemmets textilier för att skilja tillhörigheter åt och undervika förväxling. Monogrammet hade även en prydande funktion på textilierna, som broderats mer eller mindre synliga på textilierna under åren. Ordet monogram kommer från grekiskans mono´grammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet består av ägarens begynnelsebokstäver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstäver, vilket har varierat under tiden från en till fyra bokstäver och hela namn beroende på trender.

Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.

De senaste årens utökade användning av IT har lett till att företag samlar in enorma mängder ostrukturerad data. För att kunna hantera detta har olika verktyg och tekniker utvecklats. Dessa verktyg samlas vanligtvis under benämningen Business Intelligence (BI) som kan sammanfattas med aktiviteterna ?hämta relevant information, analysera, finna en vinnande väg framåt, bedöma risk och formulera underlag för beslut?. Om företag är duktiga på att vara analytiska kan de vinna stora konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter.

För att en organisation ska fungera måste kommunikationen fungera, för många organisationer och företag har intranätet blivit en av de primära kommunikation- och informations kanaler. Ett intranät stöder främst nedåtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen går framåt och nya höjder nås för vad som är tekniskt möjligt att göra. Skellefteå kommun är en organisation som valt att förnya sitt intranät och skapa ett nytt socialt intranät, det sociala intranätet skiljer sig från sin föregångare genom att det inte enbart består av statisk information utan det är kommunikativt. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning anställda inom Skellefteå kommun har om organisationens nya sociala intranät samt hur de använder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.

Syfte och frågeställningarVårt syfte var att studera ett internationellt talangutvecklingsprojekt i konståkning och dess betydelse för de svenska deltagarna. Vi har i vår studie utgått från följande frågeställningar:- Hur uppfattades ISU-projektet av de aktiva och deras tränare?- Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de aktivas och tränarnas upplevelser av ISU-projektet?- Har ISU-projektet bidragit till resultatmässiga förändringar, i så fall på vilket sätt?- Har ISU-projektet bidragit till förändringar i de svenska deltagarnas nuvarande träningsupplägg, i så fall på vilket sätt?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna har vi genomfört en enkätundersökning på elva svenska deltagare i ISU-projektet. För att fånga fler nyanser än vad enkäten bringat genomfördes även djupintervjuer med fyra av de elva respondenterna.ResultatResultatet tyder på att ISU-projektet har givit svensk konståkning fått inspiration som fört idrotten framåt. Samtliga deltagare ställer sig mycket positiva till den här formen av talangutvecklingsprojekt.

Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på eventuella skillnader i Alfombra Rojas sätt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jämfört med i Spanien, och om möjligt få en uppfattning om vad eventuella skillnader beror på. För att uppnå detta granskar och jämför jag texternas innehåll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har även använt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n på Alfombra Roja och byråchefen på Zon Reklambyrå.Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem är att innehållet och syftet med texterna är olika. De spanska berör främst att knyta affärskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig på att ordna events för företag i Sverige.