Titel/undertitel Få din middag hem till din dörr ? eller var det bättre förr?- En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nå ut i en hårdkonkurrens på en ny marknadFörfattare Sofia Eddelid & Antonia HeymanHandledare Mathias FärdighKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGTermin Vårterminen 2014Sidantal 64 sidorAntal ord 20 242Syfte Syftet är att undersöka kommunikationsstrategier från E-handelsföretaginom livsmedelbranschen. Vi vill undersöka hur företag upplever kommunikationsprocessens förändring under tid samt hur de etablerar sitt varumärke och kommunicerar utåt.Metod Kvalitativ metod. Sju stycken respondentintervjuer med E-handelsföretag inom handel med livsmedel.Material Sju intervjuer med E-handelsföretag inom livsmedelsbranschen:Gastrofy, Felix BengtsssonFriska av mat, Mats LindgrMiddagsfrid, Kristina TheanderDelikatessboxen, Johanna BergqvistPappas matkasse, Roger BlombäckBra mat hemma, Karin EdnerGi-boxen, Ola LauritzsonHuvudresultat Genom de intervjuer vi gjort och denna studie har vi funnit att Ehandelsföretag anpassar sin kommunikation utefter det faktum att de inte har någon fysisk butik. De mer nya företagen har en tydligare kommunikationsstrategi inför framtiden, än vad övriga har.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de anställda på Jensens Bøfhus Malmörestaurang upplever att det är att arbeta i ett företag med en ledning och en organisationsstruktur från ett annat land.Hur upplever de anställda på Malmörestaurangen att Jensens Bøfhus, ett danskt företag, verksamt på båda sidor av Öresundsregionen, implementerar och kommunicerar sin organisationskultur internt på Malmörestaurangen?Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Jensens Bøfhus Malmörestaurang. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning var kvalitativa djupintervjuer med ett antal anställda på Malmörestaurangen den bäst lämpade metoden. Vi genomförde djupintervjuer med sex stycken anställda på Malmörestaurangen.I Jensens Bøfhus välkomstmapp och på företagets hemsida beskrivs kommunikationen och ledarskapet inom organisationen som präglat av en stark hierarkisk styrning. I relation till detta visar denna fallstudie att den hierarkiska organisationsstyrning inte praktiseras på Jensens Malmörestaurang där intervjupersonerna upplever att de är på samma nivå oavsett befattning.

Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla.

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.

För att en organisation ska fungera måste kommunikationen fungera, för många organisationer och företag har intranätet blivit en av de primära kommunikation- och informations kanaler. Ett intranät stöder främst nedåtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen går framåt och nya höjder nås för vad som är tekniskt möjligt att göra. Skellefteå kommun är en organisation som valt att förnya sitt intranät och skapa ett nytt socialt intranät, det sociala intranätet skiljer sig från sin föregångare genom att det inte enbart består av statisk information utan det är kommunikativt. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning anställda inom Skellefteå kommun har om organisationens nya sociala intranät samt hur de använder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på eventuella skillnader i Alfombra Rojas sätt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jämfört med i Spanien, och om möjligt få en uppfattning om vad eventuella skillnader beror på. För att uppnå detta granskar och jämför jag texternas innehåll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har även använt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n på Alfombra Roja och byråchefen på Zon Reklambyrå.Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem är att innehållet och syftet med texterna är olika. De spanska berör främst att knyta affärskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig på att ordna events för företag i Sverige.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola.

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning.