Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll..

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kännetecknande drag för kommunikativt ledarskap. Några tendenser till vad som är kännetecknande är ett metaforiskt och personligt språk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmärksamheten kvarstår hos mottagarna utan att förståelsen går förlorad. Talhastigheten får således varken vara för snabb eller för långsam. Alla ledare i studien använder sig av tredje person i sina tal och de flesta använder negativa ord mer än positiva.

Data warehouse system är något som har växt fram under 1990-talet och det har implementeras hos flera verksamheter. De källsystem som en verksamhet har kan integreras ihop med ett data warehouse system för att skapa en version av verkligheten och ta fram rapporter för beslutsunderlag. Med en version av verkligheten menas att det skapas en gemensam bild som visar hur verksamhetens dagliga arbete sker och utgör grundinformation för de framtagna analyserna från data warehouse systemet. Det blir därför väsenligt för verksamheten att de framtagna rapporterna håller en, enligt verksamheten, tillfredställande god datakvalitet. Detta leder till att datakvaliteten hos data warehouse systemet behöver hålla en tillräckligt hög kvalitetsnivå.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll..

Forskning har visat på ledarskapets betydelsefulla roll för att främja hälsa och minimera arbetsrelaterad ohälsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kännetecknas av hög arbetsbelastning och påfrestning vilket är riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohälsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress på arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i intervjuer med fem ungdomar som besöker en fritidsgård. Syftet är att få en uppfattning om vilka konsekvenser Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet kan ha för fritidsgårdens verksamhet i förhållande till fritidsledarens arbete som pedagog.Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som analyserats med en meningskonstitutionsanalys. De teoretiska perspektiven som presenteras utgår från Jürgen Habermas och det kommunikativa handlandet, samt Edmund Husserl och fenomenologin. Ett viktigt teoretiskt begrepp som diskuteras är begreppet livsvärld som både Husserl och Habermas talar om.Resultatet som presenteras i uppsatsen har i diskussionen, först och främst, delats in i punkterna livsvärldsarenan, livsvärldspedagogen och livskunskapen. Resultaten synliggör fritidsgården som en livsvärldsarena, där lärande leder fram till vad författaren kallar livskunskap.

Kombinationen konst och ekonomi har fått stor uppmärksamhet och dessa ämnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med ämnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnärlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnärliga mål utan att det konstnärliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnärliga organisationer profilerar sig på konstmarknaden med hänsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet är att se hur dessa verksamheter väljer att kommunicera ut sin identitet till omvärlden och vilka kommunikativa verktyg de använder sig av.Studien baserades på intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser på tre konstnärliga organisationer i Stockholm.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att undersöka miljöns betydelse för barn i språkliga svårigheter isärskolan utifrån ett delaktighetsperspektiv. Studien består dels av en kunskapsöversikt ivilken jag utifrån litteratur redogör för olika begrepp knutna till området, dels av enintervjuundersökning. Studien besvarar min första frågeställning: vilken betydelse har miljönför barn i språkliga svårigheter? Min slutsats är att den kommunikativa miljön är avgörandeför barns utvecklig och lärande. När det gäller barn i språkliga svårigheter, är det viktigt attvalda alternativa kommunikationssätt finns med i barnets vardag i all kommunikation, och attför barnet viktiga vuxna behärskar det alternativa kommunikationssättet.För att uppnå mitt syfte var min andra frågeställning: hur hanterar och uppmärksammar lärarei särskolan barn i språkliga svårigheter? För att få svar på min frågeställning har jag valt attintervjua sex lärare i två kommuner i Mellansverige.Resultatet av studien visar att hur pedagoger betraktar utvecklingsstörning i förhållande tillkommunikation/delaktighet, har betydelse för hur man utformar verksamheten.Sammanfattningsvis visar studien att det finns behov av utvecklingsarbete omkring denkommunikativa miljön för barn med utvecklingsstörning eftersom det är i den kommunikativaförmågan som utvecklingsstörningens konsekvenser avgörs..

Syftet med den här studien var att inventera möjligheterna för kommunala verksamheter inom Skellefteå kommun att stänga av ventilationen vid varningssignalen Viktigt Meddelande till Allmänheten. Inventeringen skedde med hjälp av enkäter som sändes till ett stort antal kommunala verksamheter såsom; förskolor, skolor, äldreboenden, badhus och bibliotek. Resultatet visade att kunskap om alarmsignalen Viktigt meddelande till allmänheten var låg. Några förslag på hur säkerheten kan förbättras, ifall en olycka inträffar, är givna i rapporten. Ett av förslagen som framkommer är att öka kunskapen om hur ventilationen stängs av.

Idag spenderas mycket pengar på informationssystem för att effektivisera affärskritiska processer. Men hanteringen av interna dokument som kan ses som en verksamhets digitala minne med instruktioner kring hur uppgifter ska utföras eller hur personal bör gå tillväga i svåra situationer är något som inte fått uppmärksamhet i relation till dess värde. Intern dokumentation behöver undersökas för att få ut så mycket som möjligt av dokumentens potential att understödja affärskritiska verksamheter. Den här studien har undersökt dokumenthantering i en kommunal verksamheten för öka förståelsen för hur den fungerar och komma med förslag på hur dokumenthanteringen kan förbättras. Under studien har det identifierats lösningar till problem som kan finnas i flertalet verksamheter som leder till att tid och därmed pengar kan sparas inom verksamheter idag..

Målet med denna uppsats i landsbygdsutveckling är att undersöka hur landsbygdsbor upplevt den serviceförändring som ägt rum under deras livstid, hur det påverkat servicens tillgänglighet och hur de förhåller sig till servicen. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med sju personer ifrån Ramsberg, i Bergslagen och som huvudsakligen analyseras utifrån Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Studien visar att upplevelsen av förändringarna är kopplad till om förändringarna upplevs ske utifrån ett kommunikativt handlande eller kommer som en tvingande kraft utifrån abstrakta idéer. Den visar även att upplevelsen av servicen påverkas av vilka möjligheter till social interaktion den medför där det kommunikativa handlandet kan ske..

Syfte: Syftet är att se om de verksamheter som säger att de tillämpar individuell lönesättning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med både kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesättningen inte fungerar..

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetschefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmåga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som är chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har även analyserats utifrån tidigare forskning.

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

Kombinationen konst och ekonomi har fått stor uppmärksamhet och dessa ämnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med ämnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnärlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnärliga mål utan att det konstnärliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnärliga organisationer profilerar sig på konstmarknaden med hänsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet är att se hur dessa verksamheter väljer att kommunicera ut sin identitet till omvärlden och vilka kommunikativa verktyg de använder sig av.Studien baserades på intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser på tre konstnärliga organisationer i Stockholm.