Hörselskadade barns kommunikationsstrategier är icke ett outforskat område dock är det inte mycket forskat på hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna på en enhet för barn med hörselnedsättning använder/ger till barnen och de Kommunikativa strategier som barnen använder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har använt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har fastställt utifrån vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i åldern 36-84 månader samt tre specialpedagoger och två barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.

Dagens utbildningar och arbetsliv ställer stora krav på människors kommunikativa kompetens. Många elever i gymnasieskolan har någon form av talängslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. Utgångspunkten i arbetet med elever med talängslan är en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielärare gör för att upptäcka och stödja elever med talängslan. Den teoretiska ansatsen är lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården ? en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformMetod: Kvantitativ (enkätundersökning)Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information.

I min studie ser jag på två klassråd i årskurs 9 genomförda år 2005 där samma lärare medverkat. Syftet är att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever. Underlaget är transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. Klassråd är tänkt som ett forum för elevinflytande där demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sådan arbetsform är deliberativa samtal, men hur det klassificeras råder det delade meningar.

Syftet med den här studien har varit att beskriva hur lärarens presentation av division i undervisningen för årskurs 3 påverkar elevernas val av strategier när de räknar division. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med en lärare samt åtta elever. Vid intervjuerna fick eleverna räkna några tal och samtidigt förklara hur de tänker. Resultatet visar att eleverna till stor del använder sig av de strategier som läraren har presenterat i undervisningen. Dock var strategierna inte alltid effektiva.

I den här uppsatsen undersöks interaktionen mellan tre programledare och en intervjuad forskare i ett utdrag från ett intervjusamtal i radio. Syftet med studien är att undersöka vilka övergripande topiker och vilka kommunikativa projekt som förekommer i samtalsutdraget. Likaså att undersöka hur de kommunikativa projekten kan relateras till den hybriditet som detta samtalsutdrag kännetecknas av, då samtale tkan kategoriseras som en hybridiserad pratshowintervju. Samtalsdelen består av drygt åtta minuter, som transkriberas och analyseras med hjälp av en topikanalys i kombination med en analys av de kommunikativa projekt som florerar i samtalsutdraget. Resultatet av analysen visar att samtalsutdraget innehåller olika kommunikativa projekt som ibland kolliderar.

Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lärande av svenska språket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i åldersgruppen 50-70 år under våren 2010. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska språket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien använt mig av aktionsforskning som är ett kvalitativt tillvägagångssätt att påverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit både ledare och deltagande observatör.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner.

Ingenjörers arbete bygger ofta på teamarbete vilket ställer krav på deras förmåga till samarbete och kommunikation. Medvetenheten om kommunikationens betydelse för ingenjören och dennes arbetsprestation har framkommit i tidigare studier och även motivationens betydelse för förändrat beteende. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som skulle kunna hjälpa ingenjörer inom tillverkningsindustrin att utveckla sitt kommunikativa beteende gentemot sina kollegor. En enkät konstruerades och följdes upp med 4 intervjuer. Studien genomfördes på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll..

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillväxten och kostnadseffektiviteten vilket främjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, så som inrikesflyg-, el-,järnvägs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestämde den svenskaregeringen att även avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli år 2009 råder detkonkurrens på apoteksmarknaden. På en marknad i konkurrens måste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie äratt undersöka hur Apotekets Kommunikativa strategier har påverkats dåorganisationen har gått från en monopolsituation till konkurrens..

Syfte: Att analysera generiska strategiers applicerbarhet i dagens detaljhandelsbransch. Frågeställning: Går det att förklara detaljhandelsbranschens agerande utifrån generiska strategier? Arbetsfrågor: Vilka är särdragen i dagens detaljhandelsbransch?Hur kan vi beskriva generiska strategier? Vad har sagts om generiska strategier för detaljhandeln?Metod: Genom en semikvalitativ metod har vi studerat teorin generiska strategier. Vi har även kartlagt dagens detaljhandelsbransch för att kunna analysera applicerbarheten av generiska strategier för denna. Vår uppsats bygger därför på en abduktiv ansats där både verkligheten och teorin ges stort utrymme.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det är upp till varje pedagog att hjälpa elever att utveckla dessa strategier. Då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning fått uppfattningen av att många elever upplevt subtraktion som ett problematiskt räknesätt har vi valt att fördjupa oss inom detta område.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i årskurs två och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns något samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lärde ut.I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att eleverna använde sig av flera olika sätt att lösa förutbestämda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever använde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi både likheter och skillnader.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kännetecknande drag för kommunikativt ledarskap. Några tendenser till vad som är kännetecknande är ett metaforiskt och personligt språk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmärksamheten kvarstår hos mottagarna utan att förståelsen går förlorad. Talhastigheten får således varken vara för snabb eller för långsam. Alla ledare i studien använder sig av tredje person i sina tal och de flesta använder negativa ord mer än positiva.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll..